Sigtuna

För den historiska stadskommunen, se Sigtuna stad. Sigtuna kan också avse en by i Gnesta kommun eller en bydel i Tervola.

Sigtuna
Tätort
Stora gatan i Sigtuna mot öster under marknadsdagar
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Stockholms län
Kommun	Sigtuna kommun
Församling	Sigtuna församling
Koordinater	59°37′N 17°43′O
Area	456,66 hektar
Folkmängd	8 444 (2010-12-31)
Befolkningstäthet	18,49 inv./ha
Grundad	980-talet
Tidszon	CET (UTC+1)
Postort	SIGTUNA
Postnummer	193 XX
Riktnummer	08
Tätortskod	0300
Sigtunas läge i Stockholms län

S:t Olofs kyrkoruin från 1100-talet. Stenkyrkan vittnar om östkristet inflytande.

Mariakyrkan från 1200-talet. Sveriges äldsta tegelkyrka och den enda bevarade dominikanerkyrkan.

Hälleberget seniorboende i Sigtuna

Strandvägen i Sigtuna vintertid

Sigtuna rådhus, kallat Sveriges minsta. 1700-talet.

Mariakyrkan

Sigtunastiftelsen

Sigtuna nämns på denna runsten, som nu är utställd i Sigtuna museum. Omkring 1100.

Utgrävningar i Sigtuna 1915. Foto: Olof Palme.

Sigtuna omkring år 1700. Bilden anses fantasifull. Ur Suecia antiqua et hodierna.

Sigtuna är en tätort i Sigtuna kommun, Stockholms län.

Sigtuna ligger vid Mälaren och grundades av Erik Segersäll runt år 980. Staden var sedan säte för den förste kristne kungen, Olof Skötkonung, som här lät slå de första svenska mynten. Sigtuna var en av de första städerna inom det medeltida Sveriges gränser och blomstrade som ett kungligt, kyrkligt och kommersiellt centrum fram till slutet på 1200-talet.

Historia

Sigtuna är en av de första städerna i det svenska rike som sakta började växa fram i skiftet mellan vikingatid och medeltid.

Det finns olika teorier om Sigtunas uppkomst. Sigtuna anläggs på sin nuvarande plats omkring 980. Från omkring 995 förekommer myntning i staden. En teori går ut på att Sigtuna anlades som handelsort eftersom det hade ett bättre försvarsläge än Birka. En annan att det var en önskan att hitta en ur fiskaliska synpunkter lämplig plats för riksenhetens förverkligande.^{[förtydliga]} En tredje pekar mot en kristna missionens intresse att finna en motvikt mot hednatemplets i Gamla Uppsala dominerande inflytande. En teori är att Sigtuna grundades på initiativ av Östergötland och Västergötland för att få en stödjepunkt i strävandena att ta kontroll över Mälarlandskapen.

För Sigtunas utveckling har två faktorer varit av stor betydelse, det kungliga myntverket och biskopsresidenset. Staden kan primärt ha anlagts som en maktpolitisk stödjepunkt och ett centrum för kyrka och mission. Handeln fick efterhand också betydelse. Myntningen, som började cirka 995 med engelska förebilder, vittnar om Sigtunas betydelse för handel. Under Olof Skötkonungs och hans efterträdare Anund Jakobs tid slogs under en 30-årsperiod ett par miljoner silvermynt. På 1000-talet var Sigtuna en internationellt känd ort med en rad namnkunniga utländska besökare. Staden nämns i flera västnordiska skaldedikter.

Från 1000-talet härstammar också ett 30-tal runstenar och fragment av runstenar som påträffats i Sigtuna.

Dagens Sigtuna är byggt på kulturlager från medeltiden, "den svarta jorden", som kan vara tre meter tjocka eller mer. Ett antal stora arkeologiska undersökningar har genomförs mellan 1988 och 2006 som inte bara gett en oerhörd mängd fynd utan också avslöjat hur den äldsta staden planerades och hur husen byggdes.

Det har visat sig att staden nästan från början anlades efter en regelbunden plan, med cirka 8 meter breda, långsmala tomter med kortsidan mot en huvudgata, i stort sett motsvarande dagens Stora gatan. Stora gatan drogs längs Mälarens dåvarande strandlinje, och är den äldsta bevarade i Sverige med ursprunglig sträckning. Tvärgränderna till den var från början långa bryggor.

Kungsgårdstomten låg mitt i staden, och här byggdes vid 1000-talets slut den första stenkyrkan i Mälarområdet. Omkring 1060 grundades i Sigtuna Svealands första biskopssäte med Adalvard d.y.. Ovannämnda stenkyrka var biskopens kyrka, den första domkyrkan. Den revs under högmedeltiden men rester av murarna finns bevarade under mark. På denna tomt ligger numera Sigtuna museum. Om stadens dåtida betydelse vittnar Adam av Bremen, som omkring 1070 kallar Sigtuna civitas magna. År 1130 flyttades biskopssätet till Gamla Uppsala.

Under den tidiga medeltiden byggdes inte mindre än sex eller sju andra stenkyrkor med omgivande kyrkogårdar. Alla utom domkyrkan lades längs en nyanlagd gata utanför det gamla bebyggelseområdet. Av dessa kyrkor står S:t Per, S:t Lars och S:t Olof kvar som ruiner, av de övriga syns inget ovan mark. Gustav Vasa lät använda stenarna från ruinerna som byggnadsmaterial till Svartsjö slott. Johan III befallde sedermera att ruinerna skulle bevaras.

