Habilitering (sjukvård)
Habilitering är ett begrepp som stammar ur samma latinska rot som habil; i denna mening betyder habilitera "att göra skicklig".
Habilitering finns definierat i Hälso- och sjukvårdslagen. Det definieras som verksamhet som kan fås av vissa personer med varaktiga funktionsnedsättningar, utöver ordinarie sjukvård, en "plusresurs". De övergripande målen för habiliteringen är att bidra till att personen kan leva ett självständigt liv som fullvärdig samhällsmedborgare och att bidra till "autonomi och delaktighet".
Habilitering som verksamhet innebär åtgärder för anpassning av barn och ungdomar med funktionsnedsättning, eller deras omgivning, för att möjliggöra ett dagligt liv och arbetsliv. Habiliteringsinsatserna kan fortsätta upp i vuxen ålder.
Habilitering är ett samlingsord för åtgärder som syftar till ett vanligt liv för en person som fötts skadad eller skadats mellan 0-16 år. Det kan handla om åtgärder för att underlätta, förbättra eller kompensera till exempel kommunikation och förflyttning.
Yrkesgrupper som ofta förekommer inom habilitering är arbetsterapeut, dietist, specialpedagog, sjuksköterska,sjukgymnast, logoped, habiliteringsassistent, kurator, läkare och psykolog.
Tidigare fanns en specialisering för psykologer benämnd handikappsykolog. Motsvarande specialisering inom läkarskrået är "neurologi med habilitering".
Externa länkar
Se även
