Götevi säteri

Götevi säteri var en sätesgård i Ekeby socken, Boxholms kommun som bestod av två hemman. På säteriet har det funnits ett mejeri.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Götevi säteri var ett frälsesäteri i Ekeby socken, Göstrings härad. Egendomen, som i äldre tider kallades Giötavi skrevs under 1600-talet Götavik och under 1700-talet Gjöttevik, har förr tillhört adliga ätten Lillie af Greger Mattssons ätt. Äldste ägaren av denna släkt var måhända konung Johan III:s hovjunkare Sven Jönsson samt därefter hans brorson översten Peder Knutsson Lillie, som levde under slutet av 1500-talet. Tillhörde därefter 1636 och 1647 sonen, ryttmästaren Knut Lillje samt vidare dennes son, översten Johan Lillie, efter vars död 1676 egendomen som säteri innehades av hans änka Katarina Oljeqvist (död 1713). Hon förlorade säterifriheten år 1681 för dålig skötsel, men återfick den 1683. Säteriet tillhörde omkring 1687 till hälften även släkten Sparre. Tillhörde under 1700-talet amiralen Erik Johan Lillie (död 1715) och generallöjtnanten, friherre Gabriel Ribbing af Zernava (1679–1742) samt vidare av deras arvingar. Omkring 1760 var den senares son, kammarherren friherren, Gabriel Adolf Ribbing, (död 1762) ensam ägare samt därefter till 1802 generalmajoren, friherren Per Ribbing af Zernava, som var gift med förre ägarens syster. År 1803 övergick säteriet genom köp till ryttmästaren, greve Gustaf Stellan Mörner och 1822 till översten, friherren Karl Leijonhielm samt 1830 från honom till ryttmästaren Geijer, som genast försålde detsamma till brukspatron Gustaf Burén. Då han dog härstädes ogift år 1848, hade han testamenterat såväl Götevi som säterierna Laggarp och Sätra med underlydande med mera till sin brorson juris doktoren Axel Vilhelm Burén på Flemma, och var i detta testamente förordnat, att nämnde egendomar skulle efter hans död såsom arvejord tillfalla hans äldste son, brukspatron Gustaf W. Burén.[1]

Ägare längd[redigera | redigera wikitext]

Ägare Namn Levnadstid
Sven Jönsson -1609
Peder Knutsson Lillie
1636-1647 Knut Lillie af Greger Mattssons ätt 1594-1668
1647-1676 Johan Lillie af Greger Mattssons ätt -1676
1676-ca.1713 Karin Oljeqvist 1643-1713
ca.1713-1715 Erik Johan Lillie af Greger Mattssons ätt -1715
1715-1742 Gabriel Ribbing af Zernava 1679-1742
Ulrica Eleonora Oxenstierna af Korsholm och Wasa 1691-1756
Caisa Falkenhielm
1771-1802 Per Ribbing af Zernava 1717-1802
1802-1822 Gustaf Stellan Mörner af Morlanda 1774-1829
1822-1830 Karl Leijonhielm
1830- Geijer
1848–1870 Axel Vilhelm Burén 1807–1870
-1887 Gustaf Wilhelm Burén 1843-1920
1888-1906 Karl August Haquin Almgren 1851-1906
Ulrik Charlotta Strömbom
1910- Nils Theodor Nyström 1858-

Torp och stugor under Götevi[redigera | redigera wikitext]

  • Spången
  • Kärrstugan
  • Laggaretorpet
  • Sibbelyckan
  • Spången

Andersberg[redigera | redigera wikitext]

Första gången torpet nämns är i början av 1820-talet. Namnet Anders kommer från Anders Börjesson (1769-) som var den första boende på torpet.

Gustafsberg[redigera | redigera wikitext]

Första gången torpet nämns är år 1860. Namnet Gustaf kommer från statardrängen Gustaf Andersson (1810-) som var den första boende på backstugan.

Smedhem[redigera | redigera wikitext]

Torpet är nybyggt år 1856 och ordet smed kommer från gårdssmeden Carl Gustaf Lindgren (1826-) som var den första boende på torpet.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet stavades under 1700-talet Götevik.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ekeby AI:1 (1788-1808) - sida 149-157.
  • Ekeby AI:3 (1800-1807) - sida 105-109.
  • Ekeby AI:4 (1819-1832) - sida 217-227.
  • Ekeby AI:5 (1827-1832) - sida 85-91.
  • Ekeby AI:7 (1833-1841) - sida 138-147.
  • Ekeby AI:9 (1841-1852) - sida 67-76.
  • Ekeby AI:12 (1852-1861) - sida 253-263.
  • Ekeby AI:14 (1862-1870) - sida 411-436.
  • Ekeby AI:16 (1870-1878) - sida 223-234.
  • Ekeby AI:18 (1878-1883) - sida 221-230.
  • Ekeby AI:20 (1884-1893) - sida 221-231.
  • Ekeby AI:22 (1894-1900) - sida 273-284.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göthvik i Anton Ridderstad, Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland (1875-1877)