Erna Schneider Hoover

Från Wikipedia
Erna Schneider
Född19 juni 1926 (97 år)
Irvington, New Jersey, U.S.[1]
MedborgarskapUnited States
InstitutionerBell Labs
Alma materWellesley B.A.,
Yale Ph.D.
DoktorsavhandlingAn Analysis of Contrary-to-Fact Conditional Sentences 1951[2]
Känd förComputerized system for phone traffic[2]
Nämnvärda priserNational Inventors Hall of Fame, 2008
Wellesley alumni achievement award[2]
MakeCharles Wilson Hoover, Jr.

Erna Schneider Hoover, född 19 juni 1926, är en amerikansk matematiker, känd för att ha uppfunnit en datoriserad telefonväxel metod som "revolutionerat modern kommunikation", enligt flera rapporter.[1][3] Det förhindrade system från att överbelastas genom övervakning av callcenter trafik och prioritering av arbetsuppgifter på Telefonväxeln för att möjliggöra en mer robust service under tider då många ringde samtidigt. Vid Bell Laboratories, där hon arbetade i över 32 år,[4] beskrevs Hoover som en viktig pionjär för kvinnor inom datateknik.[2]

Tidigt i livet[redigera | redigera wikitext]

Erna Schneider föddes den 19 juni 1926 i Irvington, New Jersey. Hennes familj bodde i South Orange, New Jersey, hennes far var tandläkare och hennes mor var lärare. Hon hade en yngre bror som avled av polio vid fem års ålder. Hon älskade simning, segling, kanotpaddling, och var intresserad av naturvetenskap i tidig ålder. Enligt en källa, läste hon en biografi om Marie Curie som inspirerade henne till att tro att hon kunde lyckas i ett vetenskapligt fält, trots idéer om könsroller på den tiden. Hoover studerade klassisk och medeltida filosofi och historia vid Wellesley College.[5] Hon tog kandidatexamen från Wellesley 1948 med utmärkelser, hon var även invald i Phi Beta Kappa och hedrades som en Durant Scholar. Hon erhöll sin fil.dr. från Yale University i filosofi och i grunderna av matematik 1951.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Hoover var professor vid Swarthmore College från 1951 till 1954 hon undervisade i filosofi och logik. Dock lyckades hon inte vinna en tenure-track position, möjligen på grund av hennes kön och civilstånd, enligt vissa. 1953 gifte hon sig med Charles Wilson Hoover, Jr, han stöttade hennes karriär. 1954, anställdes Hoover av Bell Labs i en senior teknisk roll, och befordrades 1956. Enligt en källa, om den interna utbildningen "motsvarar en mastersexamen i datavetenskap." Växelsystem höll på att flyttas från elektronisk till dator-baserad teknik. Problem inträffade när ett callcenter var belamrat med tusentals samtal under en kort tid, det överväldigade opålitliga elektroniska reläer, vilket gjorde att hela systemet att "frös"

Hoover använde sin kunskap av symbolisk logik och feedback teorin till att programmera kontroll mekanismer av ett callcenter som använde data om inkommande samtal för att få ordning på hela systemet. Det använde dator elektroniska metoder för att mäta frekvensen av inkommande samtal[6] vid olika tidpunkter. Hennes metod prioriterade processer som behandlade in- och utmatning av växeln före processer som var mindre viktiga, såsom bokföring och fakturering. Datorn, som ett resultat, justerade callcenters acceptans nivå automatiskt, vilket kraftigt minskade överbelastnings problemen.[7] Systemet blev känt som SPC-system.

Hoovers kom på uppfinningen medan hon återhämtade sig efter födseln av hennes andra dotter på sjukhuset, enligt flera källor.[8][9][10] Bell Labs advokater som hanterade patentet var tvungna att gå till hennes hus för att besöka henne under hennes mammaledighet så att hon kunde underteckna papper. Resultatet av uppfinningen var en mycket mer robust service till den som ringde under tidpunkter med effekttoppar.

