Vänersborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 58°23′N 12°19′Ö / 58.383°N 12.317°Ö / 58.383; 12.317
Vänersborg
Tätort
Centralort
Gamla Hamnkanalen och Hamngatan
Gamla Hamnkanalen och Hamngatan
Land  Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Vänersborgs kommun
Församling Vänersborgs församling
Koordinater 58°23′N 12°19′Ö / 58.383°N 12.317°Ö / 58.383; 12.317
Area 1 156,51 hektar
Folkmängd 21 699 (2010)[1]
Befolkningstäthet 18,76 inv./hektar
Grundad 1641
Stadsprivilegier 1 februari 1644
Tidszon CET (UTC+1)
Postort Vänersborg
Postnummer 462 XX
Riktnummer 0521
Tätortskod 5132
Vänersborgs läge i södra Sverige
Red pog.svg
Vänersborgs läge i södra Sverige
För andra betydelser, se Vänersborg (olika betydelser).

Vänersborg är en tätort i Västergötland och centralort i Vänersborgs kommun, Västra Götalands län samt kansliort för Vänersborgs tingsrätt. Vänersborg var före länssammanslagningen 1998 residensstad i Älvsborgs län och är numera säte för den politiska ledningen i Västra Götalandsregionen (numera regionhuvudstad i Västra Götaland). Sjöfarten har alltid varit av betydelse för Vänersborg, då staden är belägen mellan Sveriges största sjö, Vänern, och hamnstaden Göteborg via Göta älv. Författaren, tillika kompositören och trubaduren Birger Sjöberg, är upphovsman till Vänersborgs populärnamn Lilla Paris.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Vänersborg omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.
Vänersborgs torg.

De tidigaste kända planerna på en stad i Vassända härör från 1544.[2] På 1580-talet får marknadsplatsen Brätte, mellan nuvarande Onsjö och Öxnered, stadsprivilegier.[3] 1641 grundades Vänersborg och 1 februari 1644 utfärdade Drottning Kristinas förmyndarregering stadsprivilegier för Vänersborg.[4]

19 juni 1644 anfaller Hannibal Sehested och bränner ned staden under kriget mellan Danmark-Norge och Sverige. I början av februari 1645 anfaller trupper under överste Henrik Bjelke, efter tre misslyckade försök ger de sig av, se Sammandrabbningen vid Vänersborg 1645. 25-26 juni 1676 anfaller norska trupper under ståthållare Ulrik Fredrik Gyldenlöve staden som satts i brand av svenskarna. Den svenske översten Lillie kapitulerar, Gyldenlöve låter släcka elden, som tack vare gatornas bredd inte hunnit ställa till någon större skada, se Slaget vid Vänersborg 10 september 1676 Gyldenlöve lämnar staden efter att ha plundrat och bränt den. Ett av krigsbytena var två kyrkklockor som idag finns i Vor Frelsers Kirke i Köpenhamn

1680 blir Vänersborg residensstad i Älvsborgs län

1727 får staden sitt första apotek. 1752 invigs Brinkebergskulle sluss. 1753 får staden sin första stadsdoktor som även utses till provinsialläkare, den förste i Älvsborgs län. 16 november 1756 tas stadens första fattighus i drift. 1783 tillkommer staden första sjukhus.

Gamla slusskanalen, Brinkebergskulle.

Natten mellan den 24 och 25 september 1777 utbryter en brand som ödelägger kyrkan, skol- och kaplanshusen och ytterligare 52 hus, totalt en tredjedel av staden

3 oktober 1788 ockuperar danskarna under generalmajor Johan Fredrik von Mansbach Vänersborg, man var förvarnad och hade utrymt staden. Ockupationen hävs den 5 november utan att några övergrepp eller plundringar förekom

14 augusti 1800 invigs Trollhätte kanal och Vänersborg får sjöfartsförbindelse med Göteborg

1816 sker den sista officersduellen i Sverige med dödlig utgång äger rum i Lockerudsskogen utanför Vänersborg.[5]

1822 grundas Wenersborgs sparbank, en av de första i landet

4 oktober 1834 utbrytes brand och inom 14 timmar hade bebyggelsen så gott som utplånas

1848 grundas tändsticksfabriken som sedan läggs ned 1932. 1853 tillkommer första telegrafen och 1855 sätts Norge i telegrafförbindelse med yttervärlden över Vänersborg och stationen blir en av landets största

1860 startas en av landets största skofabriker av Anders Fredrik (A.F.) Carlsson som sedan läggs ned 1969

Vänersborgs järnvägsstation.

