Uppåkra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 55°40′0″N 13°10′10″Ö / 55.66667°N 13.16944°Ö / 55.66667; 13.16944

Lund och Uppåkra. I förgrunden Lunds domkyrka och i bakgrunden till vänster om domkyrkotornen rakt söderut ses Uppåkra kyrktorn.

Uppåkra (egentligen Stora Uppåkra) är kyrkbyn i Uppåkra socken, Staffanstorps kommun. Byn ligger på Lundaslätten, drygt en halvmil söder om Lund, och gränsar i söder till byn Lilla Uppåkra. På byns norra delar finns numera den mindre tätorten Bergströmshusen. Uppåkra är känd för arkeologiska utgrävningar med osedvanligt många och exklusiva fynd från järnåldern, då det låg en stadsliknande bosättning på runt 40 hektar här.

Det finns många teorier om varför det större vikingatida Uppåkra flyttades till Lund: försvarsskäl efter att ha blivit nedbränt, Lunds läge vid en viktig landsvägskorsning, Lunds läge på mark som inte hörde till någon by, Lunds läge intill en viktig källa och kultplats. Flyttningen sätts i samband med enandet av Danmark under en gemensam kung, samt kristnandet av Skåne. Uppåkra var liksom Köping på Öland betydligt större än det delvis samtida Birka på Björkö.[1] Som en jämförelse är den svarta jorden (stadslagret) i Köpingsvik på Öland uppskattat till 1000 gånger 300 till 500 meter, och dateras till stenålder, bronsålder samt vikingatid till tidig medeltid.[2] Ännu har man dock inte hittat någon stadsmässiga bebyggelse som den som förekommer i Birka på Björkö i Mälaren.[källa behövs]

Arkeologi[redigera | redigera wikitext]

Rekonstruktioner av Uppåkras hednatempel
Området söder om Uppåkra kyrka. Det vita tältet skyddar 2009 års arkeologiska utgrävningar.

Ett mycket omfattande arkeologiskt material har kunnat tillvaratagas i området runt Uppåkra kyrka. 1990 väckte några arkeologiintresserade amatörer från Bornholm intresset att få undersöka området med metalldetektorer. Tillsammans med arkeologiska institutionen i Lund gjordes en sådan metallsökning som omedelbart resulterade i mängder med fynd i det av plogen omrörda övre jordlagret. Från fyndens mångfald och karaktär insåg man genast att här måste ha legat ett betydande maktcentrum. Med ekonomisk hjälp från Gad Rausing har utgrävningar därefter gjorts under flera år, varvid bl.a. rester efter ett hednatempel och en större hallbyggnad grävts fram strax söder om den nuvarande kyrkan. Bebyggelse har existerat på platsen från ca 100 e.Kr till slutet av 900-talet.[3]

Historiska belägg[redigera | redigera wikitext]

Det forntida Uppåkra nämns inte i samtida källor som fallet är med Lejre i Danmark och Gamla Uppsala i Sverige. I Egil Skallagrimssons saga, beskrivs hur Egil vid mitten av 900-talet på färd från Baltikum genom Öresund plundrar en rik köpstad vid namn Lund. Staden låg en bit in i landet och var omgiven av en träborg. Uppgiften kan åsyfta Uppåkra men då sagan nedtecknats först på 1100-talet anses den vara osäker som källa.

Namnet Uppåkra nämns för första gången 1085 i Knut den Heliges gåvobrev till Lunds domkyrkokapitel. I detta skänks det följande: "I södra Uppåkra 4½ bol. I det andra Uppåkra lika många bol." Detta visar att kungamakten före denna tid ägt stora delar av de två byarna. Än i dag finns två Uppåkra, Stora och Lilla. De har efterträtt den förhistoriska bosättningen som var belägen i området mellan dem.

Tre högars marknad[redigera | redigera wikitext]

I diskussionerna om det äldsta Lund har sedan slutet av 1500-talet hela tiden figurerat en speciell marknad – ”Tre högars marknad” – som skulle ha existerat redan långt före stadens tillkomst. Herman Chytræus berättar 1599 i sin Monumenta Scanensia om ett hedniskt kultställe, bestående av en ljuvlig lund med många klara källor som fordom skulle ha funnits i trakten av tre högar öster om staden. Dit strömmade folket samman för att dyrka de tre gudarna Tor, Oden och Frigga, vilka stod som bilder på högarna. Denna framställning är dock inte att räkna som trovärdig.

Vid medeltidens slut och långt senare hade Lund två årsmarknader. Den ena inföll den 10 augusti och var domkyrkans skyddshelgon Laurentius festdag, den andra marknaden, "Tre högars marknad" hölls på våren. År 1504 anges marknadstiden för denna till ”näst efter påska” och 1516 till måndagen näst efter Kristi himmelsfärdsdag.

På platsen vid Uppåkra kyrka finns i dag två gravhögar från bronsåldern, Storehög och Lillehög, men det har funnits ytterligare en på nuvarande Uppåkra kyrkas kyrkogård. Kanske kan genom dessa högar platsen knytas samman med just Tre högars marknad. När det nuvarande Lund grundlades fick denna sin egen marknad och samtidigt flyttades kanske den äldre marknaden in i staden.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Hårdh, Birgitta; Larsson Lars (2007). Uppåkra - Lund före Lund. Årsbok / Föreningen Gamla Lund, 1401-8063 ; 89Gamla Lund-nytt ; 2007 = extranummer. Lund: Föreningen Gamla Lund. Libris 10424640  ISSN 1401-8063
  • Hårdh Birgitta, red (2001). Uppåkra: centrum och sammanhang. Acta archaeologica Lundensia. Series in 8o, 0065-0994 ; 34Uppåkrastudier ; 3. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Libris 7223563. ISBN 91-22-01930-8 
  • Skansjö Sten, Sundström Hans, red (1988) (på mul). Gåvobrevet 1085: föredrag och diskussioner vid symposium kring Knut den heliges gåvobrev 1085 och den tidiga medeltidens nordiska samhälle. Lund: Lund Univ. Press. Libris 7677433. ISBN 91-7966-046-0 (inb.) 
  • Lars Larsson & B. Hårdh, "Uppåkra – ett hövdinga- eller kungasäte", Fornvännen 1997
  • B. Stjernquist, "Uppåkra, a Central Place in Skåne During the Iron Age", Lund Archaeological Reviw 1995
  • Holm, Gösta, "Uppåkra och Lund", Fornvännen 97 (2002) s. 289-291

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges riksdag, "Motion 2009/10:Kr327 Fornlämningen Uppåkra" 2009-10-05
  2. ^ Riksantikvarieämbetet RAÄ-nummer Köping 216:1.
  3. ^ Lars Larsson: The Uppåkra Project. Preconditions, Perfomance and Prospects. Uppåkrastudier 7. 2002.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]