George Armstrong Custer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
George Armstrong Custer
G a custer.jpg
Custer i generalmajors uniform av egen modell.
Information
Smeknamn Autie, Armstrong
Född 5 december 1839
New Rumley, Ohio
Död stupad 25 juni 1876
Little Bighorn
I tjänst för Förenta Staterna
Försvarsgren Förenta Staternas armé
Land Förenta Staterna
Tjänstetid 1857-1876
Grad Kadett 1857
Underlöjtnant 1861
Löjtnant 1862
konst. Kapten 1863
konst. Brigadgeneral 1863-65
Kapten 1864
konst. Generalmajor 1865-66
Överstelöjtnant 1866
Enhet 5. kavalleriregementet 1861
7. kavalleriregementet 1866
Befäl Kavalleribrigadchef 1863-64
Kavallerifördelningschef 1864-65
T.f. chef 7. kavalleri-
regementet 1866-76
Slag/krig Amerikanska inbördeskriget
Slaget vid Gettysburg
Indiankrigen
Slaget vid Little Bighorn
Utmärkelser Major i armén 1863
Överstelöjtnant i armén 1864
Överste i armén 1864
Generalmajors n.h.o.v. 1864
Brigadgeneral i armén 1865
Generalmajor i armén1865

George Armstrong Custer, född 5 december 1839 i New Rumley, Ohio, död 25 juni 1876 vid Little Bighorn, Montana, var en amerikansk kavalleriofficer.

Inbördeskriget[redigera | redigera wikitext]

Under inbördeskriget deltog Custer i alla slag, utom ett, vilka utkämpades på Virginiafronten, från första slaget vid Bull Run 1861 till Slaget vid Appomattox Court House 1865. Han tjänstgjorde som stabsofficer med slutligen kaptens grad innan han i ett språng konstituerades till brigadgeneral och utnämndes till chef för Michiganbrigaden 1863, som han ledde under Gettysburgfälttåget. Året därpå blev han chef för 3. kavallerifördelningen. Han var en av unionsarméns mest framstående kavallerichefer, men saknade förmåga att föra högre förband med styrkor från olika truppslag.[1]

Custer blev konstituerad till generalmajor, men när den amerikanska armén efter kriget återgick till sina fredstida stater, blev han kapten i den reguljära armén för att över huvud taget kunna kvarstå i aktiv tjänst. Ett förslag att befordra honom till generalmajor förkastades av kongressen 1866. Samma år erbjöds han befälet över 10:e kavalleriet och överstes grad men tackade nej, troligen för att han inte ville föra befäl över färgade soldater (USA:s armé tillämpade rassegregering av underofficerare och manskap i "enfärgade" truppenheter till 1948; 10:e kavalleriet var svart). I stället accepterade Custer den lägre tjänsten som överstelöjtnant i 7:e kavalleriet.

Indiankrigen[redigera | redigera wikitext]

Custers sista strid.

Custer stupade i det legendariska slaget vid Little Bighorn mot Sitting Bulls koalition av indiankrigare, bestående av sioux- och cheyenneindianer. Siouxindianerna leddes av sin hövding, Crazy Horse. Custer och samtliga hans 225 soldater i 7:e kavalleriet dödades, däribland två av Custers bröder, en systerson och en svåger.

Det är ännu idag omstritt huruvida Custer var en hjälte eller endast sökte ära och ryktbarhet. Nederlaget berodde i alla fall på att Custer gick till attack utan att vänta på förstärkningstrupper. Custer hade tidigare stått inför krigsrätt för att utan lov ha lämnat sitt fort för att hälsa på sin fru.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Boatner, Mark M. III (1988), The Civil War Dictionary, New York: McKay, 1988, sid. 216.
  • Uppgifterna i faktarutan har kontrollerats och kompletterats genom följande källor: Francis B. Heitman, Historical Register and Dictionary of the United States Army, (Washington: Government Printing Office, 1903), s. 348;Stewart Sifakis, Who was who in the Union (New York: Facts on File, 1988), s. 100-101.

Se även[redigera | redigera wikitext]