Forsviks bruk

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Forsviks bruk
Forsviks bruk 13 LvT.jpg
Forsviks bruk, 2014.
TypIndustriminne
HuvudkontorForsvik, Sverige
Sjösättningen av Eric Nordevall II den 6 juni 2009 vid Forsviks bruk.

Forsviks bruk är i dag ett industriarv i Forsvik, Karlsborgs kommun. På bruket har det drivits flera olika industriverksamheter i 600 år. Brukets verksamhet har bestått av kvarn, sågverk, hammarsmedjor, träsliperi, gjuteri och mekanisk verkstad. Industriverksamheten på bruket har förändrats, bytts ut och förnyats i takt med ägare och efterfrågan. Bruket har varit byggnadsminne sedan 22 juni 2005.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det tidigaste skriftliga belägget av industri i Forsvik är ett gåvobrev från år 1410, där Cecilia Jonsdotter (Roos) skänker Forsviks kvarn till Vadstena kloster.[2]

År 1686 anlade Anton von Boij ett stångjärnsverk med två hammare och fyra härdar i Forsvik. von Boij hade redan ett antal masugnar och hammare och i Tiveden. I Forsvik producerades stångjärn som sjövägen fraktades för omlastning och vidare transport till Göteborg. Bruket övertogs av Sebastian Tham 1720. Det drevs av hans änka Elisabeth Cronström mellan 1729 och 1771 och vidare av deras ättlingar till 1840. Stångjärnstillverkningen upphörde 1869.[3]

Godsägaren Jonas Reinhold Troselius köpte upp bruket från Tham-släkten och år 1842 ägde Troselius mer än hälften av bruket, sex år senare stod han som ensam ägare.[4] Dennes svärson Wilhelm Palmær moderniserade och expanderade företaget. Palmær anlade ett gjuteri 1859, en mekanisk verkstad 1861, ett träsliperi 1870 och en ångsåg 1878. Bruket växte och arbetarbostäder uppfördes när antalet anställda steg kraftigt.[5] En stor produkt från Forsvik var lyktstolpar som levererades till bland annat Karlstad, Malmö och Stockholm. Lyktstolpar började tillverkas 1881 och den mest kända lyktstolpen från Forsvik kallades Stockholmsmodellen. En annan känd produkt började tillverkas 1901 genom Fenixmotorn.

Forsvik omvandlades till ett aktiebolag 1867.[6] Aktiemajoriteten 1904 övertogs av ett konsortium i Göteborg med Carl Lyon, Hjalmar Wijk, Carolina Röhss (hustru till August Röhss) och James Keiller Jr som största ägare.[3]

1909 stod det nya gjuteriet klart.[7] Brukskontoret stod klart 1920 och i byggnaden fanns även ortens bankkontor och postkontor.[8] År 1923 startades Forsviks varv, ett båtbyggnads- och reparationsvarv, som var verksamt till 1938.[9] 1932 skildes sågverksamheten och jordbruket från bruket.[10]

1960-talet innebar en svår period för bruket i en tid av hård konkurrens för gjuterierna. Forsviks gjuteri från 1909 hade blivit omodernt. Ett bakslag för Forsvik kom när den den största kunden Nordiska armaturfabrikerna byggde ett eget gjuteri 1964. Bruket moderniserade verksamheten genom att ta lån i flera omgångar men hämtade sig aldrig riktigt sedan Nordiska armaturfabrikerna upphört som kund. En stor produkt blev rör till oljetankers som byggdes vid Eriksbergs Mekaniska Verkstad i Göteborg. Eriksbergs varv blev Forsviks största kund.[11] År 1977 gick Eriksbergs Mekaniska Verkstad i konkurs och bruket lades ned.[12]

I dag är bruket ett industriminne som drivs av Västra Götalandsregionen genom förvaltningen för kulturutveckling.[13] 2008 utsågs Forsvik till årets industriminne.[14]

