Fridolf i lejonkulan
Från Wikipedia
| Fridolf i lejonkulan Fridolf i lejonkulan |
|
| Genre | Komedi |
|---|---|
| Regissör | Weyler Hildebrand |
| Producent | ... |
| Manus | Weyler Hildebrand, Schamyl Bauman |
| Skådespelare | Fridolf Rhudin, Ernst Eklund |
| Originalmusik | Sten Axelsson, Erik Baumann |
| Produktionsbolag | Europafilm |
| År | 1933 |
| Speltid | 73 minuter |
| Land | Sverige |
| Språk | Svenska |
Fridolf i lejonkulan är en svensk film från 1933, efter Konrad Marils pjäs "Clown mot sin vilja".
Innehåll |
Handling [redigera]
Skräddaren Fridolf hamnar efter ett samtal med cirkusdirektör Trivio på Cirkus. Där får han uppträda som clown.
Om filmen [redigera]
När filmen spelades in kunde man inte få alla cirkusdjuren in i studion. Därför byggde man upp en cirkusmiljö i en tom cementfabrik. Bland den musik som lanserades i filmen ingick den populära schlagern Det är jag som går vägen uppför stegen.
Rollista i urval [redigera]
Stillbild från den scen i filmen då Fridolf Rhudin (längst t v) bokstavligen hamnat i lejonkulan.
- Fridolf Rhudin - Fridolf Rutger Svensson
- Weyler Hildebrand - Kommissare Göransson
- Rut Holm - Beda
- Gueye Rolf - Ludmila
- Björn Berglund - Erik
- Aino Taube - Margit Vedholm
- Julia Cæsar - Mrs. Jonsson
- Erik Petschler - Cirkusdirektör Trivio
Externa länkar [redigera]
- Fridolf i lejonkulan på Internet Movie Database (engelska)