Filippo Raguzzini

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Filippo Raguzzini – Piazza di Sant'Ignazio, Rom

Filippo Raguzzini, född 1680 i Benevento, Italien, död 1771 i Rom, Italien, var en italiensk arkitekt.

Raguzzini projekterade återuppbyggnaden av sin hemstad efter en jordbävning 1702.

Raguzzini var påven Benedictus XIII:s (1724-1730) chefsarkitekt och kom att rita kyrkor och profana byggnader som kan jämföras med fransk och tysk rokokoarkitektur.

Piazza di Sant'Ignazio[redigera | redigera wikitext]

1727 anlitade jesuitorden Raguzzini för att strukturera piazzan framför deras kyrka Sant'Ignazio samt att vid denna piazza uppföra flerfamiljshus för den övre borgarklassen. Dessa byggnader skulle hysa för jesuiterna inkomstbringande hyreslägenheter. Den centrala huskroppens fasad, som vetter mot kyrkan, är konkav. Fasadornamenteringen är tämligen spartansk. Förutom den tredje våningens fönsterpediment utgörs utsmyckningen i stort sett av horisontala och vertikala band av murputs samt små balkonger i smidesjärn. Raguzzini blev uppmärksammad för sin omfattande användning av stuck istället för travertin eller marmor. I Rom hade man tidigare mycket sällan utsmyckat exteriören till denna typ av anspråkslösa hyreskomplex. Fasaddekoration var förbehållen sakrala byggnader och aristokratins palats. De bakom hyreshusen dragna gatorna och gränderna leder fotgängaren in på Piazza di Sant'Ignazio i sned vinkel. Traditionellt sett hade gator dragits i rät vinkel mot piazzor av den här digniteten.

Byggnadsverk i Rom[redigera | redigera wikitext]

  • San Sisto Vecchio (1725-1727; restaurering)
  • Ospedale di San Gallicano, Trastevere (1726)
  • Santa Maria della Quercia (1727)
  • Piazza di Sant'Ignazio (1727)
  • Santa Maria delle Grazie alle Fornaci (1727; fasad)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Rotili, Mario, Filippo Raguzzini e il rococò romano. Roma: Palombi 1951.
  • Varriano, John, Italian Baroque and Rococo Architecture. New York: Oxford University Press 1986. ISBN 0-19-503547-X