Vetenskapsman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fysikern Albert Einstein, en av vår tids mest berömda vetenskapsmän.

En vetenskapsman är en expert inom åtminstone ett vetenskapligt område och som använder vetenskapliga metoder för att göra forskning. William Whewell myntade ordet första gången 1833 efter en begäran från poeten Samuel Taylor Coleridge. Före detta kallades vetenskapsmän för 'naturfilosofer'.

En vetenskapsman behöver inte vara en man, utan kan vara vilket kön som helst, trots ordets icke-könsneutrala karaktär som anses vara en historisk artefakt.

Vetenskapsmän anses ofta vara motiverade sedan tidig ålder av en begäran att förstå varför naturen ser ut på ett visst sätt och hur den har uppstått. De har ofta en stor nyfikenhet på naturen. Prestige och anseende bland sina kolleger är ofta mer viktigt än materiellt välstånd för en vetenskapsman. Vetenskapsmän spelar en huvudroll i vetenskaplig och teknisk utveckling, vilket har gjort deras verksamheter mycket viktiga för samhället.

Till vetenskapsmän räknas teoretiker som i huvudsak utvecklar nya modeller för att förklara existerande data, och experimentalister vilka testar modeller genom att göra mätningar. I realiteten existerar ingen klar uppdelning utan en vetenskapsman kan vara både teoretiker och experimentalist.

Matematiken är en hörnsten i de flesta naturvetenskaper. En god matematiker startar med en teori och använder symbolisk matematik eller datorberäkningar för att antingen bekräfta teorin eller förkasta den. Många av de största fysikerna har även varit kreativa matematiker.

De tidigaste vetenskapsmännen var präster, till exempel astronomen och läkaren Copernicus och Gregor Mendel som upptäckte genetisk ärftlighet vilken förklarar darwins observationer i evolutionsteorin.

Descartes uppfann analytisk geometri, formulerade teorin för mekanik och musklernas kontraktion. Visuell perception (synförmåga) intresserade läkaren och fysikern Thomas Young och Hermann von Helmholtz, som studerar optik och ljud. Isaac Newton utökade Descartes' metamatik genom att utveckla nya matematiska metoder och formulerade den klassiska mekaniken och undersökte ljuset i optiska fenomen. Andra exempel på berömda vetenskapsmän är Joseph Fourier som skapade en ny gren i matematiken (Fourieranalys). Många matematiskt begåvade vetenskapsmän har även varit musiker, till exempel Galileo Galilei.

Vissa vetenskapsmän ägnar sig åt experimentella vetenskaper medan andra ägnar sig åt observerande vetenskaper, till exempel as astronomi, meteorologi och seismologi.

Vetenskapsmän och ingenjörer[redigera | redigera wikitext]

Det finns ingen tydlig gräns mellan vetenskap och ingenjörskonst, förutom att ingenjörer ofta har praktiska målsättningar medan vetenskapsmän i allmänhet ofta vill förklara grundläggande fenomen. Men båda yrkeskategorier går från ett problem mot en lösning. Vissa vetenskapliga områden domineras av ingenjörer, exempelvis mekanik, elektronik, kemiteknik och flygtekniska områden och många andra.

Exempel på typer av vetenskapsmän[redigera | redigera wikitext]

Vetenskapsmän i populärkultur[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]