27 april 1864 börjar Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg byggas och järnvägen invigs den 17 maj 1867. 26 februari 1878 öppnas sträckan Göteborg-ÖxneredBergslagsbanan, 21 juni 1879 öppnas sträckan Öxnered-Mellerud och hela banan den 1 december 1879. Samma år öppnas Dalslandsbanan och anslutning till det norska järnvägsnätet

13 september 1864 beviljar Kungl. Maj:t oktroj för Enskilda Banken i Wenersborg med rätt att ge ut egna sedlar. Bankens verksamhet startar 1 februari 1865. De uppgår senare 1943 i Svenska Handelsbanken

I april 1877 starta första dövstumskolan och 1905 öppnar ett sinnessjukhus öppnas vid Restad.

Det till Kungliga Hallands regemente förvandlade Västgöta-Dals regemente flyttar 1906 till Halmstad och ersätts av Kungliga Västgöta regemente 1916 som sedan flyttar från staden 1927.

1923 införs elektrisk gatubelysning införs, 1952 tillkommer första trafikljuset och 1977 sätts de första parkeringsautomaterna upp som ersätts med system med P-skiva 1994.

Gropbron från 1966.

1967 läggs sista tegelbruket ned och i december 1987 stängs lasarettet men verksamheten fortsätter på det nybyggda NÄL i Trollhättans kommun.

Huvuddelen av Västra Götalandsregionens (landstingets) administration förläggs till Vänersborg 1998 när orten upphör vara residensstad, då Älvsborgs län går upp i Västra Götalands län.

Högskolan Väst lämnar 2004 Vänersborg för att flytta till grannstaden Trollhättan.

Arena Vänersborg invigs 2009 och används vid Bandy-VM 2013.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Vänersborgs stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1945 införlivade den en del av Vassända-Naglums socken/landskommun och 1952 Väne-Ryrs socken/landskommun. 1971 uppgick staden i Vänersborgs kommun med Vänerborg som centralort.[6]

I kyrkligt hänseende hörde orten från 1642 till 1947 till Vänersborgs stadsförsamling och från 1947 till 2010 till Vänersborgs församling. Från 2010 tillhör Vänersborg Vänersborg och Väne-Ryrs församling.[7][7]

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Vänersborgs rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Vänersborg i Vänersborgs tingsrätts domsaga.[8]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Vänersborg 1960–2010[9]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
17 125
1965
  
18 295
1970
  
19 465
1975
  
20 510
1980
  
19 852
1990
  
21 014 1 145
1995
  
20 915 1 150
2000
  
21 383 1 154
2005
  
21 672 1 157
2010
  
21 699 1 157

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Hörnet Verkstadsgränd-Residensgatan.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Hantverk, handel, sjöfart och dess tidigare ställning som residensstad i Älvsborgs län har gynnat Vänersborgs utveckling. Ända sedan 1600-talet har stadens invånare bestått av en dynamisk blandning av administratörer, affärsmän, hantverkare och skickliga yrkesmän. Idag präglas kommunen mer av högteknologiska verkstadsföretag, IT och elektronikindustri, utbildning och kvalificerade tjänsteföretag. Offentlig förvaltning spelar fortfarande en stor roll.

Vänersborg ingår i Fyrstad, som består av Vänersborg, Trollhättan, Uddevalla och Lysekil. Målsättningen för Fyrstad är att fungera som en stad för boende, arbete, näringsliv, utbildning och service. Vänersborg är sedan 1999 säte för Västra Götalandsregionens regionfullmäktige (landstingsfullmäktige) och regionstyrelse.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Se även Kollektivtrafik i Tvåstad (Vänersborg och Trollhättan).

