Filosofi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Filosofi, från grekiskans philosophía (φιλοσοφία), "Kärlek till visdom", är en intellektuell disciplin som kritiskt studerar de mest grundläggande frågorna. "Finns det någon verklighet utanför mina tankar?", "Vad är kunskap?", "Vad är sanning?", "Vad gör en handling värdefull?", "Har människor och djur värde och är de i så fall lika eller olika?", "Vad är tid?" är frågor som ställs inom filosofin.

Ordet kan också, i sammansättningar som "en filosofi"/"flera filosofier" syfta på ett sammanhängde tankesystem, en ideologi eller en filosofisk skola.

I det antika Grekland, där västerlandets filosofi uppstod, omfattade filosofi studiet av all dåtida kunskap och vetande, detta har fått många att kalla den för "vetenskapens moder".

Ett problem för filosofin som disciplin är att ett filosofiskt område blir till ett vetenskapligt område när empiriskt underlag blir accepterat inom området. Detta har påpekats av exempelvis Bertrand Russell[1] och Karl Jaspers[2]. Filosofin avlägsnas genom detta gradvis från områden med kopplingar till observationer, vilket är tydligt inom områden som naturvetenskaper och historia.

Att filosofi inte arbetar med vetenskaplig metodik[3] avspeglas i moderna förslag till definition av termen filosofi. Curt Ducasse diskuterade begreppet filosofi och föreslog definitionen "Formulerade spontana bedömningar"[4]. Paul Persson föreslog definitionen "Filosofi innebär diskussion utan referenser till empiriskt underlag"[5].

Filosofin kan grovt indelas i logik, kunskapsteori, metafysik eller ontologi, vetenskapsteori, språkfilosofi, värdeteori, etik, estetik och religionsfilosofi. Logiken behandlar de formella förutsättningarna för att slutledningar ska vara korrekta men uttalar sig inte om världens beskaffenhet. Kunskapsteorin däremot studerar hur vi kan få kunskap om världen. Medan kunskapsteorin behandlar den frågan rent allmänt, och därför också intresserar sig för vardagskunskapen, ägnar sig vetenskapsteorin åt den specialiserade form av kunskapsbildning som sker i vetenskaperna. Metafysiken eller ontologin behandlar våra obevisbara föreställningar om vad för slags ting och fenomen som finns och kan finnas i världen, sådana föreställningar som tillsammans med logiken behövs som en grund för att vi ska kunna skapa oss en konkret uppfattning om hur världen är beskaffad. Värdeteorin behandlar frågan vad värde rent allmänt är, medan etiken undersöker vad som gör handlingar värdefulla, det vill säga varför vi bör handla på vissa sätt och inte på andra, och estetiken vad det innebär att ting och handlingar är upplevelsemässigt värdefulla. Religionsfilosofin behandlar de religiösa föreställningarnas innehåll och struktur men bekänner sig inte till eller från någon religion.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet "filosofi" kommer från grekiskans φιλοσοφία (philosophía), som ordagrant betyder "Kärlek till visdom".

Historia[redigera | redigera wikitext]

Platon och Aristoteles i en målning av Rafael.
Se huvudartikel: Filosofins historia

Filosofins historia förklarar både hur olika problem och frågeställningar uppstått och hur de besvarats genom historien. Genom denna katalog av frågor och svar är en filosof bättre rustad för att hantera både tidlösa och nya frågeställningar. Historia är därför betydligt viktigare i filosofi än de flesta andra ämnen. Västerländsk filosofihistoria antas börja med försokratikerna. De var de första, i antika Grekland, att ställa frågor om världen utan att blanda in religion i svaren. Platon och Aristoteles ställde redan under antiken de flesta grundläggande frågor filosofin ställer idag. Muslimsk filosofi utvecklar arvet från antikens filosofi. Skolastik var under medeltiden en filosofi som genom komplicerade argument försökte klarlägga frågor om både Gud och världen (se Gudsbevis). Descartes och andra försökte visa att skolastikerna hade fel. Empirismen menade att all kunskap kom från sinnena, medan rationalismen såg förnuftet som källan till all kunskap. I början av 1900-talet menar en del av analytisk filosofi, Wienkretsen, att deras filosofi är vetenskaplig. I kontinental filosofi kritiserar man den analytiska filosofin och feministisk filosofi och postmodernism visar att mycket det man tidigare tagit för givet går att ifrågasätta. Så har under filosofins historia argument brutits mot argument och därigenom givet en skatt av uppslag för att lösa filosofiska problem. Även för ett nytt ämne som bioetik kan det vara meningsfullt att se vad filosofer genom historien skrivit i liknande frågor, vilken betydelse har till exempel Jeremy Benthams skrifter för en given fråga i etik, eller kan Konfucianism eller någon gestalt i indisk filosofi ge ett bidrag?

Delområden[redigera | redigera wikitext]

Filosofin har flera delområden som vart och ett har olika frågor i fokus. På svenska institutioner görs en skillnad mellan praktisk filosofi och teoretisk filosofi förutom de vid Södertörns högskola, Umeå universitet samt Luleå tekniska universitet, som har återgått till en så kallad kombinerad filosofiundervisning. Nedan ges delområdena grupperade enligt dessa två huvudgrupperingar. Uppdelningen mellan teoretisk och praktisk filosofi är inte vanligt förekommande i världen som helhet.