Under åren 1995 till 2011 byggdes Hjulångaren Erik Nordevall II i en plåtverkstad från 1895 i bruksområdet.[9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 3 juni 2021.
  2. ^ Julihn, Eric (2004). Forsvik - Ett bruk i Sverige. sid. 8 
  3. ^ [a b] Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 161-162. Libris 19352952. ISBN 9789176862742 
  4. ^ Julihn, Eric (2004). Forsvik - Ett bruk i Sverige. sid. 23 
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220717194012/https://www.forsviksbruk.se/utstallningar/byggnaderna-berattar/arbetarbostader/. Läst 17 juli 2022. 
  6. ^ Forsviks historia, Bosse Lagerqvist, Göteborgs universitet
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220717193212/https://www.forsviksbruk.se/utstallningar/byggnaderna-berattar/gjuteriet/. Läst 17 juli 2022. 
  8. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220701234623/https://www.forsviksbruk.se/utstallningar/byggnaderna-berattar/brukskontoret/. Läst 17 juli 2022. 
  9. ^ [a b] Om Plåtverkstaden/Varvet på www.forsviksbruk.se, uppdaterad den 11 januari 2017. Arkiverad 17 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine. Läst den 17 januari 2022.
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220717191705/https://www.forsviksbruk.se/kunskap--fakta/industrihistoria/. Läst 17 juli 2022. 
  11. ^ Utställningsinformation på Forsviks bruk 4 juni 2022
  12. ^ Julihn, Eric (2004). Forsvik - Ett bruk i Sverige. sid. 47 
  13. ^ ”Förvaltningen för kulturutveckling - Forsviks bruk”. http://www.forsviksbruk.se/. Läst 28 april 2020. 
  14. ^ https://www.sim.se/2008-forsviks-industriminnen

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 161-162. Libris 19352952. ISBN 9789176862742 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ahlberg, Sven Olof; Lundgren Per (1996). Kontoret : vid Forsviks Bruk. Göteborg: Univ., Institutionen för kulturvård. Libris 10467381 
  • Bremsjö, Sven; Bremsjö Bo, Bergström Lars (1995). Bruksbilder : boken om Forsvik  : ett urval bilder från två utställningar i Forsviks industriminnen 1987 och 1994. Skriftserie om Forsvik, 1400-6707 ; 1. Forsvik: Intressefören. Gamla Forsvik. Libris 7797721. ISBN 91-972622-0-X 
  • Fogelberg, Torbjörn (2000). ”Carlfors alunbruk i Bergs socken, Skaraborgs län 1814-1856”. Västergötlands fornminnesförenings tidskrift (Skara : Skaraborgs länsmuseum, 1869-) 1999-2000: sid. 51-58. ISSN 0347-4402. ISSN 0347-4402 ISSN 0347-4402.  Libris 8195414
  • Forsviks bruk : ett industrimiljöprojekt. Publikation / Chalmers tekniska högskola, Sektionen för arkitektur, Institutionen för formlära, 99-1272831-9 ; 1974 :2. Göteborg: CTH. 1974. Libris 1764033 
  • Forsviks industriminnen. Forsvik: Forsviks industriminnen. 1989. Libris 10520213 
  • Julihn, Eric (2004). Forsvik : ett bruk i Sverige. Skriftserie om Forsvik, 1400-6707 ; 6. Forsvik: Forsviks industriminnen. Libris 9624071. ISBN 91-972622-5-0 
  • Sporre, Ingrid (2009). Vårdplan, Forsviks bruk. Vänersborg: Västarvet. Libris 11885352 
  • Wikenros, Ingemar (1990). Forsviks bruk och släkten Tham. [Mariestad]: [I. Wikenros]. Libris 1322910 
v • r
Byggnadsminnen i Karlsborgs kommun
Karlsborg
Övrigt kommun
Förutom dessa skyddas alla kyrkobyggnader, kapell och kyrkogårdsmark som anlagts före 1940 av Kulturminneslagen.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Forsviks_bruk&oldid=54427599”