Håkon Løken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Håkon Løken, född 9 november 1859 i Inderøy, död 10 september 1923, var en norsk journalist och jurist, son till Herman Løchen, och bror till Olaug Løken och Gudrun Løchen Drewsen.

Løken tog juridisk ämbetsexamen 1884[1] och var mellan 1890 och 1902 redaktör på Dagsposten, mellan 1902 och 1910 redaktör på Nidaros, som han grundade. Den sista delen av sin redaktörstid var har även borgmästare i Trondheim. 1902–1910 var han statsadvokat i Bratsberg och Nedenes, och 1913–1918 i Oslo. 1918–1920 och 1921–1923 var han fylkesman i Oslo.

Løken var en ivrig språkreformator på riksmålets grundval, men föreslog även en del mindre medgivanden åt landsmålet.[1] Åren 1910–1912 gav han ut en novellistiskt utarbetad kulturhistoria i tre band: Anne Kathrines ungdom, Landsens liv och Fra Fjordnes til Sjøvinn, med vardagsbilder från 1870-talet. 1923 avslutade han denna bokcykel med Urolige tider.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Löken, Haakon i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]