Vänersborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 58°23′N 12°19′Ö / 58.383°N 12.317°V / 58.383; -12.317
Vänersborg
Tätort
Centralort
Gamla Hamnkanalen och Hamngatan
Gamla Hamnkanalen och Hamngatan
Land  Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Vänersborgs kommun
Församling Vänersborgs församling
Koordinater 58°23′N 12°19′Ö / 58.383°N 12.317°V / 58.383; -12.317
Area 1 156,51 hektar
Folkmängd 21 699 (2010)[1]
Befolkningstäthet 18,76 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Postort VÄNERSBORG
Postnummer 462 XX
Riktnummer 0521
Tätortskod 5132
Vänersborgs läge i södra Sverige
Red pog.svg
Vänersborgs läge i södra Sverige
För andra betydelser, se Vänersborg (olika betydelser).

Vänersborg är en tätort i Västergötland och centralort i Vänersborgs kommun, Västra Götalands län samt kansliort för Vänersborgs tingsrätt. Vänersborg var före länssammanslagningen 1998 residensstad i Älvsborgs län och är numera säte för den politiska ledningen i Västra Götalandsregionen (numera Regionhuvudstad i Västra Götaland). Sjöfarten har alltid haft en betydelse i Vänersborg då staden är placerad mellan Sveriges största sjö, Vänern, och hamnstaden Göteborg via Göta älv. På platåbergen Halleberg och Hunneberg i kommunen bedriver Sveriges monark varannan höst en traditionell älgjakt, som går tillbaka till Gustav Vasas tid.[2] Staden har även ett äventyrsbad, Vattenpalatset, med 300 000 besökare årligen.[3] Författaren, tillika kompositören och trubaduren Birger Sjöberg, är upphovsman till Vänersborgs populärnamn Lilla Paris.

Innehåll

Näringsliv [redigera]

Hantverk, handel, sjöfart och dess tidigare ställning som residensstad i Älvsborgs län har gynnat Vänersborgs utveckling. Ända sedan 1600-talet har stadens invånare bestått av en dynamisk blandning av administratörer, affärsmän, hantverkare och skickliga yrkesmän. Idag präglas kommunen mer av högteknologiska verkstadsföretag, IT och elektronikindustri, utbildning och kvalificerade tjänsteföretag. Offentlig förvaltning spelar fortfarande en stor roll.

Vänersborg ingår i Fyrstad, som består av Vänersborg, Trollhättan, Uddevalla och Lysekil. Målsättningen för Fyrstad är att fungera som en stad för boende, arbete, näringsliv, utbildning och service. Vänersborg är sedan 1999 säte för Västra Götalandsregionens regionfullmäktige (landstingsfullmäktige) och regionstyrelse.

Vänersborgs torg.

Historik [redigera]

Gamla slusskanalen, Brinkebergskulle.
Vänersborgs järnvägsstation.
Gropbron från 1966.
  • 1967 Sista tegelbruket läggs ned
  • 1969 Skofabriken läggs ned
  • 1977 Första parkeringsautomaterna
  • 1987 I december stängs lasarettet men verksamheten fortsätter på det nybyggda NÄL i Trollhättans kommun.
  • 1994 Vänersborg firar 350-årsjubileum och gästas av kungaparet. Avgiftsbelagda parkeringsplatser avskaffas och systemet med P-skiva tas i bruk.
  • 1998 Upphör att vara residensstad, då Älvsborgs län går upp i Västra Götalands län. Som ersättning för den indragna länsstyrelsen förläggs huvuddelen av Västra Götalandsregionens (landstingets) administration till Vänersborg.
  • 2004 Högskolan Väst beslutar sig för att lämna Vänersborg för att flytta till grannstaden Trollhättan.
  • 2008 Skulpturen av Birger Sjöbergs Frida stjäls men återfinns efter några veckor i Frändefors, i dalslandsdelen av kommunen
  • 2009 Arena Vänersborg invigs.
  • 2013 Bandy-VM 2013 spelas i Arena Vänersborg.
Vänersborg omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna, och därmed troligen inte helt tillförlitlig.

Sevärdheter [redigera]

Skräckleparken: Birger Sjöbergs Frida. Skulptör: Axel Wallenberg

Stadsdelar [redigera]

Hörnet Verkstadsgränd-Residensgatan.

Media [redigera]

Tidningar [redigera]

Radio [redigera]

TV [redigera]

Sport [redigera]

  • Blåsut BK – Bandy
  • IFK Vänersborg – Bandy *
  • IBK Vänersborg – Innebandy
  • Kumgan – Tae Kwon Do * startad 1986
  • OK Skogsvargarna – Skidor / Orientering
  • Onsjö GK – Golf
  • SK Vänersborg – Simning
  • Vargöns BK – Bandyklubb hemmahörande i Vargön,
  • Vänersborgs HC – Ishockey
  • Vänersborgs judoklubb - Tränar i samma lokaler som Kali Sikaran och MMA
  • Vänersborgs KK – Konståkning
  • Vänersborgs BS – Badminton
  • Vänersborgs FK – Fotboll
  • Vänersborgs GF – Gymnastik
  • Vänersborgs IF[4] – Fotboll. Hemmaplan är Vänersvallen. 2013 spelar A-laget i div 3 Nordvästra Götaland.
  • Vänersborgs RF – Ridning
  • Vänersborgs RK – Rugby *
  • Vänersborgs roddklubb – Rodd
  • Vänersborgs SS – Segling
  • Vänersborgs SK – Skidor / Orientering
  • Vänersborgs TK – Tennis
  • Wargöns IK – Fotbollsklubb hemmahörande i Vargön,
  • HK Brätte – Handboll
  • CK Wänershof – Cykel

* Dessa klubbar har utövande lag/individer på elitnivå (2007)

Stadssamarbeten [redigera]

  • Vänersborg är en del av "Tvåstad" tillsammans med Trollhättan.
  • Vänersborg är en del av "Trestad" tillsammans med Trollhättan och Uddevalla.
  • Vänersborg är en del av "Fyrstad" tillsammans med Trollhättan, Uddevalla och Lysekil.

Vänersborg i populärkultur [redigera]

Vänersborg är skådeplats i filmen Storm.

Vänersborg är skådeplats i filmen Livvakterna

Vänersborg är skådeplats i filmen Linas kvällsbok.

Vänersborg är skådeplats i filmen I taket lyser stjärnorna.

Vänersborg är skådeplats i Patrik 1,5

Vänersborg är skådeplats i filmen Farsan

Vänersborg är skådeplats i filmen Tjenare kungen

Vänersborg är skådeplats i filmen Den osynlige

Kända vänersborgare [redigera]

Befolkningsutveckling [redigera]

Befolkningsutvecklingen i Vänersborg 1960–2010[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
17 125
1965
  
18 295
1970
  
19 465
1975
  
20 510
1980
  
19 852
1990
  
21 014 1 145
1995
  
20 915 1 150
2000
  
21 383 1 154
2005
  
21 672 1 157
2010
  
21 699 1 157

Noter [redigera]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Kungajaktsmuseet Älgens Berg - De kungliga jakterna
  3. ^ http://www.vanersborg.se/kommunen/omvanersborg.4.2bae981080000cb0780007301.html
  4. ^ Vänersborgs IF
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Externa länkar [redigera]