Trondheim

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 63°25′47″N 10°23′36″Ö / 63.42972°N 10.39333°Ö / 63.42972; 10.39333
Trondheim
Tätort
TrondheimNidelva-improved.jpg
Trondheim komm.svg
Vapen
Land  Norge
Fylke Sør-Trøndelag fylke
Kommun Trondheims kommun
Koordinater 63°25′47″N 10°23′36″Ö / 63.42972°N 10.39333°Ö / 63.42972; 10.39333
Area
 - tätort 63,86 km²[1]
 - kommun 341,11 km²[2]
Folkmängd
 - tätort 164 953 (2011-01-01)[1]
 - kommun 180 280 (2013-04-01)[3]
Befolkningstäthet
 - tätort 2 583 invånare/km²
 - kommun 529 invånare/km²
Grundad 997
Trondheims läge i Norge
Red pog.svg
Trondheims läge i Norge
Webbplats: http://www.trondheim.kommune.no

Trondheim (tidigare även Trondhjem eller Nidaros) är en tätort och stad i Norge. Trondheim är huvudort i Trondheims kommun och Sør-Trøndelag fylke samt säte för biskopen i Nidaros stift.

Trondheim är Norges tredje folkrikaste stad, men den fjärde folkrikaste tätorten (om Stavanger räknas samman med Sandenes med flera grannorter). Staden grundades redan 997 av Olav Tryggvason och var norsk huvudstad fram till 1217. Trondheim är i dag ett stort utbildningscentrum med forskning inom teknik och medicin. Det finns cirka 30 000 studenter i staden.

Stadsnamnet[redigera | redigera wikitext]

Platsen kallades ursprungligen Nidaros, vilket betyder Nidälvens mynning (där os står för "mynning"). Där fanns en handelsplats redan innan Olav Tryggvason utsåg platsen till en stad med namnet Kaupang, det vill säga "köping", "marknadsplats". Namnet Nidaros var dock det som användes. Trondheimen eller Trondheim var namnet på området vida kring fjorden och betydde "landet (heimen) där det växer frodigt". Under senmedeltiden började man tala om staden som "köpingen i Trondheimen" och kortformen Trondheimen användes parallellt med Nidaros. Under unionen med Danmark blev detta fördanskat till Trondhjem. Norges storting beslöt i lag att namnet skulle ändras tillbaka till Nidaros från den 1 januari 1930[4], trots att en folkomröstning 1928 hade resulterat i 17 163 som röstade mot en namnändring, och 1 508 för. Efter en namnstrid, som bland annat inkluderade upplopp, ändrade Stortinget den 6 mars 1931 namnet till den norskklingande kompromissformen Trondheim.

Kyrkligt ändrades namnet 1918 från Trondhjem stift till Nidaros bispedømme, och det namnet fick vara kvar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kristianstens fästning uppfördes från 1682 till 1684.

Medeltiden[redigera | redigera wikitext]

Trondheim grundades år 997 av den norska kungen Olav Tryggvason. Arkeologiska fynd visar att det funnits annan bebyggelse redan innan grundandet av Trondheim, troligtvis mindre byar och handelsplatser. Den tidigaste bebyggelsen växte fram där dagens Bakke bru ligger. Enligt traditionen anlade Olav Tryggvason en kungsgård vid Skipakrok en bit längre ut på Nidarneset, och i samma berättelse berättas det även att Olav den helige reste en kyrka i kungsgården.

Under andra hälften av 1000-talet växte staden snabbt. Huvudgatorna gick från norr till söder och flera mindre tvärgator uppkom. Vid dagens Elgeseter bru fanns det en bro över älven. Den första stenkyrkan i Trondheim byggdes runt år 1070 och låg där Nidarosdomen ligger idag. Den första kända branden härjade 1219 och en ny brand lade större delen av staden i aska 1295.

Högmedeltiden var också en växtperiod och särskilt efter upprättelsen av Nidaros ärkebiskopsdöme år 1152. Från slutet av 1200-talet känner man till nära 20 stycken kyrkor. Utanför själva staden byggdes klostren på både Elgeseter, Bakke och Munkholmen.

Under senmedeltiden stannade tillväxten upp och efter stadsbranden 1481 inleddes en period av tillbakagång. Landets siste ärkebiskop, Olav Engelbrektsson sökte förhindra det danska inflytandet i Norge och 1531 satte en dansk trupp eld på Erkebispegården och stora delar av staden brann, bland annat domkyrkan. Vid reformationen 1537 miste staden sin roll som Norges kyrkliga centrum.

