21 februari

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
◄◄     21 februari     ►►
Veckodag 2014: Fredag
Jan · Februari · Mar
Årets 52:a dag
313 dagar till årets slut
 (314 under skottår)
Ti On To Fr
1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 (29) (30)
2014
Alla datum
Månader
Januari  Februari  Mars
April  Maj  Juni  Juli
Augusti  September  Oktober
November  December

På Wikimedia Commons
finns media som rör 21 februari

Se även Mall:21 februari

21 februari är den 52:a dagen på året i den gregorianska kalendern. Det återstår 313 dagar av året (314 under skottår).

Återkommande bemärkelsedagar[redigera | redigera wikitext]

Flaggdagar[redigera | redigera wikitext]

  • Norge Norge: Konungens födelsedag

FN-dagar[redigera | redigera wikitext]

Namnsdagar[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan[redigera | redigera wikitext]

  • Nuvarande – Hilding
  • Föregående i bokstavsordning
    • Hilarius – Namnet fanns, till minne av en påve på 400-talet, även i formen Hilarius biskop, på dagens datum fram till 1901, då det utgick.
    • Hildeborg – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Hildemar – Namnet gick samma väg som Hildeborg, genom att införas på dagens datum 1986 och utgå 1993.
    • Hilding – Namnet infördes på dagens datum 1901 och har funnits där sedan dess.
    • Holger – Namnet förekom på dagens datum på 1790-talet, men utgick sedan. 1901 infördes det på 30 mars och har funnits där sedan dess.
    • Hulda – Namnet infördes 1901, men då på 20 februari. Där fanns det fram till 1993, då det flyttades till dagens datum. 2001 flyttades det till 8 september.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1901 – Hilarius eller Hilarius biskop och Holger
    • 1901–1985 – Hilding
    • 1986–1992 – Hilding, Hildemar och Hildeborg
    • 1993–2000 – Hilding och Hulda
    • Från 2001 – Hilding
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

Händelser[redigera | redigera wikitext]

  • 1281 – Sedan Nicolaus III har avlidit året innan väljs Simon de Brion till påve och tar namnet Martin IV.[1]
  • 1437 – Sedan Jakob I har avlidit denna eller föregående dag efterträds han som kung av Skottland av sin 6-årige son Jakob II.
  • 1612 – Svenska trupper, ledda av hertig Johan av Östergötland och Jesper Mattson Cruus af Edeby, besegrar en dansk här under kung Kristian IV, som är på återtåg från ett plundringståg i Västergötland, i slaget vid Kölleryd i Halland under det pågående kalmarkriget. Efter att omkring 300 man har fallit (båda sidor inräknade) flyr danskarna till Varberg.
  • 1808 – Utan föregående krigsförklaring går ryska trupper under ledning av general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden över den svensk-ryska gränsen vid Abborrfors i östra Finland. Detta blir inledningen till finska kriget, som pågår till året därpå och i vilket Sverige förlorar den östra rikshalvan till Ryssland.
  • 1848 – De båda tyska politiska aktivisterna Karl Marx och Friedrich Engels utger den lilla pamflettskriften Kommunistiska manifestet i London. Den är skriven på tyska och utges på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas Förbund. Visserligen innehåller den inte mycket, som Marx inte redan har skrivit, men det kort- och lättfattliga samt slagkraftiga språket gör den till en stor succé och den mest spridda av deras skrifter. Redan samma år översätts den till svenska, sannolikt av Pehr Götrek, som också är medlem av förbundet. Manifestets mest berömda mening blir den sista, vilken är en uppmaning, som lyder ”Proletärer i alla länder, förenen eder!”
  • 1940 – Norrbottniska Pajala bombas av sju sovjetiska flygplan som navigerat fel under ett bombuppdrag över Finland. Flera byggnader i samhället brinner ner och kostnaderna för de materiella skadorna uppgår till 45 000 kronor. Lyckligtvis omkommer ingen människa och endast två skadas lindrigt. Redan samma dag inlämnar den svenska regeringen en protestnot till Sovjetunionen, som den 6 mars erkänner att bombningen är ett misstag av sovjetiska plan och sedermera betalar skadestånd på 40 000 kronor. Detta blir den enda kränkningen av svenskt territorium under andra världskriget, som Sovjetunionen erkänner.
  • 1963 – Världens första aktiva kommunikationssatellit, den amerikanska Telstar, som sköts upp sommaren året innan, tas ur bruk, då den endast är tänkt som ett experiment. Telstarprojektet fortsätter dock med fler satelliter och fortgår än idag (2014).
  • 1968 – Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en demonstration i Stockholm tillsammans med Nordvietnams Moskvaambassadör och håller ett tal där han kritiserar USA för dess krigföring i Indokina och hävdar att kriget är ett hot mot demokratin. Detta leder till en diplomatisk kris mellan Sverige och USA, där den amerikanske ambassadören i Sverige William Heath kallas hem till USA. Det dröjer till 1970, innan en ny amerikansk Sverigeambassadör utses, och de diplomatiska relationerna mellan länderna förblir kylig ännu längre, bland annat då Palme 1972 håller ett tal om de amerikanska bombningarna av Hanoi.
  • 1972 – Den amerikanske presidenten Richard Nixon inleder ett oväntat men historiskt besök i Kina, vilket pågår till den 28 februari, och tas emot av landets ledare Mao Zedong. Syftet med besöket är att förbättra relationerna mellan länderna, som vid denna tid ser varandra som något av ärkefiender och det är första gången en amerikansk president besöker ett kommunistiskt land. Besöket leder till och med till att engelska språket berikas med metaforen Nixon in China, som uttryck för när en politiker gör något oväntat och okarakteristiskt.
  • 1976 – De första paralympiska vinterspelen invigs i svenska Örnsköldsvik. Spelen har tillkommit för att personer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna delta i olympiska vinterspelsidrotter, men med anpassningar till deras nedsättningar. Paralympiska sommarspel har hållits sedan 1960.
  • 1987Olof Johansson väljs till det svenska Centerpartiets ordförande, sedan den tidigare ledaren Karin Söder har avgått den 2 februari, på grund av dålig hälsa. Johansson förblir partiledare till 1998, då han lämnar posten några veckor före årets svenska riksdagsval.

Födda[redigera | redigera wikitext]

Avlidna[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Roman Catholic Church” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Catholic.html. Läst 23 november 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]