Sigtuna
- För den historiska stadskommunen, se Sigtuna stad. Sigtuna kan också avse en by i Gnesta kommun eller en bydel i Tervola.
| Sigtuna | |
| Tätort | |
|
Stora gatan i Sigtuna mot öster under marknadsdagar
|
|
| Land | |
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Stockholms län |
| Kommun | Sigtuna kommun |
| Församling | Sigtuna församling |
| Koordinater | |
| Area | 456,66 hektar |
| Folkmängd | 8 444 (2010-12-31)[1] |
| Befolkningstäthet | 18,49 inv./ha |
| Grundad | 980-talet |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | SIGTUNA |
| Postnummer | 193 XX |
| Riktnummer | 08 |
| Tätortskod | 0300 |
Sigtuna är en tätort i Sigtuna kommun, Stockholms län.
Sigtuna ligger vid Mälaren och grundades av Erik Segersäll runt år 980. Staden var sedan säte för den förste kristne kungen, Olof Skötkonung, som här lät slå de första svenska mynten. Sigtuna var en av de första städerna inom det medeltida Sveriges gränser och blomstrade som ett kungligt, kyrkligt och kommersiellt centrum fram till slutet på 1200-talet.
Innehåll |
[redigera] Historia
Sigtuna är en av de första städerna i det svenska rike som sakta började växa fram i skiftet mellan vikingatid och medeltid.
Det finns olika teorier om Sigtunas uppkomst. Sigtuna anläggs på sin nuvarande plats omkring 980. Från omkring 995 förekommer myntning i staden.[2] En teori går ut på att Sigtuna anlades som handelsort eftersom det hade ett bättre försvarsläge än Birka. En annan att det var en önskan att hitta en ur fiskaliska synpunkter lämplig plats för riksenhetens förverkligande.[förtydliga] En tredje pekar mot en kristna missionens intresse att finna en motvikt mot hednatemplets i Gamla Uppsala dominerande inflytande.[3] En teori är att Sigtuna grundades på initiativ av Östergötland och Västergötland för att få en stödjepunkt i strävandena att ta kontroll över Mälarlandskapen.[4]
För Sigtunas utveckling har två faktorer varit av stor betydelse, det kungliga myntverket och biskopsresidenset. Staden kan primärt ha anlagts som en maktpolitisk stödjepunkt och ett centrum för kyrka och mission. Handeln fick efterhand också betydelse. Myntningen, som började cirka 995 med engelska förebilder, vittnar om Sigtunas betydelse för handel. Under Olof Skötkonungs och hans efterträdare Anund Jakobs tid slogs under en 30-årsperiod ett par miljoner silvermynt. På 1000-talet var Sigtuna en internationellt känd ort med en rad namnkunniga utländska besökare. Staden nämns i flera västnordiska skaldedikter.
Från 1000-talet härstammar också ett 30-tal runstenar och fragment av runstenar som påträffats i Sigtuna.
Dagens Sigtuna är byggt på kulturlager från medeltiden, "den svarta jorden", som kan vara tre meter tjocka eller mer. Ett antal stora arkeologiska undersökningar har genomförs mellan 1988 och 2006 som inte bara gett en oerhörd mängd fynd utan också avslöjat hur den äldsta staden planerades och hur husen byggdes.
