HD 141569

Från Wikipedia
HD 141569
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVågen[1]
Rektascension15t 49m 57,74785 s[1]
Deklination-03° 55′ 16,3439 ″[1]
Skenbar magnitud ()+7,12 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypA2 Ve[3]
B–V+0,09[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-6,40 ± 2,40[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -18,41[1] mas/år
Dek.: -19,25[1] mas/år
Parallax ()8,61 ± 0,60[1]
Avstånd320  (98 pc)
Absolut magnitud ()+1,79[4]
Detaljer
Massa3,1[5] M
Radie1,87[4] R
Luminositet24,2[5] L
Temperatur10 500[5] K
Metallicitet0,03 ± 9,99 (Fe/H)[4] dex
Ålder5[5] miljoner år
Andra beteckningar
AKARI-FIS-V1, J1549578-035515, BD-03 3833, CCDM J15500-0355A, GSC 05026-00042, HD 141569A, HIC 77542, HIP 77542, IRAS 15473-0346, 2MASS J15495775-0355162, PPM 198989, SAO 140789, TD1 18598, TYC 5026-42-1, uvby98 100141569, WDS J15500-0355A, WISE J154957.74-035516.4, [DML87] 382, Gaia DR2 4399438153527026176, Gaia DR1 4399438149227783168 [6]

HD 141569 är en dubbelstjärna[7] belägen i den norra delen av stjärnbilden Vinkelhaken. Den har en skenbar magnitud av ca 7,12[2] och kräver åtminstone en handkikare för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 8,6[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 320 ljusår (ca 98 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -6 km/s.[4]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan HD 141569 A är en blå till vit isolerad[7] Herbig Ae/Be-stjärna[8] i huvudserien av spektralklass A2 Ve.[3] Den har en massa som är ca 3[5] solmassor, en radie som är ca 1,9[4] solradier och har ca 24 gånger solens utstrålning av energi[5] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 10 500 K.[5]

HD 141569 och dess två följeslagare tagna av Hubbleteleskopet 2002.

Primärstjärnan har som följeslagare två röda dvärgar, som kretsar runt varandra, vid ett avstånd av cirka nio bågsekunder. År 1999 upptäcktes en protoplanetär stoftskiva kring stjärnan. En lucka i denna antyder en möjlig pågående bildning av en exoplanet i skivan.

I november 2019 gjordes den första polarimetriska upptäckten av den inre ringen som cirkulerar kring stjärnan. Utifrån upplösta bilddata från andra högkontrastanläggningar består HD 141569 A stoftskiva av upp till minst tre och potentiellt fyra förenade ringar, med spiralstrukturer på de tre rumsligt upplösta ringarna.[9][10]

Planetsystem[redigera | redigera wikitext]

Protoplanetär skiva[redigera | redigera wikitext]

I januari 1999 tillkännagav NASA upptäckten av en protoplanetär skiva kring HD 141569. Rymdteleskopet Hubble visade att skivan verkar föreligga i två delar (inre och yttre). Den liknar ytligt det största gapet i Saturnus ringar (känd som Cassinidelningen).

Den stora skivan har en vidd som är ca 13 gånger diametern på Neptunus omloppsbana kring solen. Det relativt smala gapet ligger ungefär halvvägs mellan skivans inre och yttre kanter. Även om HD 141569 redan är en fullt utvecklad stjärna är den relativt ung, förmodligen bara en procent av dess livstid som en stabil stjärna.[11]

Möjlig planet[redigera | redigera wikitext]

Gapet i skivan leder till slutsatsen av en protoplanet är under bildning vid stjärnan. Planeten behöver dock inte ligga i gapet. Den kan antingen suga upp stoft och stenarna från skivan när den färdas i sin bana runt stjärnan, eller med dess gravitation ta upp en del av skivan.[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 141569, 1 juni 2021.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] van Leeuwen, Floor (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752v1, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357, S2CID 18759600 Note: see VizieR catalogue I/311.
  2. ^ [a b] Høg, E.; et al. (2000). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27–L30. Bibcode:2000A&A...355L..27H. doi:10.1888/0333750888/2862.ISBN 978-0333750889.
  3. ^ [a b] Murphy, Simon J.; Corbally, Christopher J.; Gray, Richard O.; Cheng, Kwang-Ping; Neff, James E.; Koen, Chris; Kuehn, Charles A.; Newsome, Ian; Riggs, Quinlin (2015). "An Evaluation of the Membership Probability of 212 λ Boo Stars. I. A Catalogue". Publications of the Astronomical Society of Australia. 32: e036. arXiv:1508.03633. Bibcode:2015PASA...32...36M. doi:10.1017/pasa.2015.34. ISSN 1323-3580. S2CID 59405545.
  4. ^ [a b c d e f g] https://www.universeguide.com/star/77542/hd141569. Hämtad 2021-06-04.
  5. ^ [a b c d e f g] Wyatt, M. C.; et al. (July 2007), "Steady State Evolution of Debris Disks around A Stars", The Astrophysical Journal, 663 (1): 365–382, arXiv:astro-ph/0703608, Bibcode:2007ApJ...663..365W, doi:10.1086/518404, S2CID 18883195
  6. ^ HD 141569 (u-strasbg.fr) |Hämtad 2021-06-04
  7. ^ [a b] Aarnio, Alicia N.; Weinberger, Alycia J.; Stassun, Keivan G.; Mamajek, Eric E.; James, David J. (2008). "A Survey for A Coeval, Comoving Group Associated with HD 141569". The Astronomical Journal. 136 (6): 2483. arXiv:0809.3289. Bibcode:2008AJ....136.2483A. doi:10.1088/0004-6256/136/6/2483. ISSN 1538-3881. S2CID 119250484.
  8. ^ Mendigutía, I.; Oudmaijer, R. D.; Mourard, D.; Muzerolle, J. (2017-01-11). "The compact Hα emitting regions of the Herbig Ae/Be stars HD 179218 and HD 141569 from CHARA spectro-interferometry". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 464 (2): 1984–1989. arXiv:1610.00013. Bibcode:2017MNRAS.464.1984M. doi:10.1093/mnras/stw2515. ISSN 0035-8711.
  9. ^ Starr, Michelle (2 December 2019). "Astronomers Have Detected a Familiar Feature in a Far-Away Solar System". ScienceAlert.com. Hämtad 2 december 2019.
  10. ^ Bruzzone; et al. (2020). "Imaging the 44 au Kuiper Belt Analog Debris Ring around HD 141569A with GPI Polarimetry". The Astronomical Journal. 159 (2): 53. arXiv:1911.11814. Bibcode:2020AJ....159...53B. doi:10.3847/1538-3881/ab5d2e. S2CID 208309962.
  11. ^ [a b] "Hubble Views of Dust Disks and Rings Surrounding Young Stars Yield Clues". Hubble Space Telescope. NASA. 1999-01-08. Hämtad 2008-07-13.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]