Media[redigera | redigera wikitext]

Tidningar[redigera | redigera wikitext]

Radio[redigera | redigera wikitext]

TV[redigera | redigera wikitext]

Sport[redigera | redigera wikitext]

  • Blåsut BK – Bandy
  • IFK Vänersborg – Bandy *
  • IBK Vänersborg – Innebandy
  • Kumgan – Tae Kwon Do * startad 1986
  • OK Skogsvargarna – Skidor / Orientering
  • Onsjö GK – Golf
  • SK Vänersborg – Simning
  • Vargöns BK – Bandyklubb hemmahörande i Vargön,
  • Vänersborgs HC – Ishockey
  • Vänersborgs judoklubb - Tränar i samma lokaler som Kali Sikaran och MMA
  • Vänersborgs KK – Konståkning
  • Vänersborgs BS – Badminton
  • Vänersborgs FK – Fotboll
  • Vänersborgs GF – Gymnastik
  • Vänersborgs IF[10] – Fotboll. Hemmaplan är Vänersvallen. 2013 spelar A-laget i div 3 Nordvästra Götaland.
  • Vänersborgs RF – Ridning
  • Vänersborgs RK – Rugby *
  • Vänersborgs roddklubb – Rodd
  • Vänersborgs SS – Segling
  • Vänersborgs SK – Skidor / Orientering
  • Vänersborgs TK – Tennis
  • Wargöns IK – Fotbollsklubb hemmahörande i Vargön,
  • HK Brätte – Handboll
  • CK Wänershof – Cykel

Vänersborg i populärkultur[redigera | redigera wikitext]

Vänersborg är skådeplats i filmerna Storm, Livvakterna, Linas kvällsbok, I taket lyser stjärnorna, Patrik 1,5, Farsan, Tjenare kungen, Den osynlige och Små citroner gula (film).

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Skräckleparken: Birger Sjöbergs Frida. Skulptör: Axel Wallenberg

Kända vänersborgare[redigera | redigera wikitext]

Stadssamarbeten[redigera | redigera wikitext]

  • Vänersborg är en del av "Tvåstad" tillsammans med Trollhättan.
  • Vänersborg är en del av "Trestad" tillsammans med Trollhättan och Uddevalla.
  • Vänersborg är en del av "Fyrstad" tillsammans med Trollhättan, Uddevalla och Lysekil.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Corin, Carl-Fredrik. Vänersborgs historia: Tiden till 1834. sid. 16. ”Den tidigaste av dessa kan dateras till 1544. Av ett brev från Gustav Vasa den 27 november detta år till ståthållaren på Älvsborg Gustav Olsson Stenbock får man veta, att brevmottagaren jämte riksrådet Svante Sture och "byggmästaren" besiktigat en plats i Vassända "vid Edet", där de funnit förutsättningarna goda för ett fast slott och en stad. [...] Konungen önskade nu ett sammanträffande med de höga herrarna vid juletiden [...] för ytterligare överläggningar i såväl denna sak som om Lödöses befästigande.” 
  3. ^ Corin, Carl-Fredrik. Vänersborgs historia: Tiden till 1834. sid. 31. ”år 1582 talas i en besvärsskrivelse från Nylödöse om "Brätte, Jöneköpinge, Boesund och alle andre städer i Västergötland", och året därpå nämnes Brätte i ett kungligt brev som stad. Ännu 1580 förekommer dock icke Brätte i städernas skattelängder; första gången så veterligen är fallet är 1586.” 
  4. ^ Corin, Carl-Fredrik. Vänersborgs historia: Tiden till 1834. sid. 59–60. ”Den 1 februari 1644 lades äntligen den rättsliga grundvalen för den nya staden genom utfärdandet av det bland huvudnäsborna säkerligen med spänning motsedda privilegiebrevet” 
  5. ^ Beskrivning av duellen 1816
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Vänersborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  10. ^ Vänersborgs IF

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]