Ewine van Dishoeck

Från Wikipedia
Ewine van Dishoeck
Född13 juni 1955[1] (68 år)
Leidens kommun
Medborgare iKonungariket Nederländerna[1]
Utbildad vidUniversitetet i Leiden[2]
SysselsättningAstronom, astrofysiker, kemist, universitetslärare[1]
Befattning
Ordförande, Internationella astronomiska unionen (2018–2021)
ArbetsgivareUniversitetet i Leiden (1995–)[1]
MakeTim de Zeeuw
FöräldrarHendrik Adrianus Ewout van Dishoeck
Utmärkelser
Pastoor Schmeitsprijs (1986)
Maria Goeppert-Mayer Award (1993)[3]
Gouden KNCV-Medaille (1994)
Spinozapriset (2000)
Bourke Award (2001)[4]
Petrie Prize Lecture (2007)
Akademiehoogleraren (2012)
Albert Einstein världsutmärkelse inom vetenskap (2015)[5]
Kavlipriset i astrofysik (2018)
James Craig Watson-medaljen (2018)
Karl Schwarzschild-medaljen (2019)[6]
Fritz Zwicky Prize for Astrophysics and Cosmology (2022)[7]
Niels Bohr-medaljen
Webbplatshome.strw.leidenuniv.nl/~ewine/
Redigera Wikidata

Ewine Fleur van Dishoeck, född 13 juni 1955 i Leiden, är en nederländsk astronom och kemist. Hon är en pionjär inom astrokemi och ordförande för Internationella astronomiska unionen. Hennes forskning handlar bland annat om hur molekyler i tunna gaser och mikroskopiska dammpartiklar kan fogas samman till stjärnor och planeter.[8][9]

Asteroiden 10971 van Dishoeck är uppkallad efter henne.[10]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Leidse Hoogleraren, läst: 19 juni 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.aps.org .[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.rsc.org .[källa från Wikidata]
  5. ^ Prof. Dr. Ewine Fleur van Dishoeck (på engelska), Consejo Cultural Mundial, 10 juni 2015, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Astronomische Gesellschaft gibt Preisträgerinnen und Preisträger 2019 bekannt, Astronomische Gesellschaft, Informationsdienst Wissenschaft, 10 september 2019, läs online, läs online och läs onlineläs online, läst: 23 september 2019.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, eas.unige.ch .[källa från Wikidata]
  8. ^ ”Maria Gunther: Äntligen dags för gensaxen”. DN.SE. 6 oktober 2019. https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/maria-gunther-antligen-dags-for-gensaxen/. Läst 7 oktober 2019. 
  9. ^ ”Nine Nobel Prize Predictions for 2019” (på engelska). Inside Science. 2 oktober 2019. https://www.insidescience.org/news/nine-nobel-prize-predictions-2019. Läst 7 oktober 2019. 
  10. ^ ”Minor Planet Center 10971 van Dishoeck” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10971. Läst 22 augusti 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]