1948
Från Wikipedia
| 1948 – MCMXLVIII 65 år sedan |
|
| År 1945 | 1946 | 1947 1948 1949 | 1950 | 1951 |
|
| Årtionde 1920-talet | 1930-talet 1940-talet 1950-talet | 1960-talet |
|
| Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet |
|
| Årtusende 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
|
| Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport |
|
| Teknik och vetenskap Vetenskap |
|
| Andra tideräkningar | |
| Ab Urbe Condita | 2701 |
| Bahá'í- kalendern |
104 – 105 |
| Buddhistisk kalender |
2492 |
| Etiopisk kalender |
1940 – 1941 |
| Nengō (Japan) |
Shōwa 23 |
| Judisk kalender |
5708 – 5709 |
| Muslimsk kalender |
1367 – 1368 |
| Persisk kalender (Iran och Afghanistan) |
1326 – 1327 |
| Sakakalendern (Indien) |
1870 – 1871 |
| Thailändsk solkalender |
2491 |
1948 (MCMXLVIII) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
Innehåll |
Händelser[redigera]
Januari[redigera]
- Januari - Första delen i Kinseyrapporten om mäns sexuella beteende publiceras i USA, under stort uppseende [1].
- 1 januari
- Järnvägarna i Storbritannien förstatligas [1].
- Heinz Nordhoff tillträder befattningen som verkställande direktör för VW i Wolfsburg.
- Sverige inför allmänt barnbidrag med 260 SEK per barn och år för barn upp till 16 års ålder [2].
- En ny svensk rättegångsbalk och en ny svensk lag om allmän folkpension träder i kraft.
- Kiruna får stadsprivilegier [3]
- Köpingen Hässelby Villastad uppgår i Stockholms stad.
- 4 januari - Burma och Ceylon blir självständiga [4].
- 23 januari - Den svenske författaren Sven Lidman går till angrepp mot Pingströrelsens ledare Lewi Pethrus. Sara Lidman, som varit redaktör för Pingströrelsens veckotidning Evangelii Härold sedan 1922, avsäger sig uppdraget [5].
- 30 januari
- Mahatma Gandhi mördas av en hinduisk extremist i New Delhi [2].
- De femte olympiska vinterspelen (och de första på tolv år) avgörs i Sankt Moritz, och pågår fram till 8 februari [2].
Februari[redigera]
- Februari - Sveriges Radio anordnar en debatt på temat "Är Sverige vanstyrt?".
- 4 februari
- Sveriges utrikesminister Östen Undén deklarerar att Sverige ska fortsätta att vara neutralt och inte delta i den militära blockbildning som pågår i Västeuropa [5].
- Ceylon blir självständigt inom det brittiska samväldet.
- 15 februari - Den första NASCAR-tävlingen äger rum på stranden i Daytona Beach, Florida.
- 16 februari - Miranda, Uranus innersta måne upptäcks av Gerard Kuiper.[6]
- 25 februari - Kommunisterna griper makten i Tjeckoslovakien genom en kupp [2].
Mars[redigera]
- 7 mars - Nils "Mora-Nisse" Karlsson tar sin femte seger i Vasaloppet [5].
- 14 mars - 71 personer omkommer vid gruvexplosion i Jugoslavien [7].
- 17 mars - Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Storbritannien sluter avtal om ekonomi och försvar [4].
- 26 mars - På Södermalm i Stockholm uppstår kväll efter kväll svåra kravaller där tusentals ungdomar slåss med polisen i det som kom att kallas Götgatskravallerna eller Påskkravallerna [8]. Polisbilar angrips, och polisen spärrar Medborgarplatsen på kvällarna och kravallerna upphör [5]. De unga klagar över att det inte finns något att göra.
- 29 mars - Paus Grand Prix blir det första Grand Prix-loppet som kallas för "Formel 1".
April[redigera]
- 1 april - Färöarna blir en självstyrande del av det danska riket [2].
- 6 april - VSB-fördraget mellan Finland och Sovjetunionen undertecknas i Moskva på sovjetiskt initiativ [2].
- 7 april - FN inrättar Världshälsoorganisationen (WHO) [4].
- 16 april - Sverige är med vid bildandet av Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC).
- 19 april - Statsminister Tage Erlander och kommunistledaren Sven Linderot debatterar "Demokrati och folkdemokrati" i konserthuset i Stockholm. Utanför lyssnar stora folkskaror genom högtalare [8].
- 29 april - Bensin ransoneras i Sverige.
Maj[redigera]
- 14 maj - Brittiska Palestinamandatet upphör, och judiska nationalrådet förklarar att Staten Israel deklareras som oberoende stat. Arabförbundet förklarar krig mot judarna [1].
