Indiankrigen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Indiankrigen
Cavalry and Indians.JPG
En färglitografi från 1899 där amerikanskt kavalleri driver iväg indianer, konstnär okänd.
Ägde rum Intermittent mellan 1622–1918
Plats Nordamerika
USA
Resultat Suveränitet över USA förlängs till dess nuvarande gränser; indianreservat införs genom olika avtal med enskilda stammar.
Stridande
Indianer  Kungariket Storbritannien (1622–1783)
 USA (1783–1918)
 Amerikas konfedererade stater (1861–1865)
Texas Republiken Texas (1836-1846)

Indiankrigen är namnet som används av historiker i USA för att beskriva en serie konflikter mellan USA och urinvånarna (indianerna) i Nordamerika. Även om de allra första brittiska bosättarna i Amerika under 1610- och 1620-talen ofta var fredliga, så började kolonisterna så tidigt som under Pequotkriget 1637 välja sida i militära konflikter mellan olika indianska nationer, för att säkra sin egen trygghet och möjliggöra ytterligare expansion in i landet. Krigen, som sträckte sig från 1600-talet (Kung Philips krig, Kung Vilhelms krig och Drottning Annas krig, i slutet av 1600-talet) till massakern vid Wounded Knee och "stängandet" av den amerikanska gränsen 1890, resulterade vanligtvis i att mer land öppnades för kolonisatörerna, att indianerna sakta erövrades, assimilerades eller tvångsförflyttades till indianreservat.

Kända hövdingar som förde krig mot USA under 1800-talet är Sitting Bull, Crazy Horse och Red Cloud. De förra var ledare under det krig där USA tilldelades sitt största nederlag i ett enskilt slag, slaget vid Little Bighorn där general Custer besegrades och hans trupper förintades. Red Cloud var den ende som lyckades vinna ett krig och få USA att acceptera fred på de villkor som indianerna ställde upp. Denna seger vars fredsavtal undertecknades 1868 var dock högst tillfällig och berodde till stor del på svårigheter att transportera soldater och förnödenheter i tillräcklig skala. Detta problem undanröjdes i och med järnvägens tillkomst.

En hel del statistik har tagits fram angående förstörelsen som dessa krig förde med sig, både för kolonisatörerna och indianerna. De mest pålitliga uppgifterna är hämtade från redogörelser för strikt militära företag, som den forskning Gregory Michno utfört, vilken visar på 21 586 döda, skadade och tillfångatagna civila och soldater, endast under perioden 1850-1890.[1] Andra siffror hämtas från andra orelaterade statliga uppgifter, som av Russell Thornton, som beräknade att runt 45 000 indianer och 19 000 bosättare dödades. Denna senare, något grova uppskattning, inkluderar kvinnor och barn på båda sidor, eftersom nonkombattanter ofta dödades i massakrer vid fronten.[2] Andra författare har kommit med så olika siffror som 5 000 och 500 000 döda.[källa behövs]

Förenta staternas indiankrig 1790-1859[redigera | redigera wikitext]