Under det nordiska sjuårskriget erövrades Trondheim tillfälligt 1564 av Erik XIV:s befälhavare Claude Collart, vilket resulterade i att de påstådda relikerna Olof den heliges hjälm och sporrar togs till Stockholm som krigsbyte.

1600-talet[redigera | redigera wikitext]

Tack vare ökad handel under 1600-talet började Trondheim åter att växa och de gamla stadsmurarna gav ej längre tillräckligt med plats. Den första bebyggelsen på Bakklandet uppstod. Staden fick en märkbar inflyttning av utländska handelsmän och då framförallt ifrån Flensburg. År 1658 kom Roskildefreden och staden erövrades av svenska trupper, men erövringen varade bara tills freden i Köpenhamn i 1660.

Staden upplevde två bränder år 1599 och 1651 och man breddade gatorna. Men det kunde inte förhindra en ny, mer ödeläggande brand år 1681 (den s.k Hornemans-brannen). Kung Christian V bestämde då att det skulle utarbetas ett ny stadsplanering för Trondheim och uppdraget gavs till generalmajor Johan Caspar de Cicignon.

Cicignons plan visar ett gatunät med fem stora huvudgator i nord-sydlig riktning och fem i öst-västgående ritning. Eftersom Nidelva går i nord-östlig riktning kom den gata som skulle gå vid insidan av älven få ett skevt förhållande till de övriga huvudgatorna. Denna oregelbundenhet utjämnades med att anlägga en andra huvudgata, Munkegata som går mot nordväst-sydöst.

Brandsäkerheten och försvaret var det viktigaste för Cicignon. Gatubredden var antingen 60, 36 eller 25 alnar (1 aln = 62,94 cm). Det var Cicignons avsikt att ersätta de gamla medeltida gatorna men många av dessa existerar än idag. Byn var omringad av fästningsverk mot både syd, väst och nord. På höjden över staden på andra sidan av Nidelva anlade han Kristianstens fästning.

Gamle Bybro anlades också 1681 i samband med Cicignons stadsplanering.

1700-talet[redigera | redigera wikitext]

På 1700-talet uppstod stadens andra förstad, Ila utanför porten vid Skansen. Illabäcken gav kraft till tidig industriverksamhet vid Ilsvikøra. Vid århundrades begynnelse brann staden ännu en gång, tros Cicignons brandsförebyggande reglering från 1681. Branden som härjade 1708 raserade det mesta av bebyggelsen mellan de stora huvudgatorna Munkegata och Kjøpmannsgata och den sistnämnda gatan hindrade elden att sprida sig till bebyggelsen vid Nidelva som innehöll de värdefulla varulagren.

Under perioden från 1760 till 1810 innebar en hektisk byggaktivitet i staden och de flesta av de större och mindre av de så typiska trepaleer byggdes som bostadshus för stadens borgarskap. Av de som fortfarande finns kvar idag är Stiftsgården den förnämaste. Detta enorma trähus med tre våningar byggdes på order av affärsidkaren Cecilie Christine Schöller och stod färdigt 1778. Det enda som kunde jämföras i prakt och storlek var Harmonien eller Møllman-gården vid det stora torget i centrum, som stod färdigt något tidigare och som brändes ner under andra världskriget.

1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Trondheim 1898. (Karta över den nye stadsdelen Lademoen inräknat.)

Trondheim härjades av två stora bränder 1841 och 1842 och en mindre 1844 och det bidrog till att staden fick ett väl organiserat brandförsvar. För att förhindra framtida bränder anlade man flera nya gator som Thomas Angells gate och St. Olavs gate.

Innan kravet att bygga hus i tegel infördes byggdes de flesta husen i trä. Mycket av det karakteristiska trähusbebyggelsen som finns i centrum är byggt under tidigt 1840-tal. De har en enhetlig prägel med två våningar med ungefär samma mått och det typiska Sadeltaket. Myndigheterna tillät inte gavelhus eller takkupoler eller andra takupplägg.

1847 inlemmades förstäderna Bakklandet och Ila till Trondheim och 1864 också Elgeseter, Øya och Rosenborg. Under 1860-talet fick stadsingenjör Carl Adolf Dahl byggt stadens första vattenverk och kloakanläggning. 1864 stod järnvägen mellan Trondheim och Støren färdig, och 1877 till Kristiania. Bygget av den nya hamnen 1882 bidrog till en kraftig förbättring av kommunikationerna i staden.

