Helgö

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Helgö (olika betydelser).
Koordinater: 59°16′43″N 17°40′47″Ö / 59.27861°N 17.67972°Ö / 59.27861; 17.67972
Helgö
Ö
Infart till Helgö
Infart till Helgö
Land  Sverige
Län Stockholms län
Kommun Ekerö
Koordinater 59°16′43″N 17°40′47″Ö / 59.27861°N 17.67972°Ö / 59.27861; 17.67972
Längd 4,8 km
Bredd 1,3 km
Helgös läge i Stockholms län
Red pog.svg
Helgös läge i Stockholms län

Helgö (ungefär helgad ö, tidigare Lillön) är en ö och forntida handelsplats i Mälaren i Ekerö kommun, Stockholms län. Öns största bredd är omkring 1,5 km och den är omkring 5 km lång.

På ön ligger tätorten Lurudden samt de två småorterna Helgö och Slottshagen.

Ön är främst känd för ett större fornlämningsområde, det så kallade Helgösamhället eller Helgöboplatsen.

På Helgös nordvästra udde ligger folkhögskolan Kaggeholm.

Det forntida Helgösamhället[redigera | redigera wikitext]

År 1950 upptäckte en sommarstugeägare av en slump spår av en forntida boplats på Helgö. Fyra år senare påbörjades arkeologiska utgrävningar som skulle pågå ända till 1981. Utgrävningarna visade att här funnits ett forntida samhälle som var levande och verksamt under minst sexhundra år, från 200- till och med 800-talet. [1]

Helgöboplatsen låg på nordöstra delen av Helgö och var en forntida handels- och verkstadsplats. Området består av sju husgrupper, fem gravfält och en fornborg från 200 till 500 år e Kr. Den gamla handelsorten på Helgö började växa fram runt år 200, och är därmed omkring 500 år äldre än BirkaBjörkö. Redan på 400-talet fanns skickliga hantverkare på plats; man har bland annat hittat rika spår efter guldsmedjor och andra verkstäder. Helgös storhetstid anses vara folkvandrings- (400-550 e.Kr.) och vendeltid (550-800 e.Kr). Det avancerade bronsgjuteriet och hantverket upphör under 600-talet och Helgö antar en mer ordinär gårdskaraktär. I slutet av vendeltiden (750 e.Kr.) uppstår Birka och dominerar handeln i mälardalen fram till slutet av 900-talet, då Sigtuna troligen tar över handeln.

Även bevis på långväga handel i form av en liten Buddha från Swatdalen i Indien, en tidigkristen koptisk dopskopa från Egypten, båda med datering till 500-talet, samt en irändsk kräkla från 800-talet och mynt från Ravenna, Rom, Bysans och Arabien visar på platsens betydelse. Öns köpmän kan ha haft kungafamiljerna från Vendel och Uppsala som kunder för sina lyxartiklar, som sidentyger, glas och kryddor.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Områden på Helgö[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stockholms Länsmuseum

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]