Psykolog

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En psykolog kan vara en person som ägnar sig åt psykologi inom en rad områden i arbetslivet, inte nödvändigtvis yrkesmässigt. Psykologi är kunskapen om människans handlingar, tankar, känslor. "Psykolog" är en skyddad yrkestitel för de som arbetar inom hälso- och sjukvårdens område och endast där får ordet legitimerad användas framför titeln.[1] Detta innebär att samhället garanterar att personen genomgått en godkänd utbildning, har annan adekvat utbildning eller erfarenhet samt praktisk träning. Psykologer inom andra arbetsområden än hälso- och sjukvård behöver inte vara legitimerade av Socialstyrelsen. Inom dessa områden är yrkestiteln inte skyddad.[2]

Psykologutbildningen i Sverige är en generalistutbildning vilket betyder att psykologen ska kunna mycket inom många områden. Dessa områden är utvecklingspsykologi, kognitiv och biologisk psykologi, socialpsykologi och sociologi, vetenskapsteori och forskningsmetoder, grupp- och organisationspsykologi, personlighetspsykologi, psykopatologi samt psykoterapi.

Specialiseringspsykolog[redigera | redigera wikitext]

Specialiseringspsykolog är i Sverige en tjänst som legitimerade psykologer kan genomgå för att bli specialistkompetent inom ett av de tre följande psykologiska områdena; klinisk psykologi, pedagogisk psykologi eller arbets- och organisationspsykologi. Efter fullgjord specialiseringstjänstgöring är det möjligt att ansöka om specialistbevis, vilket utfärdas av Sveriges psykologförbund. Därefter kallas psykologen för specialistpsykolog. En specialiseringspsykologtjänst är alltså en tjänst avsedd för psykologer som vill gå specialistutbildningen, det vill säga att man specialiserar sig samtidigt som man arbetar kliniskt.

Psykolog versus psykiater[redigera | redigera wikitext]

En psykolog skall inte förväxlas med titeln psykiater som syftar på en läkare med specialistkompetens i ämnet psykiatri. Psykologens kompetens spänner över olika kunskapsfält: naturvetenskapliga såväl som samhällsvetenskapliga. Psykologiska utredningar är något som särskiljer psykologens från psykiaterns arbetsuppgifter, där den senares fokus oftast enbart ligger på medicinska aspekter på människans psyke, alltså på de patologiska delarna av psyket. Både psykologer och psykiatriker kan med vidareutbildning bli legitimerade psykoterapeuter och arbeta med psykoterapi. Både för psykologer och psykiatriker är författande av utlåtanden och intyg viktiga arbetsuppgifter.

Den kliniska psykologins vetenskapliga grund[redigera | redigera wikitext]

Den akademiska psykologin baseras på olika teorier och modeller som prövas och korrigeras genom grundforskning inom olika psykologiska ämnesområden: utvecklingspsykologi, socialpsykologi, emotionspsykologi etc. En ökande del av den kliniska (patientrelaterade) psykologin vilar också på en vetenskaplig bas.Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) är den statliga myndighet som sammanställer och utvärderar forskning av såväl medicinsk som psykologisk behandling. I Sverige förekommer för närvarande en livlig diskussion mellan företrädare för skilda psykologiska behandlingstraditioner. Psykologer arbetar självständigt eller i team med andra yrkesgrupper som läkare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster m fl.

Kända pionjärer inom psykologin[redigera | redigera wikitext]


Ytterst få av dessa hade en grundskolning som psykolog - flera av pionjärerna inom den vetenskapliga psykologins område gjorde sina arbeten innan psykologin etablerades som akademisk disciplin (vilket är grunden för att kunna ta examen med psykologi som huvudämne). Sigmund Freud till exempel var inte psykolog utan neurolog, alltså läkare. Han skapade psykoanalysen som under lång tid har haft ett stort inflytande på västerländsk kultur. Alfred Kinsey var biolog, men har haft stor betydelse för psykologisk kunskap inom det sexuella området.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://lagen.nu/2010:659#K4P1
  2. ^ https://lagen.nu/2010:659#K4P5