Kravet att alla hus skulle byggas i tegel gällde inte de nya stadsdelarna och under högkonjunkturen under 1880- och 1890-talet upplevde Rosenborg en kraftig ökning av träbebyggelse. 1893 inlemmades Singsaker, Øvre Rosenborg, Lademoen och nedre delen av Byåsen i Staden Trondheim. Efter en brand i Rosenborg 1899 infördes tegeltvånget i hela staden med upphävdes senare i vissa delar av kommunen.

1900-1945[redigera | redigera wikitext]

Stark befolkningstillväxt omkring århundradeskiftet gjorde det nödvändigt att reglera de yttre stadsdelarna för att skaffa plats till allt fler bostäder. Stadsarkitekt Sverre Pedersen var mannen bakom den nya stadsplaneringen från 1913. I likhet till moderna stadsplaneringar skilde man här mellan bostad- och industriområden och man planlade också hagebyer i utkanten. Dock så var det inte många av dessa som verkställdes, och några först långt senare.

1945-[redigera | redigera wikitext]

Trondheim i november 1942.

1952 inlemmades Ladehalvön och Byåsen i staden. Efter en långvarig utredningsarbete så blev de kommunerna Trondheim, Strinda, Tiller, Leinstrand och Byneset sammanslagna till en storkommun 1 januari 1964.

Generalplanen av 1967 (verkställd 1971) var en stadsplanering för tillväxten av den nya storkommunen. Stora byggprojekt i Heimdal, som Tillerbyen och Huseby-Kolstad-Flatåsen skulle lösa bostadsbristen i de mer centrala stadsdelarna. Industrin flyttades till Heggstadmoen, Lade, Fossegrenda och Sluppen.

Tillväxten under 1950- och 60-talet medförde att mycket gammalbebyggelse fick rivas för nya bostäder, affärer och vägar. Gradvis växte emellertid bevarandetanken fram under 1960- och 1970-talet. Ett vägprojekt som resulterade i en rivning av en stor del av den gamla trähusbebyggelsen på Bakklandet fick avbrytas och samma gällde rivningen av Ilsvikøra. Bevarandetanken fick emellertid sitt stora genomslag med Midtbyplanen 1981.

Efter att Trondheim under hela sin historia har härjats av bränder som varit mycket ödeläggande på grund av avståndet mellan husen har varit för liten, och efter de århundrade där staden växt ut över ett stort område är det nu inre förtätning som är målet för tillväxten i Trondheim. Utbyggningarna på Nedre Elvehavn där bostäder och kommersiella byggnader med högre täthet har växt upp på områden där det tidigare låg industrier.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Trondheim centrum och Trondheimsfjorden.

Berggrunden i kommunen består i huvudsak av Metamorfa bergarter med enskilda undantag. Staden ligger i Trondheimfeltet som präglas av Kaledonska orogenesen.

Nidelva rinner igenom staden från söder till norr och mynnar ut i Trondheimfjorden. Vid den platta landtungan som bildas vid älvens mynning ligger centrumbebyggelsen. Vidare östöver mot fjorden kännetecknas landskapet av ett kulturlandskap och därefter går vidare till högre mark. Runt Jonsvatnet i sydöst är landskapet kännetecknat av åser med höjder på omkring 400 meter. Sydväst om Nidelva finner man Heimdalslatået och vidare västöver finner man plana och bördiga jordbruksområden.

Runt Bymarka som är ett skogsområde utanför Trondheim finns de högsta topparna i kommunen, bland annat Gråkallen (552 möh.) och Storheia (566 möh.).

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Trondheim har ett milt och fuktigt klimat som kännetecknas av stadens belägenhet i utkanten av Västvindbältena. Staden ligger innanför den tempererade klimatzonen men inte allt för lång ifrån polarklimatzonen.

Uppmätta normala temperaturer och -nederbörd i Trondheim:[5]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 0 1 5 8 14 17 18 18 14 9 4 2
 Lägsta medeltemp. -7 -6 -3 0 5 9 11 10 7 3 -2 -5
 Nederbörd 63 52 54 49 53 68 94 87 113 104 71 84

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Tätorten Trondheim (grönt), med centrumområden (grått).