- 15 maj
- De svenska löparna Arne Andersson, Gunder Hägg och Henry Kälarne är från denna dag avstängda på livstid på grund av brott mot amatörbestämmelserna.
- Israel anfalls av Egypten, Jordanien, Libanon, Irak, Syrien och Saudiarabien.
- 12 maj - Drottning Vilhelmina av Nederländerna abdikerar till förmån för Juliana [2].
- 14 maj
- David Ben-Guiron, ledare för sioniströrelsen, utropar den självständiga Staten Israel, och fullt krig utbryter med grannarna i regionen [2].
- Mordet på en 3-årig flicka i Blackburn leder till att fingeravtryck tas på över 40 000 män i staden i ett försök att hitta mördaren.[9]
- 16 maj - Chaim Weizmann blir vald till den första presidenten av staten Israel.
- 20 maj - Den svenske greven Folke Bernadotte utses till FN:s medlare i Palestinakonflikten [1].
Juni[redigera]
- Juni - De så kallade Tattarkravallerna äger rum i Jönköping omkring midsommar detta år.
- 3 juni - Observatoriet på Mount Palomar tas i bruk.
- 5 juni - Det svenska livsmedelsföretaget Findus lanserar barnmat på burk [8]. Företaget presenterar tre sorter: morotspuré, grönsakspuré med lammkött samt grönsakspuré med lever [5].
- 11 juni - Folke Bernadotte ordnar vapenvila i Palestina.
- 18 juni - Den svenska skolkommissionen avger sitt betänkande.
- 20 juni
- 21 juni - Beslut fattas genom försvarsbeslutet 1948 om viss förstärkning av det svenska försvaret mot bakgrund av kriserna i Östeuropa [8].
- 24 juni - Sovjetunionen inför en blockad av Västberlin, och stänger alla tillfartsvägar. Västmakterna svarar med att upprätta en så kallad "luftbro" och klarar folkförsörjningen med flygleveranser [2].
- 26 juni - Det första planet i luftbron landar i Västberlin.
- 28 juni - Kominform fördömer Tito och utesluter Jugoslavien ur Kominform.
- 29 juni
- Sverige går med i OEEC [10].
- Prins Eugens Waldemarsudde öppnas för allmänheten [8].
Juli[redigera]
- 1 juli - Det blir tillåtet för svenska poliser att föra samtal med medborgarna. Tidigare har det endast varit tillåtet för dem att svara på tilltal.
- 5 juli
- National Health Service träder i kraft i Storbritannien, och ger alla rätt till allmän sjukvård.[11]
- 39 personer omkommer då SAS-flygplanet Agnar Viking kolliderar med ett brittiskt flygplan i Storbritannien [7].
- 8-10 juli - Vid en konferens i Koblenz beslutas att slå samman de tre västliga ockupationszonerna och bilda Förbundsrepubliken Tyskland, i dagligt tal Västtyskland.
- 29 juli - Deltagare från 59 länder finns med olympiska sommarspelen i London invigs. Tyskar och japaner är uteslutna.[2].
Augusti[redigera]
- 29 juli-14 augusti - Olympiska sommarspelen avgörs i London.
- 5 augusti - Drottningholmsteatern inleder sommarföreställningar med en 1700-talsopera [8].
- 7 augusti - Yangzijiangfloden och Gula floden i Kina svämmar över och 3 miljoner människor blir hemlösa [12]. Risfält förstörs [13].
- 13 augusti - Sverige slår Jugoslavien med 3-1 i olympiska fotbollsfinalen på Wembley Stadium [14].
- 20 augusti - Bilmekanikern Sture Jonsson löser den 2 000 000:e svenska radiolicensen.
- 21 augusti - Svensken Harry Snell vinner landsvägsloppet vid världsmästerskapet på cykel [1].
- 24 augusti - Amerikanska handelskammaren i Japan håller sitt första möte.[15]
September[redigera]
- September
- Det första numret av serietidningen Kalle Anka & C:o utkommer i Sverige [16]..
- I den svenska valrörelsen betonar socialdemokraterna att någon större sänkning av skatteuttaget inte är aktuell, medan en stark progressivitet i skattesystemet skall införas.
- 8 september - En svår barnförlamningsepidemi bryter ut i Halland [8]].
- 9 september - Svenska Amerika Liniens M/S Stockholm, det största fartyg som byggts i Sverige, sjösätts vid Götaverken.
- 15 september - Första numret av serietidningen Kalle Anka & C:o utkommer i Sverige [2].
