18 mars

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
◄◄     18 mars     ►►
Veckodag 2014: Tisdag
Feb · Mars · Apr
Årets 77:e dag
(78:e under skottår)
288 dagar till årets slut
Ti On To Fr
1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
31
2014
Alla datum
Månader
Januari  Februari  Mars
April  Maj  Juni  Juli
Augusti  September  Oktober
November  December

På Wikimedia Commons
finns media som rör 18 mars

Se även Mall:18 mars

18 mars är den 77:e dagen på året i den gregorianska kalendern (78:e under skottår). Det återstår 288 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar[redigera | redigera wikitext]

Helgdagar[redigera | redigera wikitext]

Flaggdagar[redigera | redigera wikitext]

  • Aruba Aruba: Flaggdagen (till minne av antagandet av landets flagga 1976)

Dagens namn[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan[redigera | redigera wikitext]

  • Nuvarande – Edvard och Edmund
  • Föregående i bokstavsordning
    • Eda – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Eddie – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 2001.
    • Edmund – Namnet fanns sedan gammalt på 16 november och gjorde så fram till 2001, då det flyttades till dagens datum.
    • Edvard – Namnet infördes, till minne av den engelske kungen Edvard Martyren, som mördades denna dag 978, på dagens datum 1721 och har funnits där sedan dess.
    • Gabriel – Namnet fanns på dagens datum under 1600-talet, men flyttades 1695 till 24 mars, där det har funnits sedan dess.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1695 – Gabriel
    • 1695–1720 – ?
    • 1721–1900 – Edvard
    • 1901–1985 – Edvard
    • 1986–1992 – Edvard, Eddie och Eda
    • 1993–2000 – Edvard och Eddie
    • Från 2001 – Edvard och Edmund
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

Händelser[redigera | redigera wikitext]

  • 37 – Sedan den romerske kejsaren Tiberius har avlidit två dagar tidigare låter den romerska senaten utropa hans adoptivsonson Caligula till ny kejsare. I sitt testamente har Tiberius uttryckt önskan om att Caligula ska samregera med hans biologiske sonson Tiberius Gemellus, men senaten låter annullera testamentet och Tiberius Gemellus dör strax därefter under oklara omständigheter. Caligula blir dock själv lönnmördad endast fyra år senare.
  • 417 – Sedan Innocentius I har avlidit en vecka tidigare väljs Zosimus till påve.[1]
  • 731 – Sedan Gregorius II har avlidit den 11 februari väljs Gregorius III till påve. Han blir den siste påven vars val bekräftas av den bysantinske kejsaren.
  • 978 – Den engelske kungen Edvard blir mördad av sin styvmor Elfrida, eftersom hon hellre vill se sin son Ethelred (Edvards halvbror) på tronen. Redan samma dag blir den tioårige Ethelred kung av England och förblir så till 1013, då han blir avsatt av den invaderande danske kungen Sven Tveskägg.
  • 1848 – I efterdyningarna av februarirevolutionen i Paris samlas stora folkmassor i Stockholm och kräver politiska reformer och allmän rösträtt (vissa även att monarkin ska avskaffas). Folkmassan krossar fönster i De la Croix’ stora sal vid Brunkebergstorg, där en bankett hålls för att diskutera situationen i huvudstaden, och man hotar att ta sig in i byggnaden. Överståthållare Jakob Wilhelm Sprengtporten lyckas med militärens hjälp rensa torget och arrestera några av revolutionärerna, trots att folkmassan svarar med stenkastning. Kung Oscar I lyckas tillfälligt lugna folkmassan genom att lyssna på deras krav och klagomål och beordra att de arresterade ska frisläppas. Då oroligheterna fortsätter dagen därpå beordras dock militären öppna eld mot folkmassan och 18 demonstranter dödas i tumultet. Händelserna, som går till historien som marsoroligheterna, leder till att den tidigare liberale och framsynte kungen blir mer konservativ och motståndare till reformer.
  • 1871 – Efter att Frankrike har förlorat fransk-tyska kriget mot Preussen och tyskarna efter fyra månaders belägring av Paris triumferande har tågat in i staden har matbrist, nederlaget i kriget och stadens fall lett till allmänt missnöje i den franska huvudstaden. Beväpnade revolutionära arbetare, som har hjälpt till med försvaret av staden, tar denna dag därför över styret av den, vilket kallas Pariskommunen. Den styr staden fram till 28 maj, då den franska armén besegrar den, varefter Paris återgår till att vara huvudstad i den året innan grundade Tredje franska republiken.
  • 1913 – Den grekiske kungen Georg I blir mördad på öppen gata av den anarkistiske skolläraren Alexandros Schinas, under en kvällspromenad i Thessaloníki, som grekerna nyligen har erövrat från Osmanska riket. Kungen dör omedelbart och mordet sker endast några dagar innan hans 50-årsjubileum som kung av Grekland. Han har själv meddelat, att han efter 50-årsfirandet har ämnat abdikera till förmån för sin son Konstantin I, som nu direkt tar över tronen.
  • 1965 – Kosmonauten Aleksej Leonov blir den första människan i världen som genomför en rymdpromenad, då han i 12 minuter och 9 sekunder lämnar rymdfarkosten Voschod 2, endast sammanbunden med den genom ett 5,35 meter långt rep.
  • 2012 – Den tyska förbundsförsamlingen väljer Joachim Gauck till förbundspresident, sedan företrädaren Christian Wulff har avgått från posten i förtid den 17 februari. Gauck förlorade presidentvalet till Wulff 2010.

Födda[redigera | redigera wikitext]

Avlidna[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Roman Catholic Church” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Catholic.html. Läst 23 november 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]