To my mind it was kind of common sense ... I designed the executive program for handling situations when there are too many calls, to keep it operating efficiently without hanging up on itself. Basically it was designed to keep the machine from throwing up its hands and going berserk.

–Erna Schneider Hoover, 2008[3]
Building.
Hoover är en livslång förespråkare för högre utbildning. Som styrelseledamot i College of New Jersey, var hon instrumentell i deras ansträngningar i att locka till sig statens bästa studenter, anställa kvinnliga fakultet, och vinna mer statligt stöd.

För sin uppfinning, kallad Feedback Control Monitor for Stored Program Data Processing System, blev Hoover beviljad patent #3,623,007 i november 1971. Det är en av de första mjukvarupatent som någonsin utfärdades. Patentet söktes 1967 och utfärdades 1971.[11] Som en följd av sin uppfinning, blev hon den första kvinnliga chefen för en tekniska avdelningen vid Bell Labs. Hon erhöll den chefsrollen tills sin pension 1987. Principerna från hennes uppfinning används fortfarande i utrustning för telekommunikation under 2000-talet.

Hoover har arbetat med olika viktiga applikationer, såsom forskning för radar kontrollprogram för Safeguard Anti-Ballistic Missile System, som var system för att fånga upp inkommande interkontinentala ballistiska missiler stridsspetsar. Hennes avdelning arbetade på artificiell intelligens - metoder, stora databaser, och transaktionell programvara för att stödja stora nätverk telefon. Hon arbetade på Bell Labs i 32 år, fram till sin pensionering 1987. Dessutom så har hon varit styrelsemedlem i högre utbildnings organisationer i New Jersey. Som medlem av styrelsen Trustees of The College of New Jersey, beskrivs hon som en visionär som var bidragande till att fler kvinnliga fakultet anställdes likaså att anta de "best prepared high school graduates" i staten, och hon hjälpte till att universitetet blev till ett välrenommerat institut för högre utbildning genom stark lobbying för statlig finansiering.[12]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Hon tilldelades en av de första patenten för mjukvaruprogram. Hon blev invald i Nationella Uppfinnare Hall of Fame 2008. Hon fick Wellesley College alumni achievement award.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Meet the 2008 National Inventors Hall of Fame Inductees”. Arkiverad från originalet den 28 april 2012. https://web.archive.org/web/20120428184113/http://www.invent.org/2008induction/1_3_08_induction_hoover.asp. 
  2. ^ [a b c d] . http://www.bookrags.com/biography/erna-hoover-wcs. 
  3. ^ [a b] . http://www.nj.com/news/index.ssf/2008/06/fame_calls_on_2_titans_of_tele.html. 
  4. ^ . https://www.nytimes.com/1987/03/09/business/bell-labs-adapting-to-monopoly-s-end.html?pagewanted=all&src=pm. 
  5. ^ . http://www.factmonster.com/biography/erna-hoover.html. 
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110103035155/https://www.networkworld.com/community/node/25111. Läst 9 mars 2018. 
  7. ^ . http://www.maximumpc.com/article/features/15_most_important_women_tech_history. 
  8. ^ . http://www.smartcomputing.com/editorial/article.asp?article=articles/archive/r0605/41br05/31r05.asp&guid=#Hoover,%20Erna%20%28Schneider%29%20%281926-%20%29. 
  9. ^ . http://www.ieeeghn.org/wiki/index.php/Erna_Schneider_Hoover. 
  10. ^ ”Erna Schneider Hoover Computerized telephone switching system”. Massachusetts Institute of Technology. Arkiverad från originalet den 25 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140225045558/http://web.mit.edu/invent/iow/hoover.html. Läst 9 mars 2018. 
  11. ^ See Patent #3623007 November 23, 1971
  12. ^ . http://www.tcnj.edu/~pa/news/2008/ernahoover.htm. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Erna_Schneider_Hoover&oldid=54253529”