Polio

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Poliomyelit (Polio)
Klassifikation och externa resurser
En man med förtvinat ben till följd av polioinfektion.
ICD-10 A80 , B91
ICD-9 045, 138
DiseasesDB 10209
MedlinePlus 001402
eMedicine ped/1843  pmr/6
MeSH svensk engelsk
Poliovirus
Poliovaccineringen inleddes i Sverige 1957. Bilden visar sjuksköterskan Birgit Rutberg som ympar Nils Birger Linderholm i februari 1957.

Poliomyelit ("polio") eller barnförlamning orsakas av ett virus som till en början infekterar människors övre luftvägar och stannar i tarmkanalen. För vissa infekterade sprider sig sedan viruset och infekterar ryggmärgens grå substans och kan då orsaka förlamning. Viruset är mycket smittsamt och därför drabbas främst barn, därav benämningen barnförlamning. Poliomyelit betyder infektion av grå märg (polios = grå, myelos = märg).

Sjukdomen har tidigare varit en stor orsak till död, förlamning och livslånga funktionsnedsättningar, men effektiva vaccinationsprogram har nu utrotat viruset i stora delar av världen. Enligt WHO är polio idag (2013) endemiskt endast i Afghanistan, Nigeria och Pakistan.[1]

De flesta som infekteras uppvisar inga symptom. Vid 4-8 % av fallen kommer viruset in i blodbanan och ger milda influensaliknande symptom i övre luftvägarna och mag-tarmkanalen.[2] I 1 % av fallen når viruset ryggmärgen och förstör motorneuron, det vill säga nerver som går ut till musklerna. Sjukdomen kallas då paralytisk poliomyelit, och kan orsaka bestående förlamningar och död. Dödligheten i paralytisk poliomyelit är 5 - 15 %.[3] Känselsinnets nerver förblir opåverkade. Ju äldre den sjuke är, desto större är risken för permanent förlamning; risken är cirka 15 gånger större för vuxna än för spädbarn.[4]

Orsaker och smittvägar[redigera | redigera wikitext]

Poliomyelit är mycket smittsamt. Smittämnet kommer in i kroppen genom munnen och överförs via droppsmitta från infekterades övre luftvägar eller via infekterade personers avföring om denna kommer i kontakt med händer, bestick, mat eller vatten.[2]

Sjukdomen orsakas av poliovirus, ett enterovirus av familjen picornavirus. Poliovirus förekommer i tre typer benämnda poliovirus 1, 2 respektive 3. Poliovirus smittar peroralt via aerosol eller fekal kontamination och infekterar tarmen.[3]

Symtom och sjukdomsmekanism[redigera | redigera wikitext]

Viruset kan ta sig ut i blodomloppet och in i centrala nervsystemet, därigenom orsakande förlamning genom att infektera de delar i ryggmärgen som är involverade i kontroll av viljestyrd muskulatur. Inkubationstiden är ca 10 dagar för initiala symtom, men uppemot 90 % smittade erfar inga symtom.[källa behövs] Personer som haft polio kan senare i livet utveckla så kallade postpoliosyndrom. Dessa kan bestå i led- och muskelvärk samt muskelsvaghet.[5]

Vaccin[redigera | redigera wikitext]

Det första poliovaccinet utvecklades av Hilary Koprowski i Philadelphia i januari 1952. Koprowskis vaccin använde en försvagad poliostam och intogs oralt. Det godkändes dock aldrig i USA. Några år senare utvecklade Jonas Salk ett vaccin som använde avdödat poliovirus och injicerades, och ytterligare något år senare utvecklade Albert Sabin ett vaccin som påminde om Koprowskis och också intas oralt. Både Salks och Sabins vaccin godkändes och användes i USA. Varken Koprowskivaccinet eller Salkvaccinet har använts i Sverige.[6]

Parallellt med Salks arbete utvecklade svenska forskare vid Karolinska institutet i samarbete med Statens Bakteriologiska Laboratorium (SBL) (Sven Gard, Tore Wesslén, Bertil Melén, Erik Lycke, Margareta Böttiger, Gunnar Olin m fl) ett effektivt poliovaccin som använts i Skandinavien. I Sverige infördes allmän vaccination mot polio år 1957.

Epidemiologi[redigera | redigera wikitext]

Poliovirusinfektion ger allvarliga symtom, framförallt i högre åldrar. Småbarn som infekterats med poliovirus får oftast milda symptom, och blir därefter immuna mot sjukdomen. Eftersom polio är mycket smittsamt infekteras i princip alla mycket tidigt i områden där de sanitära förhållandena är dåliga. Detta medför att polio blir ett större hot mot befolkningen när de sanitära förhållandena förbättras, eftersom smitt-tillfällena då blir färre och insjuknandeåldern därför förskjuts uppåt.[4]

Den första rapporteringen av sjukdomen polio gjordes av Jakob Heine 1840. Oskar Medin var sedan den förste som gjorde empiriska studier av en polioepidemi. Sjukdomen är därför också känd som Heine–Medins sjukdom.

PolioPlus är ett biståndsprogram som startades 1985Rotary gav ett löfte att utrota polio.[källa behövs]

Utrotning[redigera | redigera wikitext]

Polioviruset angriper endast människor och det finns ingen djurreservoar. Därför finns förutsättningarna för att det ska kunna utrotas.[7] Genom massvaccinering har sjukdomen utrotats från den amerikanska kontinenten, men nyligen återkommit till Haiti.[8] WHO tillkännagav 2004 att 3 miljarder USD ska satsas för att utrota polio i hela världen[källa behövs].

Kända personer med polio[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ World Health Organization (april 2013). ”Poliomyelitis - Fact sheet No 114” (på Engelska). http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs114/en/. Läst 13 juni 2013. 
  2. ^ [a b] European Centre for Decease Prevention and Control. ”Factsheet for the general public” (på Engelska). http://ecdc.europa.eu/en/healthtopics/polio/basic_facts/Pages/gen_public.aspx. Läst 13 juni 2013. 
  3. ^ [a b] European Centre for Decease Prevention and Control. ”Factsheet for health professionals” (på Engelska). http://ecdc.europa.eu/en/healthtopics/polio/basic_facts/Pages/health_professional.aspx. Läst 13 juni 2013. 
  4. ^ [a b] Böttiger, Margareta; Gustavsson, Olle; Svensson, Åke (1996). ”Det svenska polioskyddet är bra”. Läkartidningen (Sveriges Läkarförbund) 93 (3): sid. 138 - 141. http://ltarkiv.lakartidningen.se/1996/temp/pda11597.pdf. Läst 13 juni 2013. 
  5. ^ Postpolio - andra insjuknandetKaroinska institutets hemsida.
  6. ^ Lycke, Erik (2004). ”Korrespondens: Om polio i Sverige”. Läkartidningen (Sveriges Läkarförbund) 101 (8): sid. 715. http://ltarkiv.lakartidningen.se/2004/temp/pda28114.pdf. Läst 13 juni 2013. 
  7. ^ Fohlman, Jan (2013). ”Apropå! Ett globalt medicinskt framsteg. Sista året med Polio?”. Läkartidningen (Sveriges Läkarförbund) 110 (8): sid. 393. http://ltarkiv.lakartidningen.se/2013/temp/pda41988.pdf. Läst 13 juni 2013. 
  8. ^ ”Polio in Haiti linked to incomplete vaccinations - Virus can mutate and kill”. http://www.vaccinationnews.com/DailyNews/March2002/PolioHaitiLinkedIncompleteVax.htm. Läst 3 juni 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]