Trondheim har 180 280 invånare (1 april 2013), 30 september 2009 föddes invånare nummer 170 000.[6] Om man räknar med alla studenterna som inte anmäler inflyttning till staden är det faktiska invånartalet väsentligt högre.[7] 2011 var det tillsammans 31 133 registrerade studenter vid institutionerna NTNU (21 913), HiST (8 035) och DMMH (1 125)[8]. I tillägg kommer ett antal mindre utbildningsinstitutioner. I en kommunal rapport ifrån november 2006 fastslås det att endast 8 000 av dessa studenter faktiskt är folkbokförda i Trondheim.[9] Alltså bor det 2011 minst 23 000 studenter i staden som inte räknas med i det officiella invånartalet. Den reella invånartalet är därför omkring 200 000.

Trondheim är den tredje mest folkrika kommunen i Norge men är enligt Statistisk sentralbyrå räknat som Norges fjärde största tätort då Stavanger och Sandnes anses vara en och samma tätort. Tätorten Trondheim har en befolkning på 167 598 (1 januari 2012) och en befolkningstäthet på 2622 per kvadratkilometer. [10] Trondheimsregionen har 265 282 invånare (1 april 2013).

Trondheim är en stad som växer. Födelseöverskottet har varit på 1300 år 2008 och 2009 medan det var mellan 700 och 1000 under perioden 1997-2007. Nettoinflyttning är också positiv och varit över 1000 personer per år sedan 2005 med år 2006 och 2007 som högst. 2010 föddes det 2 600 barn i Trondheim, det högsta antalet på 35 år.[11] 8,4% av stadens befolkning har invandrarbakgrund.[12]

Man tror att Trondheim kommer ha fler än 200 000 folkregistrerade invånare innan 2020 men medräknat alla studenter var befolkningen på 200 000 redan 2012.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Nidarosdomen började byggas 1070 över Olav den heliges grav och blev färdigbyggd under 1320 Nidarosdomen är en medeltida katedral och är efter Uppsala domkyrka Skandinaviens största kyrka och var en gång säte för ett ärkebiskopsdöme som sträckte sig över hela dagens Norge, Jämtland och Härjedalen i dagens Sverige, Island, Grönland, Isle of Man, Orkneyöarna, Shetlandsöarna, Färöarna och Hebriderna. Trondheim och Nidarosdomen är idag sätet för Nidaros stift. Domen är ett uttryck för Norgesväldet. Den har varit, och är än i dag, ett mål för många pilgrimsvandringar.

Transport[redigera | redigera wikitext]

Spårvagn i Trondheim 2005.

Trondheim är en knutpunkt till Norges största och viktigaste väg E6 som går alldeles utanför staden. Även hurtigruten och flera järnvägar knyts samman i Trondheim. Bl.a. Nordlandsbanen och Meråkerbanen där Mittnabotåget går till Östersund och Sundsvall. Trondheim har även en internationell flygplats - Trondheim flygplats, Værnes - som är Norges tredje största flygplats. Inom staden kan man ta sig fram med buss eller spårvagn. Spårvägslinjen heter Gråkallbanen och är världens nordligaste i drift. Det gör Trondheim till en av tre norska städer med spårvagnar.

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Den 1 januari 2005 omorganiserades staden från fem till fyra olika stadsdelar, alla med varsin social service. Befolkningsstatistiken här nedan gäller den 1 januari 2005.

  • Midtbyen (42467) omfattar centrum, Tyholt, Byåsen, Trolla och Ila.
  • Østbyen (39171) omfattar Møllenberg, Nedre Elvehavn, Lade, Strindheim, Jakobsli, Vikåsen och Ranheim.
  • Lerkendal (44723) omfattar Lerkendal, Nardo, Flatåsen och Moholt.
  • Heimdal (30099) omfattar Heimdal, Byneset, Tiller, Kolstad, Saupstad och Kattem.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

NTNU, hubudbyggnadem på Gløshaugen
Gymnasium

I Trondheim finns det 11 gymnasier: Charlottenlund videregående skole, Bybroen videregående skole (privatskola), Byåsen videregående skole, Gerhard Schønings skole, Heimdal videregående skole, Ladejarlen videregående skole, Skjetlein videregående skole, Strinda videregående skole,Thora Storm videregående skole, Tiller videregående skole, Trondheim katedralskole, Kristen videregående skole Trøndelag (privatskola), Sonans Privatgymnas och Steinerskolen i Trondheim (privatskola).

Universitet och högskolor

Medier[redigera | redigera wikitext]

Adresseavisens gamla lokaler på Nordre gate i Trondheim centrum.

Trondheim är Mitt-Norges mediecentrum. Staden är dominerad av två mediekoncerner: det börsnoterade mediekoncernen Adresseavisen som har sitt huvudkontor i Heimdal i Trondheim samt NRK som har ett av de två huvudkontoren samt redaktionen för de rikstäckande radiokanalerna (P1 och P3) på Tyholt.

