Florence Sabin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Florence R. Sabin

Florence Rena Sabin, född 9 november 1871, död 3 oktober 1953, var en amerikansk medicinforskare. Hon kom på flera sätt att bli en pionjär som kvinnlig forskare; hon var den första kvinnliga professorn på den prestigefyllda Johns Hopkins University School of Medicine, den första kvinnan som blev invald i den amerikanska vetenskapsakademin, och den första kvinnliga ledaren för ett departementforskningsinstitutet Rockefeller. Som pensionär gjorde hon sig känd som folkhälsoaktivist.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Florence Sabin föddes 1871 i Central City i Colorado. 1893 fick hon sin examenSmith College och gick vidare till Johns Hopkins University School of Medicine, där hon blev den första kvinnan att avlägga akademisk examen. 1902 började hon undervisa i anatomiJohn Hopkins. 1917 blev Sabin professor i histologi på universitetet, och kom således att bli den första fullvärdiga kvinnliga medicinprofessorn. Några år senare valdes hon, som första kvinna, in i det amerikanska anatomisällskapet och blev också den första kvinna att på livstid bli invald i National Academy of Sciences.

I september 1925 flyttade hon till New York och började där arbeta på Rockefellerinstitutet för medicin. Hon var ledare för forskningen av cellvävnad. Hennes studier fokuserades på det lymfatiska systemet, blodkärl och celler, och tuberkulos. 1944 fick Sadin jobb på hälsonämnden i hennes hemstat Colorado. Hon var den drivande kraften bakom en hälsofrämjande lagstiftning, som gick under samlingsnamnet "Sabin Health Laws". Lagarna moderniserade statens hälsovård genomgripande.

1948 blev hon föreståndare för staden Denvers hälso- och välgörenhetsfrågor. Lönen hon tilldelades för detta arbete skänkte hon oavkortat till medicinsk forskning. Hon avled den 3 oktober 1953.