Guldgubbe

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Guldgubbar från Sorte Muld.
Guldgubbe från Uppåkra, Skåne.

En guldgubbe är en typ av artefakt från järnåldern som består av en liten bleckplåt – typisk 10–18 mm hög – i guld eller guldlegering med människofigurer på. Bilden på det tunna blecket är antingen framställd med en stämpelpatriser har hittats – eller tillverkats genom så kallad penndrivning där figurerna formats med ett spetsigt verktyg.

Fyndplatser[redigera | redigera wikitext]

Guldgubbarna har hittills hittats på 18 platser i Sverige, 7 i Norge och 16 i Danmark – 7 av dessa platser finns på Bornholm. Guldgubbar i större mängd förknippas med kultplatser, men de förekommer dessutom i grunder till boningshus. Det är nära till hands att tolka dem som någon typ av offer – av symboliskt värde, själva guldvärdet av den tunna folien är litet. En kultplats är dokumenterad i samband med det största svenska fyndet av guldgubbar vid Uppåkra i Skåne. Där hittades drygt 120 guldgubbar kring ett stort stolphål inuti vad som även av andra skäl kan tolkas som ett kulthus.

Den största fyndplatsen är boplatsen Sorte Muld (”svarta jorden”) på Bornholm. Där har nära 2500 figurer påträffats, eller nästan 85% av det samlade kända antalet.

Andra större fyndplatser är Lundeborg på Fyn med 102 guldgubbar och Slöinge i Halland med 56 guldgubbar.[1] Den fjärde största fyndplatsen är Västra Vång i Blekinge där man hittat 29 guldgubbar, vilket offentliggjordes i november 2013. [2] Andra betydande fyndplatser är Borg, Vestvågøy, Eketorps borg och Helgö.[3]

Motiv[redigera | redigera wikitext]

I Sverige och Norge avbilder guldgubbarna oftast två människor, en man och en kvinna, som verkar omfamna varann. Populärt har de kallats ”kärlekspar”, men det kan även röra sig om ett dansande par. De bornholmska guldgubbarna är oftast enskilda personer. Bland dem som kan könsbestämmas är de flesta män, men även en hel del kvinnofigurer. På Sorte Muld finns också 86 helt unika guldgubbar utskurna i guldbleck, ibland med inristade detaljer. En del av dessa föreställer djur: grisar, möjligen en björn och oidentifierade djur.

En del av bilderna är detaljrika, och visar håruppsättningar, smycken och kläder, andra är mer förenklade. Många figurer har ett föremål – ett attribut – i händerna eller intill. Det kan vara en bägare, en halsring eller (som oftast) en stav. Typisk är också att de håller händerna i någon särskild position eller gest. Både attribut och gester har varit tydliga tecken i guldgubbarnas samtid, fast i dag är deras betydelse mer oklar.

Vissa av figurerna kan tolkas som någon av asagudarna, andra som människor, men oftast är det en öppen fråga "vem" bilden egentligen föreställer.

Datering[redigera | redigera wikitext]

Guldgubbarna dateras i huvudsak från 500 till 700-talet, under vendeltid. Norr om Danmark och Skåne har vissa fynd daterats ända upp till tidig vikingatid.

Frimärke[redigera | redigera wikitext]

Ett frimärke med valören 25 öre och motivet "Guldgubbar" gavs ut av Postverket 25 mars 1975.


Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagord guldgubbar)
  2. ^ http://blekingemuseum.se/pressbilder/pdf/guldgubbar_vang.pdf
  3. ^ Slöinge och borg - Stormansgårdar i öst och väst, Lars Lundqvist, Karin Lindeblad, Ann-Lili Nielsen och Lars Ersgård.