Det har visat sig att staden nästan från början anlades efter en regelbunden plan, med cirka 8 meter breda, långsmala tomter med kortsidan mot en huvudgata, i stort sett motsvarande dagens Stora gatan. Stora gatan drogs längs Mälarens dåvarande strandlinje, och är den äldsta bevarade i Sverige med ursprunglig sträckning. Tvärgränderna till den var från början långa bryggor.[5]
Kungsgårdstomten låg mitt i staden, och här byggdes vid 1000-talets slut den första stenkyrkan i Mälarområdet. Omkring 1060 grundades i Sigtuna Svealands första biskopssäte med Adalvard d.y.. Ovannämnda stenkyrka var biskopens kyrka, den första domkyrkan. Den revs under högmedeltiden men rester av murarna finns bevarade under mark. På denna tomt ligger numera Sigtuna museum. Om stadens dåtida betydelse vittnar Adam av Bremen, som omkring 1070 kallar Sigtuna civitas magna. År 1130 flyttades biskopssätet till Gamla Uppsala.[3]
Under den tidiga medeltiden byggdes inte mindre än sex eller sju andra stenkyrkor med omgivande kyrkogårdar. Alla utom domkyrkan lades längs en nyanlagd gata utanför det gamla bebyggelseområdet. Av dessa kyrkor står S:t Per, S:t Lars och S:t Olof kvar som ruiner, av de övriga syns inget ovan mark. Gustav Vasa lät använda stenarna från ruinerna som byggnadsmaterial till Svartsjö slott. Johan III befallde sedermera att ruinerna skulle bevaras.[6]
Sigtuna brändes i ett anfall 1187. Vem som låg bakom attacken är oklart, de historiska källorna benämner enbart ”paganer från öst”.[7] Karelare från furstendömet Novgorod har utpekats i Erikskrönikan (1320) som angripare:
- ”Swerige haffde mykin vadha
- aff karelom ok mykin onadha
- The foro aff haffuit oc vp i mäle
- bade i lugne ok swa i äle
- alt hemelika jnnan swia skär
- ok optast ä mz stylda här
- en tyma fiöl them en then luna
- at the brändo wp sightuna
- Ok brändo thz swa alt i röther
- at then stadhin fik ey än böther
- Jon erchebiscop wart ther slägen
- tess war mangin hedin fäghen
- at them crisno gik swa illa i hand
- thz gledde karela ok rytza land.”[8]
Denna händelse betydde emellertid inte alls slutet för Sigtuna. Cirka 50 år senare upplevde Sigtuna en renässans. Ett tecken på stadens fortsatta betydelse är att dominikanerna etablerade ett konvent 1237 till jungfru Marias ära. Dominikanernas storslagna tegelkyrka, Sankta Maria kyrka, är bevarad och i dag Sigtunas församlingskyrka. Det är Sveriges äldsta tegelkyrka och den enda bevarade dominikanerkyrkan. Klosterbyggnaderna revs emellertid efter reformationen på 1500-talet.[3]
Sigtuna konkurrerades mot slutet av 1200-talet ut av nygrundade städer som Uppsala och Stockholm. I samband med att Gustav Vasa upplöste klostret under reformationen och lade beslag på dess egendomar, började Sigtunas nedgångsperiod på allvar. Tre stadsbränder 1648-1666 fullbordade nedgången och Sigtuna blev en obetydlig by. År 1700 var dess folkmängd 108 personer, mestadels bönder och fiskare. Sigtuna förde en allt mer tynande tillvaro, även om den hade ett uppsving på 1700-talet. År 1744 stod stadens rådhus färdigt, kallat Sveriges minsta. Fortfarande 1800 med 380 invånare kunde Sigtuna betecknas som "den sovande staden", till vilken enligt Vitalis (Erik Sjöberg) ingen landsväg ledde.[3] Ofta mycket gamla städer kom att vegetera som charmfulla, slumrande idyller, ganska oberörda av förändringarna på det ekonomiska och tekniska området. De har grundats under helt andra förutsättningar än vad som gällde under 1800-talet. Sigtuna kom till liv igen först när Sigtunastiftelsen grundades 1915.[5]
På 1900-talet vände trenden i huvudsak på grund av inrättningar som Sigtunastiftelsen och internatskolan Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. Genom att bilismen gjorde bekväm arbetspendling till hela norra Storstockholm, Arlanda och Uppsala möjlig har Sigtuna allteftersom blivit en attraktiv sovstad.