Sigtuna brändes i ett anfall 1187. Vem som låg bakom attacken är oklart, de historiska källorna benämner enbart ”paganer från öst”. Karelare från furstendömet Novgorod har utpekats i Erikskrönikan (1320) som angripare:

”Swerige haffde mykin vadha

aff karelom ok mykin onadha

The foro aff haffuit oc vp i mäle

bade i lugne ok swa i äle

alt hemelika jnnan swia skär

ok optast ä mz stylda här

en tyma fiöl them en then luna

at the brändo wp sightuna

Ok brändo thz swa alt i röther

at then stadhin fik ey än böther

Jon erchebiscop wart ther slägen

tess war mangin hedin fäghen

at them crisno gik swa illa i hand

thz gledde karela ok rytza land.”

Denna händelse betydde emellertid inte alls slutet för Sigtuna. Cirka 50 år senare upplevde Sigtuna en renässans. Ett tecken på stadens fortsatta betydelse är att dominikanerna etablerade ett konvent 1237 till jungfru Marias ära. Dominikanernas storslagna tegelkyrka, Sankta Maria kyrka, är bevarad och i dag Sigtunas församlingskyrka. Det är Sveriges äldsta tegelkyrka och den enda bevarade dominikanerkyrkan. Klosterbyggnaderna revs emellertid efter reformationen på 1500-talet.

Sigtuna konkurrerades mot slutet av 1200-talet ut av nygrundade städer som Uppsala och Stockholm. I samband med att Gustav Vasa upplöste klostret under reformationen och lade beslag på dess egendomar, började Sigtunas nedgångsperiod på allvar. Tre stadsbränder 1648-1666 fullbordade nedgången och Sigtuna blev en obetydlig by. År 1700 var dess folkmängd 108 personer, mestadels bönder och fiskare. Sigtuna förde en allt mer tynande tillvaro, även om den hade ett uppsving på 1700-talet. År 1744 stod stadens rådhus färdigt, kallat Sveriges minsta. Fortfarande 1800 med 380 invånare kunde Sigtuna betecknas som "den sovande staden", till vilken enligt Vitalis (Erik Sjöberg) ingen landsväg ledde. Ofta mycket gamla städer kom att vegetera som charmfulla, slumrande idyller, ganska oberörda av förändringarna på det ekonomiska och tekniska området. De har grundats under helt andra förutsättningar än vad som gällde under 1800-talet. Sigtuna kom till liv igen först när Sigtunastiftelsen grundades 1915.

På 1900-talet vände trenden i huvudsak på grund av inrättningar som Sigtunastiftelsen och internatskolan Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. Genom att bilismen gjorde bekväm arbetspendling till hela norra Storstockholm, Arlanda och Uppsala möjlig har Sigtuna allteftersom blivit en attraktiv sovstad.

Staden har numera har drygt 7 000 invånare och är sedan 1971 en del av Sigtuna kommun, med Märsta som centralort

Befolkning

	1800	1850	1900	1950
Sigtuna	452	426	568	2 307

stadsdelar

• Pilsbo
• ``Stan´´
• Hällsbo
• Prästängarna
• Tvillingbackarna
• Sjudargården
• Munkholmen
• Til
• Brännbo (stora och lilla)

Kända Sigtunabor

Lista över personer som har sitt ursprung i eller under längre perioder varit bosatta i Sigtuna

• Manfred Björkquist (biskop)
• Jan Bonnevier (TV-man och författare)
• Roland Cedermark (musiker)
• Kjerstin Dellert (operasångerska)
• Gunnar Ekelöf (författare)
• Cecilia Fahlberg (ordförande i fackförbundet Unionen)
• Carl-Johan Fogelklou (musiker i Mando Diao)
• Magdalena Graaf (fotomodell och författare)
• Hannah Graaf
• Ian Haugland (musiker i Europe)
• Magnus Hedman (fd fotbollsspelare)
• Fredrik Hiller (skådespelare)
• Harriet Hjorth (författare)
• Karl Larsson (musiker i Last Days of April)
• Vilhelm Lundström (språkvetare)
• Per Uddén (grundare av företaget Permobil)
• Niklas Wikegård (fd ishockeytränare och sportkommentator)
• Carl-Henric Svanberg
• Povel Ramel (komiker)
• Olof Palme (statsminister)
• Olof Palme (historiker)
• Ingvar Storm (radioman)
• Gunnar Weman (fd ärkebiskop)
• Karin Osterman (Operasångerska)
• Thomas Brolin (Fd. fotbollsspelare)

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Sigtuna 1960–2010
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			2 580
1965			3 234
1970			4 214
1975			4 780
1980			4 599
1990			4 918	329
1995			5 605	342
2000			6 050	344
2005			7 204	395
2010			8 444	457

Se även

• Sigtuna museum
• Sigtunascenen
• Harriet Hjorth

Källor

• Sten Tesch & Jacques Vincent: Vyer från medeltidens Sigtuna. 2 uppl. Sigtuna 2005.
• Sten Tesch: Sigtuna, det maktpolitiska och sakrala stadsrummet under sen vikingatid och tidig medeltid (c:a 980-1200). Berit Wallenbergs stiftelse 50 år. Stockholm 2007.
• Snorre Sturluson, Nordiska kungasagor, I. Fabel: Stockholm 1991
• Snorre Sturluson, Nordiska kungasagor, II. Fabel: Stockholm 1993
• Snorres Edda. Fabel: Stockholm 1997

Externa länkar

• Sigtunas förhärjning 1187
• Stockholm grundlägges. Erikskrönikan. 1320 år
• Om händelser 1187 (Engelska)
• Sigtuna museum
• Sigtuna turism

• Wikimedia Commons har media som rör Sigtuna
  Bilder & media