Praktisk filosofi omfattar till exempel

  • etik, moralfilosofi som studerar moraliska begrepp som det goda och rättvisa och om dessa bergrepp är universella eller beroende av olika faktorer.
  • estetik ägnar sig åt konstens och det skönas väsen och natur.
  • politisk filosofi och samhällsfilosofi, studerar fenomen i samhället, olika ideologier och teorier om samhällets uppbyggnad och funktion.
  • religionsfilosofi som bland annat studerar gudsbegreppet, möjligheten att bevisa guds existens och religiösa upplevelsers förhållande till vetenskap och vetande.
  • värdeteori som studerar värdens natur, vad vi uttrycker med värdeomdömen och huruvida dessa värden är objektiva eller subjektiva, m.m.
  • Rättsfilosofi
  • Handlingsteori

Teoretisk filosofi omfattar till exempel

Ett annat sätt att ge filosofin ämnesområden är att utgå från ett särskilt sätt att angripa problem ur en viss synvinkel eller genom att hänvisa till en viss historisk eller geografisk tradition. Feministisk filosofi går att läsa som särskilt ämne på universitet, men det hindrar inte att det också finns feministisk vetenskapsteori. På samma sätt är muslimsk filosofi ett delområde i filosofin på samma gång som filosofins historia ur muslimskt perspektiv är en del av delområdet filosofins historia och naturligtvis är det så att en tänkare i indisk tradition som filosoferar om matematik är en del av matematikfilosofi. Bland sådana angreppsätt och traditioner finns:

Traditioner[redigera | redigera wikitext]

Man kan även dela in filosofin efter olika traditioner eller skolbildningar. Olika traditioner har dominerat i olika länder under olika tidsperioder, och de har delvis olika uppfattning om vad filosofi är. En populär indelning under 1900-talet var den mellan analytisk och kontinental filosofi.

  • Analytisk filosofi har under 1900-talet dominerat i den anglosaxiska världen, samt i Skandinavien. I Sverige idag är de flesta filosofiinstitutioner analytiskt inriktade, med den på Södertörns högskola som främsta undantag. Som namnet antyder har den sin grund i synen att man genom analys av språk och satser kan klargöra filosofiska problem. Analytiska filosofer sätter ett högt värde på klarhet och tydlighet, medan de i mindre grad värdesätter associativt tänkande. Den analytiska filosofin är vidare mer vänd mot naturvetenskaperna och matematiken än mot de övriga humanistiska ämnena. Den har sina främsta rötter hos Bertrand Russell och hans vän G.E. Moore. Den rymmer inom sig olika riktningar, exempelvis Logisk positivism och Vardagsspråksfilosofi.

Filosofer[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Filosof

Filosof, person som ägnar sig åt filosofi. Av grekiskans philos och sofia, det vill säga kärlek till visdom (jmf Filantrop).

Ända sedan antiken har det funnits människor som kallat sig filosofer, från början gällde det huvuddelen av vetenskapsmän och tänkare, men allt eftersom filosofin kom att avsöndra specialvetenskaper, till exempel fysik, biologi och sociologi, kom specialvetenskapens företrädare allt mer sällan se sig som filosofer och i stället kalla sig för till exempel fysiker, biologer och sociologer. Den akademiska filosofin har naturligtvis haft sin kader filosofer genom åren, men något särskilt intressant med filosofin som ämne är den stora andel nyskapande och för ämnet betydelsefulla personer som funnits utanför, eller i utkanten av, den akademiska världen. Kant och Hegel är visserligen framgångsrika, berömda och firade akademiker, men de uppvägs av till exempel David Hume, Nietzsche och Gottlob Frege.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bertrand Russell (1912) "The Problems of Philosophy" kapitel 15: "The Value of Philosophy
  2. ^ Karl Jaspers (1953) "Einführung in die Philosophie", avsnitt 1: Was ist Philosophie
  3. ^ http://www.vetenskapsteori.se
  4. ^ Curt Ducasse (1941) "Philosophy as a Science: Its Matter and its Method"
  5. ^ Paul Persson (2013) http://www.vetenskapsteori.se/a1deffil.htm

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Introduktioner[redigera | redigera wikitext]

  • Magee, Bryan, Bonniers stora bok om filosofi - från antikens naturfilosofer till dagens moderna tänkare (1998)
  • Russell, Bertrand, Den västerländska filosofins historia (1946)
  • Russell, Bertrand, Filosofins problem (1912)
  • Skirbekk, Gunnar & Gilje, Nils, Filosofins historia (1987)

Antologier och lexikon[redigera | redigera wikitext]

  • Marc-Wogau, Konrad, Filosofin genom tiderna
  • Filosofilexikonet, översättning av Jan Hartman (1988)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Diskussionsforum[redigera | redigera wikitext]

Socrates blue version2.png
Filosofiportalen — portalen för filosofi på svenskspråkiga Wikipedia.