Hörselsnäckan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hörselsnäckan är ljusgul på bilden,
båggångarna är bruna

Hörselsnäckan (cochlean) samt båggångarna bildar tillsammans innerörat. Snäckan består av tre vätskefyllda gångar. Mellan gångarna sitter basilarmembranet där hörselhåren sitter. Då ljudvågorna fortplantar sig in i hörselsnäckan så sätts basilarmembranet i rörelse. Basilarmembranet är utformat så att olika frekvenser vibrerar starkast på olika platser, varför olika hörselhår retas och sänder iväg nervimpulser. Även signalens amplitud registreras och signalen skickar vidare till hörselcentrum i hjärnan via hörselnerven. Alltså sker den primära frekvensuppdelningen i hörselsnäckan.

Hörselsnäckan är den svagaste delen i hörselsystemet. De vanligaste typerna av hörselnedsättning och hörselskada uppkommer i hörselsnäckan genom att hörselhåren på vissa platser skadas av höga ljudnivåer eller ålder. Då hörselhår saknas kan de frekvenser dessa representerar inte registreras. Denna typ av hörselskada kallas nervfel.

Ljud leds från stigbygeln till hörselsnäckans gångar via ovala fönstret, och leds ut till mellanörats örontrumpet via ovala fönstret.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]