Vågen (stjärnbild)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Våg.
Vågen
Libra
Klicka för större bild.
Lista över stjärnor i Vågen
Latinskt namn Libra
Förkortning Lib
Rektascension 15[1] h
Deklination -15[1]°
Area 538 grad² (29)
Huvudstjärnor 4, 6
Bayer/Flamsteedstjärnor 46
Stjärnor med exoplaneter 3
Ljusa stjärnor 2
Stjärnor nära solsystemet 5
Ljusaste stjärnan Zubeneschamali (Beta Librae) (2,62[2]m)
Närmaste stjärnan Gliese 570 (19,20 )
Messierobjekt 0
Meteorregn 1
Närliggande stjärnbilder Ormen, Jungfrun, Vattenormen, Kentauren, Skorpionen, Ormbäraren, Vargen
Synlig vid latituder mellan +65° och −-90°
Bäst synlig klockan 21:00 under juni.

Vågen (Libralatin) är en stjärnbildsödra stjärnhimlen i Zodiaken, med det astrologiska tecknet Libra.svg. Vågen var en av de 48 konstellationerna som listades av astronomen Klaudios Ptolemaios i hans samlingsverk Almagest.

Vågen är den yngsta av stjärnbilderna i Zodiaken. Till skillnad från många andra stjärnbilder, så har Vågen inte någon mytologisk historia förknippad med sig. Vågen var dock redan under antiken ett viktigt hjälpmedel inom handeln, och ibland såg man Vågen och Jungfrun som en enda stjärnbild, som då föreställde Dike, rättvisans gudinna, som höll i rättvisans våg.

Vågen (Libralatin) är en stjärnbild på den södra stjärnhimlen i zodiaken.[3][4] Vågen fanns med bland de 48 konstellationerna som listades av astronomen Klaudios Ptolemaios i hans samlingsverk Almagest. Konstellationen är också en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella Astronomiska Unionen.[5]

Stjärnor[redigera | redigera wikitext]

Vågen är en stjärnbild med raltivt svaga stjärnor, men huvudstjärnorna som bildar en fyrkantsform är lätt att se och känna igen.[5]

  • Zubeneschamali – Beta Librae är ljusstarkast i stjärnbilden med magnitud 2,62 och är en blåvit dvärgstjärna av spektralklass B8V.[2]
  • Zubenelgenubi – Alfa Librae är en multipelstjärna som ligger nära ekliptikan och därför ockulteras av månen och också ibland av planeterna. Nästa gång den ockulteras av en planet är den 10 november 2052, då en ockultation av Merkurius inträffar.

Alfa Librae får ibland heta Kiffa Australis eller Elkhiffa Australis, översättningar från arabiskan till latinet som ungefärligen betyder ”Södra vågskålen”. Ett gammalt latinskt namn är Lanx Australis, som också betyder ”Södra vågskålen”. Den som har bra syn kan urskilja de båda stjärnorna av 3:e och 5:e magnituden.

  • Brachium – Sigma Librae är en röd jättestjärna av spektralklass M3/M4III och magnitud 3,29. Sigma Librae hade tidigare Bayer-beteckning]]en Gamma Scorpii fastän den ligger långt från gränsen mot Skorpionens stjärnbild. Den blev Sigma Librae först på 1800-talet och beteckningen fastställdes först 1930 av den Internationella Astronomiska Unionen.
  • Methuselem – HD 140283 är den äldsta stjärna som astronomerna känner till. Den anses ha bildats strax efter Big Bang. Det är en subjätte som är fattig på metall och består nästan helt av väte och helium. Stjärnans ålder uppskattas till 14,46 miljarder år. HD 140283 har en skenbar magnitud av 7,22 och har ett avstånd från Jorden på 190,1 ljusår.[6]
  • Ypsilon Librae är en orange jätte med magnitud 3,60.
  • Tau Librae är en blåvit dvärg med magnitud med magnitud 3,66.
  • Zubenelakrab – Gamma Librae är en orange jätte av magnitud 3,91.
  • Zubenelakribi – Delta Librae är en blåvit stjärna i huvudserien av magnitud 4,43. Den är en förmörkelsevariabel med perioden 2,3272 dygn och en minimiljusstyrka av 5,81.

Andra objekt[redigera | redigera wikitext]

Stjärnbilden innehåller inga Messierobjekt och trots närheten till Skorpionens och Skyttens stjärnbilder inte mycket annat för amatörastronomen.[7][5]

Här finns också galaxerna NGC 5792, NGC 5890 och NGC 5885.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Libra, constellation boundary”. The Constellations. International Astronomical Union. http://www.iau.org/public/themes/constellations/#lib. Läst 20 maj 2015. 
  2. ^ [a b] ”Basic data: * bet Lib -- Variable star”. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Beta+Librae&submit=SIMBAD+search. Läst 20 maj 2015. 
  3. ^ Ian Ridpath och Wil Tirion (2007). Stars and Planets Guide. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-00-725120-9 
  4. ^ ”De nutida stjärnbilderna”. Naturhistoriska Riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/rymden/denutidastjarnbilderna.2277.html. Läst 20 maj 2015. 
  5. ^ [a b c] ”Libra Constellation”. http://www.constellation-guide.com/constellation-list/libra-constellation/. Läst 20 maj 2015. 
  6. ^ ”Basic data: * HD 140283 -- Variable Star”. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=HD+140283&submit=SIMBAD+search. Läst 20 maj 2015. 
  7. ^ Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. ISBN 978-3-8331-4371-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]