En indiansk spejare upptäcker en amerikansk kavalleristyrka. Målning av en tillfångatagen Kiowakrigare, ca 1875-1878.
Tecumseh i brittisk officersuniform 1808.
Seminoleindianer dödar vita 1836.
Black Haw 1837.
Kritisk karikatyr av den taktik som användes mot seminolerna under Second Seminole War.
Krig [3] Kronologi [4] Geografi [4] Anmärkning [5]
Nordvästra indiankriget 1790-1795 Nuvarande Mellanvästern Krig med Miami, Wyandot, Delaware, Pottawatomi, Shawnee, Chippewa och Ottawa.
War with the Northwest Indians 1811-1813 Nuvarande Mellanvästern Tecumsehs krig - Blev en del av 1812 års krig.
Seminole War 1812 Florida Krig med seminolerna. Blev en del av 1812 års krig.
Peoria War 1813 Illinois Krig med peoriaindianerna. Blev en del av 1812 års krig.
Creekkriget 1813-1814 Alabama Krig med creekerna. Blev en del av 1812 års krig.
Seminole War 1817 Florida Krig med seminolerna. First Seminole War.
Arikarakriget 1823 South Dakota Krig med arikara.
Black Hawk War 1832 Iowa, Illinois, Wisconsin Krig med Sauk, Fox och Kickapoo.
Pawnee Expedition 1834 Indianterritoriet Fälttåg mot pawnee.
Seminole War 1835-1843 Missouri Second Seminole War var USA:s blodigaste indiankrig vilket åsamkade USA:s armé nästan lika många stupade som det Mexikanska kriget.[6]
Osage Troubles 1837 Missouri Strider med osageindianerna.
Cayuse War 1848 Oregon Krig med cayuserna.
Navajo Troubles 1849-1861 New Mexico Strider med navahoindianerna.
Texas Indian Troubles 1849-1861 Texas Strider med comancher, cheyenner, lipanapacher och kickapoo.
Pitt River Expedition 1850 Kalifornien Fälttåg mot indianer under guldrushen.
Yuma Expedition 1851-1852 Kalifornien Fälttåg mot Yumaindianerna.
Utah Indian Disturbances 1851-1853 Utah Strider med indianerna i Utah.
Rogue River, Yakima, Klikitat, Klamath and Salmon River Indian Wars 1851-1856 Oregon, Washington
Snake Indian Expedition 1855 Oregon Fälttåg mot nordliga paiuteindianer och bannockindianer.
Sioux Indian Expedition 1855-1856 Nebraska Fälttåg mot siouxindianerna. Se även Grattanmassakern.
Yakima Expedition 1855 Washingotn Fälttåg mot yakamaindianerna.
Cheyenne and Arapaho Troubles 1855-1856 .. Strider med arapaho- och cheyenneindianerna.
Seminole War 1855-1858 Florida Krig med seminolerna.
Gila Expedition 1857 Arizona Fälttåg mot yumaindianerna nära Gila River.
Sioux Indian Troubles 1857 Minnesota, Iowa Strider med siouxerna.
Expedition against Northern Indians 1858 Washington Fälttåg mot med Palusindianerna.
Puget Sound Expedition 1858 Washington
Spokane, Coeur d'Alene adn Ploos Indian Troubles 1858 Washington Strider med spokane- Coeur d'Alene- och Palusindianerna.
Navajo Expedition 1858 New Mexico Fälttåg mot navahoindianerna.
Wichita Expedition 1858-1859 Indianterritoriet Fälttåg mot wichitaindianerna.
Colorado River Expedition 1859 Kalifornien Fälttåg mot mohaveindianerna.
Antelope Hills Expedition 1859 Texas Fälttåg mot comancherna.
Bear River Expedition 1859 Utah Fälttåg mot shoshoner.

Förenta staternas indiankrig 1860-1890[redigera | redigera wikitext]

