Fadren (film, 1912)

Från Wikipedia
Fadren
GenreDrama
Stumfilm
RegissörAnna Hoffman-Uddgren
ManusGustaf Uddgren
Baserad påFadren av August Strindberg
SkådespelareAugust Falck
Karin Alexandersson
Renée Björling
OriginalmusikOtto Lainga
FotografOtto Bökman
ProduktionsbolagOrientaliska Teatern
Premiär18 mars 1912
Speltid43 minuter
LandSverige
Språkstumfilm, svenska mellantexter
IMDb SFDb

Fadren är en svensk stumfilm från 1912 i regi av Anna Hoffman-Uddgren, baserad på August Strindbergs pjäs Fadren från 1887. I huvudrollerna som Ryttmästaren och hans hustru syns August Falck och Karin Alexandersson. Fadren är den enda bevarade filmen regisserad av Hoffman-Uddgren.

Om filmen

Gustaf Uddgren tillfrågade i september 1911 August Strindberg om man fick tillåtelse att filmatisera några av hans verk, och fick per telegram svaret: "Var så god att kinematografera så mycket ni vill af min dramatik." Genast bestämde sig Uddgren och hans fru Anna Hoffman-Uddgren för att filmatisera Intima Teaterns mest uppmärksammade pjäser, Fröken Julie och Fadren. Man använde sig i huvudsak av samma skådespelare som spelat pjäserna vid Intima Teatern. Fröken Julie, som inte är bevarad i dag, spelades in först. Därefter gav man sig i kast med Fadren, som spelades in på Gröna Lund i oktober 1911.

Medan man till Fröken Julie gjorde vissa förändringar i pjäsen för att bättre anpassa den till filmmediet var Fadren mer av filmad teater, möjligen på initiativ av August Falck, som hade lovordats för rollen som Ryttmästaren i teaterföreställningen. Hela handlingen försiggår i ett enda rum med minimal kameraföring, förutom Ryttmästarens resa med häst och vagn till postkontoret. Såväl exteriör- som interiörscenerna filmades utomhus, något som avslöjas av skådespelarnas andedräkter när de spelar i salongen. Hoffman-Uddgren skrev senare:

Fadren [...] vart inte alls vad den kunde ha blivit, endast därför att teatersujetterna ansågo sig för 'höga' för att lyssna till vad filmregissören anhöll att de skulle göra.

Fadren blev Hoffman-Uddgrens och Orientaliska Teaterns sista film, eftersom företagets chef N.P. Nilsson avled inte långt efter premiären. Charles Magnusson tog över, och beslöt att i stället satsa på de nyrekryterade förmågorna Mauritz Stiller och Victor Sjöström. Hoffman-Uddgren drog sig då tillbaka från filmen och ägnade sig helt åt familjen.

Rollista

Källor