Guldgubbe

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Guldgubbar från Sorte Muld.
Guldgubbe från Uppåkra, Skåne.

Guldgubbe är en artefakt från järnåldern som består av en liten bleckplåt – typisk 10-18 mm hög – i guld eller guldlegering med människofigurer på. Bilden på det tunna blecket är antingen framställd med en stämpelpatriser har hittats – eller tillverkats genom så kallad penndrivning där figurerna formats med ett spetsigt verktyg.

Innehåll

Fyndplatser [redigera]

Guldgubbarna har hittills hittats på 17 platser i Sverige, 7 i Norge och 16 i Danmark – 7 av dessa platser finns på Bornholm. Guldgubber i större mängd förknippas med kultplatser, men de förekommer dessutom i grunder till boningshus. Det är nära till hands att tolka dem som någon typ av offer – av symboliskt värde, själva guldvärdet av den tunna folien är obefintligt. En kultplats är dokumentarat i samband med det största svenska fyndet av guldgubbar vid Uppåkra i Skåne. Där hittades drygt 200 guldgubbar kring ett stort stolphål inuti vad som även av andra skäl kan tolkas som ett kulthus.

Den största fyndplatsen är boplatsen Sorte Muld (”svarta jorden”) på Bornholm. Där har nära 2500 figurer påträffats, eller nästan 85% av det samlade kända antalet.

Motiv [redigera]

I Sverige och Norge avbilder guldgubbarna oftast två människor, en man och en kvinna, som verkar omfamna varann. Populärt har de kallats ”kärlekspar”, men det kan lika bra röra sig om ett dansande par. De bornholmska guldgubbarna är oftast enskilda personer. Bland dem som kan könsbestämmas är flest män, men även en hel del kvinnofigurer. På Sorte Muld finns också 86 helt unika guldgubbar utskurna i guldbleck, ibland med inristade detaljer. En del av dessa föreställer djur: grisar, möjligen en björn och oindentifierade djur.

En del av bilderna är detaljrika, och visar håruppsättningar, smycken och kläder, andra är mer förenklade. Många figurer har ett föremål – ett attribut – i händerna eller intill. Det kan vara en bägare, en halsring eller (som oftast) en stav. Typisk är också, att de håller händerna i någon särskild position eller gest. Både attribut och gester har varit tydliga tecken i guldgubbarnas samtid, fast i dag är deras betydelse mer oklar.

Vissa av figurerna kan tolkas som någon av asagudarna, andra som människor, men oftast är det en öppen fråga "vem" bilden egentligen föreställer.

Datering [redigera]

Guldgubbarna dateras i huvudsak från 500 till 700-talet, under vendeltid. Norr om Danmark och Skåne har vissa fynd daterats ända upp till tidig vikingatid.

Frimärke [redigera]

Ett frimärke med valören 25 öre och motivet "Guldgubbar" gavs ut av Postverket 25 mars 1975.