Staden har numera har drygt 7 000 invånare och är sedan 1971 en del av Sigtuna kommun, med Märsta som centralort
[redigera] Befolkning
| 1800 | 1850 | 1900 | 1950 | |
|---|---|---|---|---|
| Sigtuna | 452 | 426 | 568 | 2 307 |
[redigera] stadsdelar
- Pilsbo
- ``Stan´´
- Hällsbo
- Prästängarna
- Tvillingbackarna
- Sjudargården
- Munkholmen
- Til
- Brännbo (stora och lilla)
[redigera] Kända Sigtunabor
Lista över personer som har sitt ursprung i eller under längre perioder varit bosatta i Sigtuna
- Manfred Björkquist (biskop)
- Jan Bonnevier (TV-man och författare)
- Roland Cedermark (musiker)
- Kjerstin Dellert (operasångerska)
- Gunnar Ekelöf (författare)
- Cecilia Fahlberg (ordförande i fackförbundet Unionen)
- Carl-Johan Fogelklou (musiker i Mando Diao)
- Magdalena Graaf (fotomodell och författare)
- Hannah Graaf
- Ian Haugland (musiker i Europe)
- Magnus Hedman (fd fotbollsspelare)
- Fredrik Hiller (skådespelare)
- Harriet Hjorth (författare)
- Karl Larsson (musiker i Last Days of April)
- Vilhelm Lundström (språkvetare)
- Per Uddén (grundare av företaget Permobil)
- Niklas Wikegård (fd ishockeytränare och sportkommentator)
- Carl-Henric Svanberg
- Povel Ramel (komiker)
- Olof Palme (statsminister)
- Olof Palme (historiker)
- Ingvar Storm (radioman)
- Gunnar Weman (fd ärkebiskop)
- Karin Osterman (Operasångerska)
- Thomas Brolin (Fd. fotbollsspelare)
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Sigtuna 1960–2010[9] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 2 580 | |||
| 1965 | 3 234 | |||
| 1970 | 4 214 | |||
| 1975 | 4 780 | |||
| 1980 | 4 599 | |||
| 1990 | 4 918 | 329 | ||
| 1995 | 5 605 | 342 | ||
| 2000 | 6 050 | 344 | ||
| 2005 | 7 204 | 395 | ||
| 2010 | 8 444 | 457 | ||
[redigera] Se även
[redigera] Källor
- Sten Tesch & Jacques Vincent: Vyer från medeltidens Sigtuna. 2 uppl. Sigtuna 2005.
- Sten Tesch: Sigtuna, det maktpolitiska och sakrala stadsrummet under sen vikingatid och tidig medeltid (c:a 980-1200). Berit Wallenbergs stiftelse 50 år. Stockholm 2007.
- Snorre Sturluson, Nordiska kungasagor, I. Fabel: Stockholm 1991
- Snorre Sturluson, Nordiska kungasagor, II. Fabel: Stockholm 1993
- Snorres Edda. Fabel: Stockholm 1997
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 16 juni 2011.
- ^ Sigtuna och folklanden, Jonas Ros. Fornvännen 2002
- ^ [a b c d] Svensk uppslagsbok, 24. Malmö 1935
- ^ Mälaren runt. Stockholm 1997, s. 157
- ^ [a b] Mälaren runt. Stockholm 1997, s. 158
- ^ N.H. Sjöborg, Samlingar för Nordens fornälskare, I-III 1822-1830. Bokförlaget Rediviva: Stockholm 1978, s. 28
- ^ Beskrivning på en webbsida koncentrerad kring Karelen
- ^ Erikskrönikan i Projekt Runeberg
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
[redigera] Externa länkar
- Sigtunas förhärjning 1187
- Stockholm grundlägges. Erikskrönikan. 1320 år
- Om händelser 1187 (Engelska)
- Sigtuna museum
- Sigtuna turism
- Wikimedia Commons har media som rör Sigtuna