Tidningar[redigera | redigera wikitext]

Trondheim hade tidigt ett stort antal dagstidningar. Av dessa har endast Adresseavisen överlevt, Adressa gavs ut för första gången 1767 och är landets äldsta tidning. Avisa Trondheim (Ursprungligen Arbeider-Avisa) försvann 1996. Trondheimavisa upphörde 1991, Dagsavisa 1957, Ny tid 1947 och stadens största tidning fram tills andra världskriget Dagsposten 1945.

Gratistidningen Byavisa etablerades och ersatte Avisa Trondheim 1996 och ges ut varje tisdag. Mellan januari och augusti 2008 kom den nya veckotidningen Arbeideravisa ut och sedan 2011 finns den endast kvar son nättidning. Studenttidningen Under dusken kommer ut varann tisdag.

TV[redigera | redigera wikitext]

Trondheim har en TV-station, NRK1 som sänder den lokala nyhetssändningen Midtnytt. NRK Trøndelag producerar också TV till rikssändningarna. Adresseavisen hade tidigare en TV-kanal kallad TV-adressa, de sände lokala nyheter och TVNorges program. De har nu gått över till att vara en webb-TV utan regelbundna sändningar.

Radio[redigera | redigera wikitext]

NRK har placerat två av sina nationella radiokanaler (NRK P1 och NRK P3) samt musikkanalen NRK mP3 i Trondheim. Förutom NRKs lokala sändningar har Trondheim ett antal lokala radiostationer, bland annat Radioadressa som är en del av Adresseavisen.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Fotbollsklubben Rosenborg BK håller till i Trondheim. Rosenborg är en av Norges mest framgångsrika fotbollsklubbar på herrsidan och vann Tippeligan hela 13 säsonger i rad mellan 1992 - 2004. Man vann även 2006, 2009 och 2010. Rosenborg BK har även spelat i UEFA Champions League 10 gånger. På damsidan har Trondheims Ørn vunnit flera norska seriemästerskap i fotboll.

I Trondheimsområdet finns även längdskidspår och en känd hoppbacke. Trondheim arrangerade världsmästerskapen i nordisk skidsport 1997. Trondheim är en återkommande arrangör av världscupen i längdskidåkning och backhoppning. Dessutom ansöker man om att få anordna de olympiska vinterspelen 2018. I början av 2008 arrangerade man EM i handboll tillsammans med Bergen, Drammen, Stavanger och Lillehammer.

Trondheim har två 18 håls golfbanor (Byneset och Sommersetra).

S:t Olavsloppet arrangeras årligen och är en landsvägsstafett i löpning mellan Trondheim och Östersund.

Trondheim arrangerade även en del av världscupen i skidskytte under 19-22 mars 2009.


Kända personer från Trondheim[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Tettsteder. Folkemengde og areal, etter kommune. 1.januar 2011.”. Statistisk sentralbyrå. http://www.ssb.no/emner/02/01/10/beftett/tab-2011-06-17-01.html. Läst 21 februari 2012. 
  2. ^ ”Areal av land og ferskvatn, 1. januar 2013”. Statistisk sentralbyrå. 28 maj 2013. https://www.ssb.no/natur-og-miljo/statistikker/arealdekke/aar/2013-05-28. Läst 13 juli 2013. 
  3. ^ ”Folkemengd og kvartalsvise befolkningsendringar, 1. kvartal 2013”. Statistisk sentralbyrå. 14 maj 2013. http://www.ssb.no/befolkning/statistikker/folkendrkv/kvartal/2013-05-14?fane=tabell&sort=nummer&tabell=112359. Läst 13 juli 2013. 
  4. ^ Gunnar Carlquist, red (1937). Nidaros. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_20/1299_1300-0050.jpg 
  5. ^ ”World Weather Information Service”. worldweather.org. World Weather. http://www.worldweather.org/008/c00907.htm. Läst 3 oktober 2013. 
  6. ^ Adressa.no - Trondheim med innbygger nummer 170 000
  7. ^ Trondheim kommune - Trondheim i dag
  8. ^ [1]
  9. ^ Trondheim.kommune.no - Prosjektrapport : Studentbosetting - hyblifisering
  10. ^ Den fjärde högsta befolkningstäthet i Norge efter Hålandsmarka i Sola kommun, Oslo kommun och Løpsmarka.
  11. ^ Adressa.no - Trondheim vokser og vokser
  12. ^ SSB: Trondheim kommune

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]