Karta över Förenta staternas indiankrig 1860-1890.
Människor som undkommit massakern vid New Ulm 1862 rastar på prärien.
Utekrigare 1874.
Geronimo och andra apachekrigare 1886.
Kavallerist från 9th U.S. Cavalry 1890.
Krig [3] Kronologi [4] Geografi [4] Anmärkning [5]
Pah-Ute Expedition 1860 Kalifornien Fälttåg mot paiuteindianerna.
Kiowa and Comanche Expedition 1860 Indianterritoriet Fälttåg mot kiowa och comancher.
Carson Valley Expedition 1860 Utah Fälttåg mot paiuteindianerna.
Bannock Indian Attack 1860 Idaho Bannockindianerna anfaller och dödar ett emigrantsällskap.
Navajo Expedition 1860-1861 New Mexico Fälttåg mot navahoindianerna.
Apache Indian Wars and Troubles 1861-1890 New Mexico, Arizona Krig och strider med apacherna.
New Ulm Massacre 1862 Minnesota Siouxindianerna anfaller och dödar nybyggare i New Ulm.
Sioux Indian War 1862-1867 Minnesota, North Dakota, South Dakota Krig med siouxerna. Se även Fettermanmassakern.
Cheyenne, Arapaho, Kiowa and Comanche War 1863-1869 Kansas, Nebraska, Colorado och Indianterritoriet Krig med cheyenner, arapaho, kiowa och comancher.
Indian War 1865-1868 Oregon, Idaho, Kalifornien, Nevada Snake War - krig mot nordliga paiute, bannock och shoshoner. Se även Bear River-massakern.
Campaign against Lipan, Kiowa, Cheyenne and Comanche Indians 1867-1881 .. Fälttåg mot lipanapacher, kiowa, cheyenner och comancher.
Canadian River Expedition 1868-1869 New Mexico Fälttåg mot arapahoer och cheyenner.[7]
Modoc Campaign 1872-1873 Oregon, Kalifornien Fälttåg mot modocindianerna. Även kallat Modoc War.
Campaign against Kiowa, Cheyenne and Comanche Indians 1874-1875 Indianterritoriet Fälttåg mot kiowa, cheyenner och comancher.
Sioux Expedition 1874 Wyoming, Nebraska Fälttåg mot siouxerna.
Expedition against Indians in eastern Nevada 1875 Nevada ..
Sioux Expedition 1876 North Dakota, South Dakota Del av Great Sioux War of 1876–79.
Powder River Expedition 1876 Wyoming dito
Big Horn and Yellowstone Expeditions 1876-1877 Wyoming, Montana dito - Se även slaget vid Little Bighorn.
War with Northern Cheyenne and Sioux Indians 1876-1879 Wyoming, Montana,North Dakota, South Dakota, Kansas, Nebraska Great Sioux War of 1876–79.
Nez Perce Campaign 1877 Montana, Idaho Fälttåg mot Nez Perce-indianerna.
Bannock and Paitue Campaign 1878 Idaho Fälttåg mot paiute- och bannockindianer.
Ute Expedition 1878 Colorado Fälttåg mot uteindianerna.
Snake Indian Troubles 1879 Idaho Sheepeater Indian War - strider med shoshoneindianer.[8]
Ute Indian Campaign 1879-1880 Colorado, Utah Fälttåg mot uteindianerna.
Sioux Indian Disturbances 1890-1891 South Dakota Se: Wounded Knee.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Michno, “Encyclopedia of Indian Wars” Index.
  2. ^ Thornton (på engelska). American Indian Holocaust. Sid. 48–49 
  3. ^ [a b] Francis B. Heitman, Historical Register and Dictionary of the United States Army, (Washington DC: Government Printing Office, 1903), vol. 2, s. 281-300.
  4. ^ [a b c d] Ibidem
  5. ^ [a b] Hämtade från engelska Wikipedia (olika uppslagsord).
  6. ^ Gregory Evans Dowd, The American Revolution to the Mid-Nineteenth Century", Handbook of North American Indians, Volume 14: Southeast (Washington, DC: Smithsonian Institution, 2004), s. 150.
  7. ^ http://www1.tshaonline.org/handbook/online/articles/CC/qfc1.html 2010-04-11
  8. ^ http://www.3rd1000.com/history3/events/sheepeat.htm 2010-04-11

Källor[redigera | redigera wikitext]

Där angavs följande källor:

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Thomas M. Bates, The prairie wars 1840-1890 (Bloomington, Ind. : AuthorHouse, 2006).
  • Richard H. Dillon, North American Indian wars (New York, NY : Facts on File, Inc., c1983).
  • John D. McDermott, A guide to the Indian wars of the West (Lincoln : University of Nebraska Press, c1998).
  • Sherry Marker, Plains Indian wars (New York : Chelsea House, c2010).
  • Michael L. Nunnally, American Indian wars : a chronology of confrontations between Native peoples and settlers and the United States military, 1500s-1901 (Jefferson, N.C. : McFarland, c2007).
  • C. Hale Sipe, The Indian wars of Pennsylvania (New York : Arno Press, 1971).
  • Robert M. Utley & Wilcomb E. Washburn, The Indian wars (New York : American Heritage, 1985).
  • Bruce Vandervort, Indian wars of Mexico, Canada and the United States, 1812-1900 (New York ; London : Routledge, 2006).
  • Robert Wooster, The American military frontiers : the United States Army in the West, 1783-1900 (Albuquerque : University of New Mexico Press, 2009).