- 16 september - Den svenske FN-medlaren i Palestina, greve Folke Bernadotte, presenterar den så kallade Bernadotteplanen.
- 17 september - Svenske greve Folke Bernadotte, som medlar åt FN i arab-israeliska konflikten, mördas i Jerusalem av medlemmar ur den sionistiska Sternligan [2]. Han har just färdigställt en rapport med förslag till tänkbara fredsvillkor [5].
- 18 september - Den allierade luftbron genomför 897 flygningar till Berlin.
- 19 september - I det svenska andrakammarvalet fördubblar Folkpartiet under Bertil Ohlin sitt röstetal från 26 till 57 mandat men Socialdemokraterna behåller regeringsmakten med sina 12 mandat [2]. Folkpartiet blir dock det största oppositionspartiet [8].
Oktober[redigera]
- 2 oktober
- Den svenska mjöl- och brödransoneringen upphör [2].
- Sundsvalls hovrätt för nedre Norrland invigs.
- 3 oktober - Den svenska djuphavsexpeditionen Albatrossexpeditionen avslutas.
- 9 oktober - Göteborgs hovrätt för västra Sverige invigs.
- 21 oktober - Bengt Anderbergs roman Kain utkommer och väcker med sina sexualord och svordomar långvarig sedlighetsdebatt i Sverige.
- 22 oktober - Walter Ulbricht förklarar Oder-Neisse-linjen som slutgiltig gräns mellan Polen och Tyskland.
- 28 oktober - Karin Kock blir svensk folkhushållningsminister.
- 29 oktober - Svenskan Amelie Posse flyr från Prag, sedan hennes motstånd mot kommunisterna gjort det för riskabelt för henne att vistas i Tjeckoslovakien.
November[redigera]
- 2 november
- Republikanen Harry S. Truman besegrar Demokraten Thomas E. Dewey och dixiekraten Strom Thurmond vid presidentvalet i USA.
- Filmen En sommarsaga om de fyra faderslösa "sessorna" på Haga, Sveriges mest fotograferade flickor, har premiär [2].
- 4 november - Åke Holmberg utkommer med boken Ture Sventon, privatdetektiv [1].
- 12 november - Vid en krigsförbrytarrättegång i Japan döms sju högre militärer och ministrar till döden.
- 24 november - 11 personer omkommer vid Essingebroolyckan när en trådbuss kör av bron till Stora Essingen i Stockholm och störtar i vattnet [1]. En 12:e person i bussen överlever [7].
- 25 november - Diktaren Bo Setterlind debuterar med diktsamlingen Månvagga [8].
December[redigera]
- December - Amerikanska ingenjörer visar upp transistorn, som kan ersätta radiorören [1].
- 1 december - Sveriges riksdag beslutar, att Sverige skall anslutas till OEEC (senare OECD), som har i uppgift att samordna Marshallplanen [5].
- 3 december – Cirka 1 000 personer omkommer då kinesiska flyktingfartyget SS Kiangya exploderar [7].
- 9 december
- Evert Taubes visbok Ballader i det blå utkommer.
- Harry Martinsons roman Vägen till klockrike utkommer [5].
- 10 december
- FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antas.
- Arne Tiselius Sverige får Nobelpriset i kemi för sin biokemiska forskning [8]. T.S. Eliot får nobelpriset i litteratur [1].
- 29 december - Jugoslaviens president Josip Broz bryter med Josef Stalin och meddelar att Jugoslavien skall utveckla en egenform av kommunism [2].
- 31 december - Egyptiska soldater drivs bort från Negevöknen [4].
Okänt datum[redigera]
- USA skickar flottstyrkor till Jerusalem för att skydda USA:s generalkonsul [17].
- USA skickar marinsoldater till Kina för att skydda USA:s ambassad i Nanking, då kommunisterna intagit staden, samt Shanghai för att stödja skyddandet och evakueringen av amerikaner [17].
- 36 00 personer omkommer vid en en jordbävning i Japan [12]
- En vargflock dödar över 40 barn i Darovskoyedistriktet i Ryska SSR.[18]
- Det svenska dagstidningen Morgontidningen angriper Högern och Folkpartiet, vilket leder till att tidningens ansvarige utgivare åtalas för ärekränkning.
- Registreringen av kommunister återupptas i Sverige.
- Arbetsmarknadsstyrelsen i Sverige propagerar för individuell arbetskraftsinvandring till Sverige istället för kollektiv.
- Sigrid Ekendahl blir LO:s första kvinnliga ombudsman.
- Den svenske riksbankschefen avgår i protest mot regeringens lågräntepolitik.
- Lantbruksnämnder inrättas i Sverige för att öka lönsamheten inom det svenska jordbruket genom sammanslagningar.
- Det svenska arbetsmarknadsverket (AMV) grundas.
- En ny svensk arbetarskyddslag, som reglerar frågor om arbetsmiljö och företagshälsovård med mera, antas.
- Familjebostadsbidrag införs i Sverige.
- Sveriges statsminister Tage Erlander informerar LO om att regeringen inte vill ha några storkonflikter på arbetsmarknaden.
- Landsorganisationen i Sverige och Svenska Arbetsgivareföreningen sluter ett arbetsstudieavtal.
- I syfte att förbättra relationerna mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges regering bildar företrädare för regeringen, näringslivet och fackföreningsrörelsen Torsdagsklubben.
- Den första icke-kristna församlingen i Sverige sedan Mosaiska församlingens grundande under 1700-talet bildas genom Turkislamföreningen för religion och kultur.
- Den oberoende liberala svenska kvällstidningen Kvällsposten grundas. Det är en moderat söndagstidning.
- Den första modellen av den svenska Hasselbladskameran, 1600 F, ritad av Sixten Sason, presenteras.
- Kiruna får stadsprivilegium.
- Skolpolisverksamhet startar i Köpenhamn i Danmark.
- Munkfors blir köping [19].
Födda[redigera]
- 6 januari - Jan Fares, svensk skådespelare som föddes i Libanon.
- 7 januari - Anders Melander, svensk popmusiker och kompositör.
- 12 januari - Anthony Andrews, brittisk skådespelare.
- 14 januari - Carl Weathers, amerikansk skådespelare.
- 15 januari - Ronnie Van Zant, amerikansk musiker
- 16 januari - John Carpenter, amerikansk filmregissör.
- 17 januari
- Davíð Oddsson, isländsk politiker.
- Mick Taylor, brittisk musiker, gitarrist en kort tid i Rolling Stones.
- 20 januari - Nathan Sharansky, israelisk politiker, författare, och sionist.
- 22 januari - George Foreman, amerikansk tungviktsboxare.
- 27 januari - Michail Barysjnikov, lettisk-amerikansk balettdansör.
- 28 januari
- Charles Taylor, förre presidenten i Liberia.
- Bennie Thompson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-.
- 29 januari
- Aimone av Aosta, italiensk prins, titulärkung av Kroatien.
- Marc Singer, amerikansk skådespelare.
- 3 februari - Henning Mankell, svensk detektivförfattare.
- 4 februari - Alice Cooper, amerikansk rockmusiker och sångare.
- 5 februari
- Sven-Göran Eriksson, svensk fotbollstränare, förbundskapten för Englands herrlandslag i fotboll 2001-2006, Mexikos fotbollslandslag 2008-.
- Christopher Guest,amerikansk filmregissör, manusförfattare, kompositör och skådespelare.
- Barbara Hershey, amerikansk skådespelare.
- 15 februari
- Bernd Pischetsrieder, tysk ingenjör och företagsledare.
- Radislav Krstić, serbisk general, dömd krigsförbrytare.
- 17 februari - György Cserhalmi, ungersk skådespelare.
- 19 februari
- Pim Fortuyn, nederländsk politiker.
- Raúl Grijalva, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2003-.
- Tony Iommi, brittisk musiker, medlem i Black Sabbath.
- 24 februari
- Selvi J Jayalalithaa, indisk skådespelare och politiker.
- Per Unckel, svensk politiker (m).
- 26 februari - Örjan Ramberg, svensk skådespelare.
- 28 februari - Bernadette Peters, amerikansk skådespelare.
- 5 mars - Bill Ward, brittisk musiker, medlem i Black Sabbath.
- 8 mars
- Little Peggy March, amerikanska sångerska.
- Natalya Bogunova, rysk skådespelare.
- 9 mars - Abdullah Öcalan, kurdisk politiker.
- 10 mars - Lilian Johansson, svensk skådespelare.
- 11 mars
- Sonja Hejdeman, svensk skådespelare.
- Anthony Wayland Wright, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 12 mars
- Virginia Bottomley, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
- James Taylor, amerikansk popmusiker.
- 16 mars - Hans Dahlgren, svensk ämbetsman och diplomat.
- 17 mars - William Gibson, författare.
- 20 mars - Bobby Orr, legendarisk kanadensisk ishockeyspelare.
- 22 mars
- Wolf Blitzer, amerikansk TV-reporter vid CNN.
- Andrew Lloyd Webber, brittisk kompositör.
- 26 mars - Steven Tyler, amerikansk musiker, sångare i Aerosmith.
- 28 mars - Dianne Wiest, amerikansk skådespelare.
- 31 mars
- Jim Marshall, amerikansk demokratisk politiker.
- Rhea Perlman, amerikansk skådespelerska.
- 2 april
- Peter Harryson, svensk skådespelare och TV-programledare.
- Bengt Palmers, svensk kompositör och producent.
- 4 april
- Carlos Salinas, mexikansk president.
- Abdullah Öcalan, kurdisk PKK-ledare.
- 6 april - Jo Leinen, tysk politiker, EU-parlamentariker.
- 9 april - Jaya Bachchan, indisk skådespelare.
- 11 april - Massimo D'Antona, italiensk professor, mördad.
- 12 april - Joschka Fischer, tysk politiker, utrikesminister från 1998.
- 21 april - Klas Möllberg, svensk artist, sångare och skådespelare.
- 22 april - Colin Burgon, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 28 april - Åke Raask, svensk sångare och artist.
- 7 maj - Susan Atkins, kriminell, en av Charle Mansons flickor.
- 10 maj - Meg Foster, amerikansk skådespelare.
- 12 maj
- Maija-Liisa Bjurquist, finlandssvensk skådespelare.
- Lindsay Crouse, amerikansk skådespelare.
- 15 maj - Brian Eno, brittisk musiker, medlem i Roxy Music.
- 19 maj - Grace Jones, amerikansk skådespelare.
- 22 maj - Richard Baker, amerikansk politiker.
- 24 maj - Ulf Abramsson, svensk gitarrist och sångare i The Daimlers, Kristinehamn.
- 27 maj - Bo Höglund, svensk skådespelare.
- 6 juni - Rocco Buttiglione, italiensk politiker.
- 7 juni - Med Reventberg, svensk skådespelare, teaterledare och kortfilmsregissör.
- 9 juni
- Gudrun Schyman, svensk politiker, partiledare för Vänsterpartiet 1993-2003 [8].
- Staffan Jacobson, svensk konstvetare och författare.
- 11 juni
- Mike Conaway, amerikansk republikansk politiker.
- Laloo Prasad Yadav, indisk politiker, partiledare för Rashtriya Janata Dal.
- 16 juni - Bjørn Sundquist, norsk skådespelare.
- 17 juni - Eddie Meduza, svensk musiker och kompositör.
- 19 juni - Nick Drake, brittisk låtskrivare och sångare.
- 20 juni - Anders Granström, svensk skådespelare, manusförfattare och producent.
- 22 juni - Todd Rundgren, amerikansk sångare, gitarrist, pianist och saxofonist.
- 28 juni - Kathy Bates, amerikansk skådespelare.
- 30 juni - Tomas Lidman, svensk historiker, riksarkivarie från 2003.
- 1 juli
- Thomas Nystedt, svensk skådespelare.
- Ann-Christin Santesson, svensk filmproducent, scripta och skådespelare.
- 4 juli
- René Arnoux, fransk racerförare.
- Roger Berry, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- Tommy Körberg, svensk sångare och skådespelare.
- 5 juli - Py Bäckman, svensk låtskrivare och sångerska.
- 7 juli - Wiwa Korowi, generalguvernör i Papua Nya Guinea 1991-1997.
- 10 juli
- Catherine Demongeot, fransk barnskådespelare.
- Pinchas Zukerman, israelisk violinist.
- 12 juli - Ben Burtt, amerikansk ljudtekniker inom film.
- 14 juli - Tom Latham, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995-.
- 16 juli
- Rubén Blades, panamansk skådespelare och salsasångare från Panama, numera politiker och turistminister.
- Lars Lagerbäck, svensk förbundskapten i fotboll 1998-.
- 18 juli - Hartmut Michel, tysk kemist. Nobelpristagare.
- 19 juli
- Bart Haynes, amerikansk musiker, trummis i The Castiles 1965-1966.
- Okram Ibobi Singh, indisk politiker, chefsminister i Manipur.
- 20 juli - Muse Watson, amerikansk skådespelare.
- 21 juli
- George W. Casey Jr., amerikansk armégeneral, arméstabschef 2007–.
- Cat Stevens, eg. Steven Demitri Georgiou, brittisk popsångare, gitarrist och låtskrivare.
- 22 juli
- John B. Larson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1999-.
- Per Mattsson, svensk skådespelare.
- 23 juli
- Ross Cranston, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- John Hall, amerikansk gitarrist och politiker, kongressledamot 2007-.
- 27 juli - Betty Thomas, amerikansk skådespelare.
- 30 juli - Jean Reno, fransk skådespelare.
- 3 augusti - Jean-Pierre Raffarin, fransk politiker, premiärminister från 2002.
- 8 augusti
- Anders Wejryd, Svenska kyrkans ärkebiskop sedan 2006.
- Svetlana Savitskaja, rysk kosmonaut.
- 11 augusti
- Kenneth "Kenta" Gustafsson, svensk sångare och missbrukare som blev känd genom filmen Dom kallar oss mods.
- Jan Palach, tjeckisk historiestudent som satte eld på sig själv i protest mot den sovjetledda invasionen av Tjeckoslovakien 1968.
- 12 augusti - Kim Rhedin, svensk skådespelare.
- 16 augusti - Earl Blumenauer, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1996-.
- 19 augusti - Tommy Söderberg, svensk fotbollsledare och tränare.
- 24 augusti
- Jean Michel Jarre, fransk musiker.
- Sauli Niinistö, finländsk politiker, justitieminister 1995-1996, finansminister 1996-2003, vice VD för Europeiska investeringsbanken från 2003.
- 2 september - Christa McAuliffe, amerikansk astronaut.
- 4 september - Stefan Ljungqvist, svensk skådespelare och operasångare.
- 10 september
- Brian Donohoe, brittisk fackföreningsman och parlamentsledamot för Labour från 1992.
- Ted Poe, amerikansk republikansk politiker.
- 13 september - Rolf Adolfsson, svensk textförfattare och kompositör.
- 15 september
- Lars Bill Lundholm, svensk manusförfattare.
- Christian Zell, svensk skådespelare.
- 17 september
- Staffan Forsström, svensk trumslagare i The Daimlers, Kristinehamn.
- John Ritter, amerikansk skådespelare.
- 19 september - Jeremy Irons, brittisk skådespelare.
- 22 september - Adi Kurdi, indonesisk skådespelare.
- 25 september - Carl Axel Aurelius, biskop i Göteborgs stift.
- 26 september
- Olivia Newton-John, amerikansk sångerska och skådespelare.
- Vladimir Remek, tjeckisk kosmonaut.
- 28 september - Sören Cratz, svensk fotbollstränare.
- 29 september
- Theo Jörgensmann, tysk klarinettist och kompositör.
- Jon Lindström, finlandssvensk regissör och manusförfattare.
- John M. McHugh, amerikansk republikansk politiker, ledamot av representanthuset 1993-2009, arméminister 2009-.
- 2 oktober
- Avery Brooks, amerikansk skådespelare.
- Donna Karan, amerikansk modeskapare.
- 3 oktober
- Ian MacDonald, brittisk författare och musikkritiker.
- Allyson Schwartz, amerikansk demokratisk politiker.
- 6 oktober - Gerry Adams, nordirländsk politiker, ledare för Sinn Féin.
- 8 oktober
- Claude Jade, fransk skådespelare.
- Johnny Ramone, amerikansk musiker.
- Baldwin Spencer, premiärminister i Antigua och Barbuda från 2004.
- 9 oktober
- Jackson Browne, amerikansk sångare och kompositör.
- Paul LePage, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Maine 2011-.
- 11 oktober
- Ray Mabus, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Mississippi 1988-1992, marinminister 2009-.
- Göran Rosenberg, svensk journalist, utrikeskorrespondent och författare.
- 12 oktober - John Engler, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1991-2003.
- 15 oktober - Rush Holt, amerikansk demokratisk politiker.
- 16 oktober
- Greg Bell, amerikansk republikansk politiker.
- Hema Malini, indisk skådespelare.
- Gary Miller, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
- 17 oktober
- Eva Gröndahl, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- Margot Kidder, amerikansk skådespelare.
- 22 oktober
- Agneta Fagerström-Olsson, svensk regissör, producent, manusförfattare och fotograf.
- Lynette Fromme, kriminell, en av Charle Mansons flickor.
- 24 oktober - Barry Ryan, brittisk sångare.
- 25 oktober - Glenn Tipton, brittisk musiker, gitarrist i Judas Priest.
- 27 oktober - Ingela Agardh, svensk journalist och programledare i TV.
- 29 oktober - Kate Jackson, amerikansk skådespelare.
- 30 oktober - Ines Uusmann, svensk politiker (socialdemokrat), kommunikationsminister 1994-1998.
- 31 oktober - Michael Kitchen, brittisk skådespelare.
- 1 november - Jim Steinman, amerikansk musiker, kompositör och skivproducent.
- 2 november - Denis Murphy, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.
- 3 november
- Helmuth Koinigg, österrikisk racerförare.
- Lulu, brittisk popsångerska.
- 6 november - Glenn Frey, amerikansk sångare, gitarrist och skådespelare.
- 9 november
- Bille August, dansk filmregissör.
- Henrik S Järrel, svensk TV-personlighet, mediekonsult och politiker (moderat).
- 10 november
- Greg Lake, brittisk rockmusiker, basist.
- Vincent Shiavelli, amerikansk skådespelare.
- 14 november
- Charles, kronprins av Storbritannien.
- Kristina Lugn, svensk poet och författare.
- 19 november - Per Odeltorp, svensk musiker, sångare och kompositör med artistnamnet Stig Vig
- 20 november
- John Bolton, amerikansk politiker och diplomat, USA:s FN-ambassadör 2005-.
- Barbara Hendricks, amerikansk-svensk sångerska, sopran.
- Gunnar Nilsson, svensk racerförare.
- 21 november - Deborah Shelton, amerikansk fotomodell och skådespelerska.
- 26 november - Claes Elfsberg, svensk journalist.
- 28 november - Agnieszka Holland, polsk skådespelare.
- 3 december - Ozzy Osbourne, brittisk musiker, sångare i Black Sabbath.
- 4 december - Mikael Rickfors, svensk musiker och låtskrivare
- 6 december
- Don Nickles, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1981-2005.
- JoBeth Williams, amerikansk skådespelare och regissör.
- 10 december - Abu Abbas, syrisk terrorist.
- 12 december
- David Karnes, amerikansk republikansk politiker, senator 1987-1988.
- Colin Todd, engelsk fotbollsspelare och tränare.
- 13 december
- Ted Nugent, amerikansk rock-and-roll-musiker.
- Brian Wilson, brittisk parlamentsledamot.
- 18 december - Ed Kemper, amerikansk seriemördare.
- 21 december
- Samuel L. Jackson, amerikansk skådespelare.
- Anneli Martini, svensk skådespelare.
- 22 december - Lynne Thigpen, amerikansk skådespelare.
- 23 december - David Davis, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 1987.
- 25 december - Barbara Mandrell, amerikansk sångerska.
- 27 december
- Larry Byrom, amerikansk kompositör, sångtextförfattare och musiker (gitarr).
- Gérard Depardieu, fransk skådespelare.
- 30 december - Horace Engdahl, svensk litteraturvetare, ständig sekreterare i Svenska akademien.
- 31 december - Donna Summer, amerikansk discosångerska.
Avlidna[redigera]
- 18 januari - Charles Magnusson, svensk filmproducent, fotograf, filmbolagsdirektör, regissör och manusförfattare.
- 19 januari - Tony Garnier, fransk arkitekt.
- 24 januari
- Arthur Liebehenschel, tysk nazist, SS-Obersturmbannführer (avrättad).
- Maria Mandel, SS-Lagerführerin i Auschwitz-Birkenau 1942-1944 (avrättad).
- 28 januari - Hans Aumeier, tysk SS-officer, krigsförbrytare.
- 30 januari
- Mohandas Karamchand Gandhi, Mahatma Gandhi, indisk politiker och andlig ledare (mördad).
- Orville Wright, amerikansk flygpionjär.
- 5 februari - Johannes Blaskowitz, tysk generalöverste.
- 8 februari - Joseph Sherman Frelinghuysen, amerikansk republikansk politiker, senator 1917-1923.
- 16 februari - Irmfried Eberl, tysk SS-läkare, kommendant i Treblinka.
- 20 februari - Robert P. Lamont, amerikansk politiker och affärsman.
- 29 februari - Oscar Heurlin, svensk skådespelare.
- 3 mars - Thomas H. Moodie, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Dakota 1935.
- 4 mars
- Antoine Artaud, fransk författare, skådespelare och regissör.
- Elsa Brändström, svensk sjuksköterska, Sibiriens ängel.
- 8 mars - Hulusi Behçet, turkisk dermatolog.
- 10 mars - Jan Masaryk, tjeckoslovakisk utrikesminister (självmord eller mord).
- 17 mars - Johan Eklöf, svensk skådespelare.
- 21 mars - Gustaf Elgenstierna, svensk posttjänsteman, men mest känd som släktforskare.
- 24 mars - Sigrid Hjertén, svensk konstnär [8].
- 31 mars - Egon Erwin Kisch, österrikisk-tjeckoslovakisk författare och journalist.
- 3 april - Bror Berger, svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och producent.
- 6 april - Eric Bengtson, svensk kapellmästare, musikarrangör, kompositör och dirigent.
- 15 april - Manuel Roxas y Acuña, Filippinernas president.
- 19 april - Jullan Jonsson, svensk skådespelare.
- 25 april - Eric von Rosen, svensk godsägare, forskningsresande och etnograf.
