Hägersten
| Hägersten | |
.jpg) | |
| Kommun | Stockholm |
|---|---|
| Kommunområde | Söderort |
| Stadsdelsområde | Hägersten-Liljeholmens stadsdelsområde |
| Distrikt | Hägerstens distrikt |
| Bildad | 1926 |
| Antal invånare | 7 636 |
| Landareal | 193 hektar |
- För andra betydelser, se Hägersten (olika betydelser).
Hägersten är en stadsdel i Söderort i Stockholms kommun.
Stadsdelen gränsar till:[1]
- Aspudden Örnsbergsstigen och Örnsbergsvägen
- Midsommarkransen i cirka 100 meter vid skogen intill Typografvägen - Pilgrimsvägen
- Hägerstensåsen, från skogen vid Typografvägen och väster mot Avgiftsvägen, därefter i Personnevägen söderut.
- Västertorp i skogen söder om Ivar Hallströms väg, Virginiavägen och Storsvängen.
- Mälarhöjden i Lugntorpsvägen, Slättgårdsvägen, Bellmanskällevägen, Pettersbergsvägen, Skoflickargränd ut vidare ut i Mälaren
- Ekerö kommun i Mälaren
- Smedslätten i Mälaren
- Gröndal i Mälaren
Historik
Namnet på torpet Haegrasteen nämns första gång i ett brev från 1432. Området tillhörde Hägerstens gård, som avsöndrades från Årsta Gård 1763. Gården ligger vid Hägerstensbrinken 27–31, och den nuvarande byggnaden uppfördes cirka 1755. Fader Höks krog är känt sedan slutet av 1600-talet och låg vid Mälarens strand, Klubbudden. Carl Michael Bellman har skrivit om sina besök på krogen i epistel 42, Rörande kortspelet på Klubben samt epistel 49, Angående landstigningen vid Klubben i Mälaren en sommarafton 1769.
Från 1860-talet blev det populärt att ha ett sommarnöje här, det första sommarnöjet var Gunnarsberg vid Eolshällsvägen. Andra sevärda hus är Johanneslund (1860), Fridshyddan vid Källbacken 12 (1878) och Sagatun vid Brådstupsvägen 27, uppförd i fornnordisk stil 1881.
Den första stadsplanen kom 1923 och omfattade ett område väster om Storsvängen. Då fanns dock redan en stor mängd villor i stadsdelens västra del. 1930 utökades den med ytterligare kvarter i samma område, och många villor uppfördes öster om Storsvägen och söder om S:t Mickelsgatan. De första flerfamiljshusen blev smalhusen vid Hägerstensvägen, de uppfördes 1936. På 1940-talet tillkom området kring Klubbacken, arkitekt Björn Hedvall.
I mitten av 1960-talet uppfördes 17 skivhus kring Axelsbergs tunnelbanestation, dessa ritades av arkitekttrion Stig Ancker, Bengt Gate och Sten Lindegren. 1967–1971 uppfördes 75 radhus längs Hägerstensbrinken och Hägerstens allé. I slutet av 1980-talet uppfördes vid Hägerstenshamnen punkthus i åtta våningar, ritade av FFNS Arkitekter.
I början av 2000-talet utvecklades Hägersten till något av en hubb för frakt- och logistikbranschen, och är hem för bl.a. DHL:s och Brings huvudterminaler i Sverige.
Se även
Källor
- Harlén, Hans (1997), Stockholm från A till Ö, del II Söderort, Brännkyrka hembygdsförening, Libris 2506696
Noter
- ^ Harlén 1997, uppslagsordet Hägersten
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Hägersten.
