Kryolit

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kryolit
Kryolit från Ivigtut, Grönland
Kategori Halidmineral
Dana klassificering 11.6.1.1
Strunz klassificering 03.CB.15
Kemisk formel Na3AlF6
Färg Vit, ibland brunaktig/rödaktig
Förekomstsätt Vanligen massiv,grovt granulat
Kristallsystem Monoklint
Tvillingbildning Vanliga
Spaltning Ingen observerad
Brott Ojämnt
Hållbarhet Skör
Hårdhet (Mohs) 2,5 - 3
Glans Glasglans
Dubbelbrytning δ=0,001
Transparens Transparent till genomskinlig
Fluorescens Vid uppvärmning
Streckfärg Vit
Specifik vikt 2,95 – 3,0
Smältpunkt 1012°C

Kryolit är ett mineral med formeln Na3AlF6, sammansatt av natrium (32,9 %), aluminium (12,8 %) och fluor (54,3%), som framför allt har använts för att framställa aluminium.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Kryolit är vanligen vit, halvt genomskinlig. Nedsänkt i vatten har den ett isliknande utseende, varav namnet, men ibland är färgen rödaktig, brunaktig eller nästan svart. I tunna splitter smälter den i lågan av ett stearinljus.

Kryoliten kristalliserar monoklint, nästan i kubform och spaltas i tre riktningar.

Förekomster av kryolit varierar från nästan ren kryolit till järnspat och kvarts och andra mineral sammankittade med kryolit. De vanligast förekommande föroreningarna är järnspat och kvarts samt blyglans, zinkblände, svavel- och kopparkis. Järnspaten förekommer, som den huvudsakliga föroreningen, i mängder upp till 20 %. Dessutom förekommer i förorenad kryolit mindre mängder av ett stort antal andra mineral, av vilka många ej påträffats på andra ställen än tillsammans med elleer i närheten av kryolitförekomster.

Kryolit 3D-modell

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Den förnämsta fyndorten är IvigtutGrönland, där kryolitet utgör en massa med oregelbunden begränsning och där brytning förekommit under lång tid.

I mindre mängder finns den även i Colorado, USA och i Ural.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Kryolit fick sin första praktiska användning då professor Jul Thomson år 1852 påvisade att den kunde användas för tillverkning av soda och under 1800-talet var detta den huvudsakliga användningen.

Senare har ren kryolit haft användning som ett hjälpmedel för tillverkning av aluminium. Vidare kan den användas vid emaljering av järnvaror, framställning av mjölkglas samt insektdödande växtskyddsmedel.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Meyers varulexikon, Forum, 1952


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia