Småland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Småland (olika betydelser).

Koordinater: 57°06′04″N 14°53′53″E / 57.101°N 14.898°Ö / 57.101; 14.898

Småland
Landskap
Småland vapen.svg
Sverigekarta-Landskap Småland.svg
Smålands läge i Sverige.
Land  Sverige
Landsdel Götaland
Län Kronobergs län, Jönköpings län, Kalmar län (större del av), Hallands län (mindre del av), Östergötlands län (mindre del av)
Stift Växjö stift, Linköpings stift, Skara stift
Största sjö Bolmen, Vättern[1]
Högsta punkt Tomtabacken 377 m ö.h.
Yta 29 330 km²
Folkmängd 728 813 (2013-12-31)[2]
Befolkningstäthet 24,8 invånare/km²
Landskapssång Röd lyser stugan
Landskapsblomma Linnea
Landskapsdjur
Fler symboler...
Utter

Småland är ett landskap i södra Sverige som i norr gränsar till Östergötland, i söder till Skåne och Blekinge, i väster till Halland och Västergötland (och har broförbindelse till Öland) och har kust mot Östersjön i öster. Högsta punkten är Tomtabacken med sina 377 meter över havet.

Administration[redigera | redigera wikitext]

I likhet med andra svenska landskap saknar landskapet Småland egen administrativ betydelse. Landskapet, ytmässigt ett av de största i landet, har sedan länge varit uppdelat på flera län. De egentliga Smålandslänen är Jönköpings län, Kalmar län och Kronobergs län. Därtill kommer att delar av landskapet tillhör Hallands län och Östergötlands län.

Stiftsindelning[redigera | redigera wikitext]

Den största delen av Småland tillhör Växjö stift, som sedan 1915 även innefattar det tidigare Kalmar stift. Församlingarna i Västerviks kommun, norra delen av Oskarshamns kommun (Kristdala och Misterhult), samt hela Vimmerby, Hultsfreds, Eksjö, Aneby och Tranås kommuner, liksom smålandsdelen av Valdemarsviks respektive Åtvidabergs kommuner tillhör Linköpings stift. Mindre delar av Jönköpings kommun (Norra Mo) och av Gislaveds kommun (Norra Hestra, Stengårdshult, Norra Unnaryd, Öreryd och Valdshult) hör till Skara stift.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Smålands historia

Redan 500 f.Kr. framställdes järn i det myr- och sjörika Småland. Fynd av romerska varor tyder på en välutvecklad långväga handel. Granen gör sitt intåg i den småländska floran under medeltiden. På 1200-talet styrdes Sverige från Näs slott på Visingsö, Sveriges första riksborg och centrum för den svenska kungamakten under denna tiden. Bergsbruk kan man tala om först på 1400-talet, då malm började brytas i Tabergsområdet. Järnhanteringens uppsving kom under 1500- och 1600-talen då utländska smeder lärde ut nya metoder. Dackefejden 1542-1543 var ett uppror lett av Nils Dacke mot Gustav Vasa som eskalerade till ett inbördeskrig mot kungen. Möjligen var detta början till slutet för små landens självbestämmande. Från 1800-talets mitt trädde träindustrin och glasbruken in i järnbrukens ställe. När industrialiseringen kom sökte sig många till fabrikerna, men många behöll torpen för levebrödets skull. Den stora folkökningen med svält och fattigdom i följe, ledde vid mitten av 1800-talet till att många unga torparfamiljer utvandrade till Amerika.

Hagby kyrka söder om Kalmar

Under medeltiden var Kalmar Sveriges största stad, där tyska köpmän skötte järnexporten. De småländska städerna har flera gånger helt eller delvis förstörts genom bränder och krig. Växjö ödelades av bränder 1838 och 1843 och bebyggelse från denna tid finns bara sparsamt kvar. Västervik blev lågornas rov under danskarnas plundringståg på 1600-talet och även Jönköping drabbades upprepande gånger. Staden Eksjö har bevarat det mesta av sitt medeltida utseende trots en förödande brand i mitten av 1800-talet. Halva staden förstördes och man beslöt sig för att bevara den halva som fanns kvar. Alla dessa stadsbränder ledde efterhand till att städerna fick rutnätsplaner och stenhus under senare delen av 1800-talet. Inte heller på senare tid har städernas trähus undgått lågornas rov. 1953 utbröt en brand i centrala Ljungby som förstörde en stor del av dåvarande centrum och 1955 brann en del av Värnamo upp. 2002 drabbades en stor del av Jönköpings ännu bevarade träkvarter i den östra delen av centrum av brand.

I centrum för småländskt kulturliv står Smålands akademi med säte i Växjö, som årligen bland annat utdelar kulturpriser till förtjänta mottagare.

Brahehus norr om Gränna

Namnets ursprung och de driftiga smålänningarna[redigera | redigera wikitext]

Småland har fått sitt namn av de tolv ursprungliga små landskapen Kinda, Tveta, Vista, Vedbo, Tjust, Sevede, Aspeland, Handbörd, Möre, Värend, Finnveden och Njudung. Möjligen räknades ursprungligen även Öland och enligt vissa historiker Blekinge (som sägs ha varit en del av Värend) till de små landen. Kinda räknas idag till Östergötland. Varje små land hade eget ting och en egen lag, därav avsaknaden av en Smålandslag. Deras självbestämmande gentemot kronan var så långt gående att de kunde förklara sig neutrala i krig med mellan Sverige och Danmark, bondefred. Vanligen inskränkte sig tingets självbestämmande till att godkänna eller förkasta nya skatter från kungen. Var dock kronans fogde med på tinget med tillräckligt många knektar så fick kungen som han ville. Denna självständighet och denna avsaknad av en egentlig definition på vad Småland egentligen är och vad det småländska är karaktäriserar Småland i en väldigt hög grad vilket kan förklaras av denna historiska bakgrunden av Småland som en gränsprovins som i de flesta fall fick rå om sig självt. Genom de diffusa gränsdragningarna igenom historien och den administrativa uppsplittringen av landskapet mellan olika stift, län och mellan länderna Sverige och Danmark har man lyckats skapa en landsdel där det är de från omvärlden skiljande dragen som förenat de små landen till en egen identitet snarare än något inom landskapet som förenat dem.

De olika bygderna i vikingatidens Småland. Punkter anger landskapets runstenar.

Begreppet smålänningar finns belagt i medeltida Upplandslagen. Enligt sägnen är seghet, påhittighet och företagsamhet utmärkande för smålänningen. Finnveden är historiskt förknippat med företagsamhet och har generellt varit mer välmående än omkring liggande delar.[källa behövs] Småindustrier som de i Gnosjö, Gislaved, Värnamo, Vaggeryd, Ljungby och Älmhult, vittnar om detta. "Sätter man en smålänning på en klippa i havet, så skaver han sig mätt". är ett gammalt talesätt. 1700-talets järntrådsdragning följdes av nya produkter som hårnålar, kedjor, strumpstickor, säkerhetsnålar och råttfällor. Stormaktstidens krig gav Husqvarna vapenfabrik goda konjunkturer. I Jönköping startades på 1840-talet en tändsticksfabrik av bröderna Lundström som blev en världsindustri. I Finnveden i västra Småland växte en redan existerande småföretagaranda (Gnosjöandan) medan man längre österut kom att bilda brukssamhällen av liknande snitt som i övriga Sverige. Tjust är ett område som karaktäriseras av traditionella brukssamhällen som Överum, Ankarsrum, Edsbruk m.fl. bruksorter. Det är framförallt i Kalmar län och östra delarna av Kronobergs och Jönköpings län som dessa brukssamhällen varit vanligast. På Småländska höglandet skapas under tidigt 1900-tal en ny industriform främst inriktad på husbyggen och annan byggnadsindustri. Dessa husföretag finns till stor del kvar än idag och är nu den viktigaste industrin på Höglandet. Exempel på sådana husfabriker är Myresjöhus, Sävsjö Trähus, Eksjöhus samt Anebyhus med flera och exempel på hemrelaterad industri är till exempel Elitfönster och Sävsjösläpet.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Småland är ett av Sveriges sjörikaste landskap. I dalarna och kring sjöarna har åkermark brutits under århundraden av möda. Stengärdsgårdar och rösen är monument över hårt arbete. Äldre tiders landskap var öppnare, skogen hölls på många håll borta genom svedjande och beten. Jordbruket var långt in på 1800-talet huvudnäringen, inte minst på den bördiga Södra Möreslätten söder om Kalmar. Den steniga moränmarken i de inre delarna av Småland hindrade bönderna från att finna större odlingsytor. Många myrar och mossar torrlades under 1800-talet för att vinna mark. De steniga tegarna lär ha sin motsvarighet i det italienska Apulien, vilket gett en del i Småland omkring Ramkvilla[källa behövs] namnet get-Apulien, eller Getapulien. Kusten mot Östersjön ligger till stor del vid Kalmarsund. Norr om detta ligger Misterhults och Tjusts skärgårdar. En stor del av Smålands inland, särskilt i den norra halvan, ligger på Sydsvenska höglandet.

Städer[redigera | redigera wikitext]

De gamla, privilegierade städerna i Småland var: Eksjö, Gränna, Jönköping, Kalmar, Oskarshamn, Vimmerby, Västervik och Växjö. Dessa inrättades som egna stadskommuner när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft den 1 januari 1863. Under 1900-talet blev sedan ett antal orter (ofta framväxande industrisamhällen eller järnvägsknutar) stad, nämligen Huskvarna (1911), Nässjö (1914), Tranås (1919), Vetlanda och Värnamo (1920), Nybro (1932), Ljungby (1936) och slutligen Sävsjö (1947). Dessa sentida städer fick ingen egen jurisdiktion utan lydde fortsatt under sin häradsrätt. De mindre städerna lades åren 1936-1969 under landsrätt, nämligen Gränna (1936), Eksjö (1941), Vimmerby (1948), Oskarshamn (1964) och Västervik (1969). Jönköping, Kalmar och Växjö hade kvar rådhusrätterna fram till tingsrättsreformen 1971. I samband med kommunreformen 1971 upphörde städernas särställning. De flesta av dem är idag centralort i de kommuner, som bär deras namn. Undantagen är Gränna och Huskvarna, båda inom Jönköpings kommun. Huskvarna är dessutom även geografiskt en del av tätorten Jönköping.

Större tätorter, sjöar och öar[redigera | redigera wikitext]

# Tätort Folkmängd
1 Jönköping 89 396
2 Växjö 60 887
3 Kalmar 36 392
4 Västervik 21 140
5 Värnamo 18 696
6 Oskarshamn 17 258
7 Nässjö 16 678
8 Ljungby 15 205
9 Tranås 14 197
10 Vetlanda 13 050
11 Nybro 12 810
12 Gislaved 10 037
13 Eksjö 9 810
14 Älmhult 8 955
15 Bankeryd 8 107
16 Alvesta 8 017
17 Vimmerby 7 934
18 Lindsdal 5 510
19 Hultsfred 5 143
20 Sävsjö 5 122

Sjöar (bokstavsordning)

Öar (bokstavsordning)

Se även Lista över Smålands större sjöar.
Se även Lista över härader i Småland.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Småland har ett ganska kontinentalt klimat med stora temperaturskillnader. Anledningen är att sydvästra Småland täcks av det Sydsvenska höglandet som hindrar fuktig luft från Atlanten att tränga in i landets östra delar. Uppe på höglandet däremot är nederbörden hög med mycket regn och dimma eftersom vindarna från havet pressas upp mot höglandet och när luften kommit upp till toppen kondenserar fukten och faller som nederbörd över höglandet. På östra sidan om höglandet är nederbörden lägre eftersom den fuktiga vinden släppt av fukten och därför är varm och torr. Då blåser vinden ned över östra Småland och ger högtrycksväder. Målilla inte så långt från Hultsfred ligger vid kanten av höglandet. Där har Sveriges högsta temperatur uppmätts: 38 grader den 29 juni 1947. (Rekordet delas med Ultuna i Uppland.) En annan faktor som gör att det blir så stora skillnader i temperatur är att Målilla ligger långt ifrån havet, samt att det inte finns något större vattendrag eller någon sjö i närheten som skulle kunna jämna ut temperaturen.

Kända smålänningar[redigera | redigera wikitext]

Dagstidningar i Småland[redigera | redigera wikitext]

Bibliografier[redigera | redigera wikitext]

Småland, Öland & Blekinge - Deldatabas i Libris som innehåller hänvisningar till lokalhistoriskt material. Sedan 2006 registreras lokalhistoriskt material löpande och arbete pågår med retrospektiv registrering.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vättern ligger endast delvis i Småland.
  2. ^ ”Folkmängd i landskapen den 31 december 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Forsamling-landskap-och-stad/373922/. Läst 18 augusti 2014. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]