- 3 maj - Gideon Wahlberg, svensk författare, teaterledare, skådespelare och kompositör.
- 25 maj - Sidney Preston Osborn, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arizona.
- 2 juni
- Karl Brandt, Hitlers personlige läkare och chef för Nazitysklands eutanasiprogram (avrättad).
- Viktor Brack, tysk nazistisk politiker, dömd krigsförbrytare.
- Wolfram Sievers, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
- Joachim Mrugowsky, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
- Rudolf Brandt, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
- Karl Gebhardt, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
- Waldemar Hoven, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
- 6 juni - Louis Lumière, fransk uppfinnare av kinematografen.
- 10 juni - Lewis B. Schwellenbach, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
- 15 juli - John J. Pershing, amerikansk general.
- 21 juli
- Arshile Gorky, amerikansk-armenisk konstnär.
- D.W. Griffith, amerikansk filmregissör.
- 28 juli - Fred P. Cone, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1937-1941.
- 29 juli - James Eli Watson, amerikansk republikansk politiker, majoritetsledare i USA:s senat 1929-1933.
- 13 augusti - George F. Shafer, amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1929-1932.
- 16 augusti - Babe Ruth, amerikansk basebollspelare.
- 28 augusti - James M. Slattery, amerikansk demokratisk politiker, senator 1939-1940.
- 3 september - Edvard Beneš, tjeckoslovakisk politiker, president 1935-1938 och 1945-1948.
- 17 september - Folke Bernadotte, svensk greve, rödakorsledare, internationell FN-medlare [8] (mördad).
- 21 september - Fredrik Adelborg, svensk diplomat, militär, direktör, forskningsresande, donator och författare.
- 24 september - Gordon Clapp, amerikansk skådespelare.
- 27 september - Olga Adamsen, svensk skådespelare.
- 10 oktober - Mary Eaton, amerikansk dansös och skådespelerska.
- 12 oktober - Emilie Rathou, Vita bandets grundare.
- 18 oktober - Walther von Brauchitsch, tysk generalfältmarskalk, arméchef 1938-1941.
- 22 oktober - Fritz Dietrich, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
- 23 oktober - Carl Edward Bailey, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1937-1941.
- 24 oktober - Franz Lehár, ungersk operettkompositör.
- 15 november - Clarence Morley, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Colorado 1925-1927.
- 21 november - Karin Alexandersson, svensk skådespelare.
- 4 december - George L. Berry, amerikansk fackföreningsledare och demokratisk politiker.
- 22 december - Emanuel Vigeland, norsk målare
- 23 december - Hideki Tojo, japansk general och premiärminister (avrättad).
Nobelpris [20][redigera]
- Fysik - Patrick Blackett, Storbritannien
- Kemi - Arne Tiselius, Sverige
- Medicin - Paul Müller, Schweiz
- Litteratur - T S Eliot, Storbritannien
- Fred - Inget pris utdelades
Referenser[redigera]
Fotnoter[redigera]
- ^ [a b c d e f g h i] 100 år med Aftonbladet – 1948, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] 20:e århundrades När Var Hur - 1948, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ ”Norrländska socialdemokraten 31 december 2007 - Historien om världens största stad (läst 3 april 2011)”. http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=3597686.
- ^ [a b c d] Faktakalendern 2000 – 1948 (Utlandet) , Semic, 1999
- ^ [a b c d e f g h] Sverige 1900-talet – 1948, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Moore, P. (1995) The Guinness book of astronomy (5th ed.) Enfield, UK: Guinness Publishing. p. 110.
- ^ [a b c d] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Hundra år i Sverige - 1948, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ ”A brutal murder begins an unusual investigation — History.com This Day in History — 5/14/1948”. http://www.history.com/this-day-in-history/a-brutal-murder-begins-an-unusual-investigation.
- ^ Faktakalendern 2000 – 1948 (Sverige), 1999
- ^ ”The Lost Decade Timeline”. BBC. http://www.bbc.co.uk/bbcfour/lostdecade/timeline_html.shtml. Läst 25 september 2007.
- ^ [a b] Faktakalendern 2006, Semic, 2005
- ^ Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 157 - Fotbollsguld i London-OS"
- ^ ”ACCJ Online History Timeline”. http://www.accj.or.jp/history.
- ^ Sverige 1900-talet – Sverige mellan tyskt och amerikanskt, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b] USA:s militära insatser i utlandet
- ^ Guinness book of world records. 2008. Sid. 137
- ^ Sverige 1900-talet – Bruket dominerade Munkfors utveckling, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Nobelpriset”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/all/index.html. Läst 10 april 2011.
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör 1948