Fluorid

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Fluorid betecknar något som har med fluoridjoner att göra. Fluoridjoner är de envärt negativt laddade jonerna av fluor vilka har den kemiska beteckningen F-. Vanligen menas med en fluorid ett salt eller ett mineral där fluoridjonen är anjon. Ibland kan också fluorid beteckna enbart fluoridjonen som när man exempelvis pratar om fluoridkoncentration.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Fluorider, ofta som kalciumfluorid, hittas "naturligt" i låg koncentration i dricksvatten och viss föda. Det förekommer även i ett flertal mineral av vilka fluorit, kryolit, apatit hör till de vanligaste. Särskilt i berggrund med hög förekomst av fluorit har grundvattnet höga fluoridhalter.

Används även för att "rena" avloppsvatten så det blir drickbart.[källa behövs]

Vatten i underjordiska vattenkällor brukar ha högre nivåer av fluorid medan den totala mängden i havsvatten har en medelkoncentration på 1,3 miljondelar (ppm). Färskvatten innehåller generellt mellan 0,01-0,3 ppm. För att dricksvatten ska vara utan anmärkning enligt socialstyrelsen får halten av flouridjoner som högst vara 1,3 mg/l[1] och enligt livsmedelsverket som högst 1,5 mg/l innan det räknas som otjänligt.[2]

Tillsättning och kritik[redigera | redigera wikitext]

I flera länder tillsätts fluorid i drycker inklusive dricksvatten. Det är även vanligt förekommande i tandkräm som natriumfluorid. Detta görs för att stärka emaljen och på så vis motverka karies.[3][4]

Kritik mot tillsättningen finns även om de studier som hittat samband mellan höga halter av fluorid och olika ohälsotillstånd har undersökt halter kring eller över de i Sverige tillåtna maximala 1,3 mg/l.[a] Motståndare till användning av fluorid i livsmedel har framförallt uttryckt oro över att höga halter av fluorid kan ge skador på skelettet[5], hjärnan[6] och sköldkörteln[7]. Det har också bekräftats att barn som dricker vatten med höga halter av fluorid löper risk för försämrat IQ-värde.[8]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Halterna i nedanstående källor har rört sig mellan 1-11 mg/l.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SOSFS 2003:17
  2. ^ SLVFS 2001:30
  3. ^ Winston A. E., Bhaskar S. N. (1 November 1998). ”Caries prevention in the 21st century”. J. Am. Dent. Assoc. 129 (11): sid. 1579–87. PMID 9818575. http://jada.ada.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=9818575. 
  4. ^ Griffin SO, Regnier E, Griffin PM, Huntley V (2007). ”Effectiveness of fluoride in preventing caries in adults”. J. Dent. Res. 86 (5): sid. 410–5. doi:10.1177/154405910708600504. PMID 17452559. 
  5. ^ Colquhoun, John. Why I Changed My Mind about Fluoridation', Perspectives in Biology & Medicine 1997;41,27-44. Sida 23 Februari, 2007.
  6. ^ National Research Council. Neurotoxicity and Neurobehavioral effects' Fluoride in Drinking Water: A Scientific Review of EPA's Standards (2006). Sida 23 februari, 2007.
  7. ^ National Research Council. Effects of the Endocrine System' Fluoride in Drinking Water: A Scientific Review of EPA's Standards (2006). Sida 23 Februari, 2007.
  8. ^ Choi, Anna L.; Sun, Guifan; Zhang, Ying; Grandjean, Philippe (2012). ”Developmental Fluoride Neurotoxicity: A Systematic Review and Meta-Analysis” (på Engelska). Environ Health Perspect 120(10): sid. 1362–1368.. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3491930/. Läst 2013-10-21.