Pensionat Paradiset

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För Colin Nutleys film med namnet Paradiset, se Paradiset (film, 2003).
Pensionat Paradiset
Genre(r) Komedi
Regissör Weyler Hildebrand
Manus Bob - Robert Wahlberg, Mac - Artur Enell
Skådespelare Thor Modéen, Julia Cæsar, Nils Ericson
Originalmusik Eric Bengtson
Produktionsbolag AB Stockholmfilm
År 1937
Speltid 79 minuter
Land Sverige
Språk Svenska
IMDb

Pensionat Paradiset är en svensk film från 1937 i regi av Weyler Hildebrand.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Julle Bergström har en syster som heter Lotta Bergström och som arbetar på pensionat Paradiset i Stockholms skärgård. Pensionatet ägs och drivs av Elvira Pettersson som är en dam med krut i och som regerar stort på Paradiset. Elvira har en dotter vid namn Margit som hon gärna ser bortgift med en, som det visar sig i slutet, "sol-och-vårare". Margit vill hellre gifta sig med den nyexaminerade ingenjören Eric, som gör båtmotorer i tävlingsklass. Han söker jobb på den lokala fabriken där det också tillverkas båtmotorer.

På Paradiset bor det mycket folk tillhörande överklassen, som till exempel fröken Cronblom, Klingenhjelm och grosshandlare Pålsson med hustru (f.d. baletthoppa) och flera stökiga barn.

Historien börjar med att Lotta blir trött på Elviras eviga tjatande och säger upp sig (för sjuttioelfte gången) och åker hem till sin bror Julle. Snart kommer hon ihåg att hon lämnade paradiset med strykjärnet på, varpå Julle beger sig till Paradiset för att i smyg koppla ur strykjärnet och undvika en eldsvåda. Det bär sig inte bättre än att han blir påkommen av Elvira och då i stället utger sig för att vara den berömda operasångaren Don Carlos, som är en avlägsen släkting till Elvira. Föga anar Julle att Don Carlos är på väg för att hälsa på sin släkting Elvira och man kan redan nu se framför sig röran när han kommer.

Julle känner direkt igen "sol-och-våraren" som han råkat ut för tidigare och anar att Margit håller på att falla i en fälla där hennes pengar är det enda han är ute efter. Han bestämmer sig då för att vara kvar för att avslöja sol-och-våraren.

Julle ombeds inför de andra gästerna att framföra ett operanummer och väljer då sången "En äkta mexikanare", som han snabbt hittar på. Till gästernas jubel förklarar han att bästa sättet att få en bra sångröst är att man tar lite "hojtar-olja" då och då. På frågan var man kan köpa det svarar Julle snabbt - "På systembolaget - man ber bara efter lite Kron".

Efter en båttävling där Julle slåss med sol-och-våraren avslöjas han till slut med stulna juveler från Elvira varpå hon utbrister "Ohhh, en sån' schajas". Nu får Margit istället sin Eric som efter båttävlingen blir erbjuden arbete på fabriken för båtar eftersom det var hans uppfinning av en bättre karburator som gav segern. Som grädden på moset får även Julle Elvira och allting får ett lyckligt slut.

Om filmen[redigera | redigera wikitext]

Pensionat paradiset kan ses som den film som skapade begreppet pilsnerfilm. Filmen blev ordentligt utskälld bland media och kritiker när den kom, och man menade att sådant skräp borde svenska folket skonas från. Det gick till och med så långt att man hade ett offentligt möte i Stockholms konserthus 1937, där den svenska kritikerkåren totalt sågade filmen och ville förbjuda liknande filmer i framtiden.

Det visade sig dock att publiken gillade filmen, och den blev en formidabel framgång. Många år därefter tog flera av dem som var med på konserthuset tillbaka vad de sagt, och menade att filmen faktiskt var rätt bra.

Rollista (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Musik i filmen[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]