Gäddfabrik

En gäddfabrik är en våtmark som restaurerats för att öka produktionen och överlevnaden av gäddyngel.^[1] En sådan våtmark är oftast belägen vid ett kustnära vattendrag och anläggs så att merparten av ytan översvämmas på våren för att sedan gradvis torka ut (eller tömmas) på sommaren. Resultatet blir en grund våtmark med mycket gräsvegetation som snabbt värms upp på våren och där lekande gäddor och senare yngel får skydd av växtligheten. En välfungerande gäddfabrik kan producera tiotusentals gäddyngel på en säsong^[2] och är tänkta att stärka kustlevande bestånd i Östersjön.^[3] Merparten av gäddorna längs Östersjökusten är vandrande och simmar upp i vattendrag för att leka och det är därför viktigt att vandringsvägen till gäddfabriken är fri från hinder.^[4]^[5] Gäddfabriker blir även bra miljöer för fåglar, stoppar näring att nå kusten samt gynnar biologisk mångfald i stort. Åtgärder för att skapa gäddfabriker har i Sverige främst drivits från natur- och fiskeorganisationer, ofta med finansiering från regionala eller nationella myndigheter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ ”Detta är en gäddfabrik | Rädda Gädda”. Havsmiljöinstitutet. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201024135854/https://raddagadda.se/?page_id=208. Läst 19 maj 2020.
^ Nilsson, Jonas; Engstedt, Olof; Larsson, Per (2014-01). ”Wetlands for northern pike (Esox lucius L.) recruitment in the Baltic Sea” (på engelska). Hydrobiologia 721 (1): sid. 145–154. doi:10.1007/s10750-013-1656-9. ISSN 0018-8158. http://link.springer.com/10.1007/s10750-013-1656-9. Läst 19 maj 2020.
^ ”Sportfiskarna gör stor våtmarkssatsning på Öland”. Sportfiskarna. https://www.sportfiskarna.se/Om-oss/Aktuellt/ArticleID/7432/Sportfiskarna-g%C3%B6r-stor-v%C3%A5tmarkssatsning-p%C3%A5-%C3%96land. Läst 19 maj 2020.
^ Engstedt, Olof; Engkvist, Roland; Larsson, Per (2014-07). ”Elemental fingerprinting in otoliths reveals natal homing of anadromous Baltic Sea pike ( Esox lucius L.)” (på engelska). Ecology of Freshwater Fish 23 (3): sid. 313–321. doi:10.1111/eff.12082. http://doi.wiley.com/10.1111/eff.12082. Läst 19 maj 2020.
^ Nordahl, Oscar; Koch‐Schmidt, Per; Sunde, Johanna; Yıldırım, Yeşerin; Tibblin, Petter; Forsman, Anders (2019). ”Genetic differentiation between and within ecotypes of pike (Esox lucius) in the Baltic Sea” (på engelska). Aquatic Conservation: Marine and Freshwater Ecosystems 29 (11): sid. 1923–1935. doi:10.1002/aqc.3196. ISSN 1099-0755. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/aqc.3196. Läst 19 maj 2020.

[1] ”Detta är en gäddfabrik | Rädda Gädda”. Havsmiljöinstitutet. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201024135854/https://raddagadda.se/?page_id=208. Läst 19 maj 2020.

[2] Nilsson, Jonas; Engstedt, Olof; Larsson, Per (2014-01). ”Wetlands for northern pike (Esox lucius L.) recruitment in the Baltic Sea” (på engelska). Hydrobiologia 721 (1): sid. 145–154. doi:10.1007/s10750-013-1656-9. ISSN 0018-8158. http://link.springer.com/10.1007/s10750-013-1656-9. Läst 19 maj 2020.

[3] ”Sportfiskarna gör stor våtmarkssatsning på Öland”. Sportfiskarna. https://www.sportfiskarna.se/Om-oss/Aktuellt/ArticleID/7432/Sportfiskarna-g%C3%B6r-stor-v%C3%A5tmarkssatsning-p%C3%A5-%C3%96land. Läst 19 maj 2020.

[4] Engstedt, Olof; Engkvist, Roland; Larsson, Per (2014-07). ”Elemental fingerprinting in otoliths reveals natal homing of anadromous Baltic Sea pike ( Esox lucius L.)” (på engelska). Ecology of Freshwater Fish 23 (3): sid. 313–321. doi:10.1111/eff.12082. http://doi.wiley.com/10.1111/eff.12082. Läst 19 maj 2020.

[5] Nordahl, Oscar; Koch‐Schmidt, Per; Sunde, Johanna; Yıldırım, Yeşerin; Tibblin, Petter; Forsman, Anders (2019). ”Genetic differentiation between and within ecotypes of pike (Esox lucius) in the Baltic Sea” (på engelska). Aquatic Conservation: Marine and Freshwater Ecosystems 29 (11): sid. 1923–1935. doi:10.1002/aqc.3196. ISSN 1099-0755. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/aqc.3196. Läst 19 maj 2020.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]