Psykolog

En psykolog är en person som ägnar sig yrkesmässigt åt psykologi. Psykologi är kunskapen om människans handlingar, tankar, känslor. Titeln "psykolog" är skyddad av svensk lagstiftning inom hälso- och sjukvårdens område. Titeln "legitimerad psykolog" innebär att samhället garanterar att personen genomgått både en godkänd utbildning samt den praktiska träning som krävs för yrkesutövningen.

Psykolog versus psykiater

En psykolog bör inte förväxlas med titeln psykiater som syftar på en läkare med specialistkompetens i ämnet psykiatri. Psykologens kompetens spänner över olika kunskapsfält: naturvetenskapliga såväl som samhällsvetenskapliga och arbetsområdena är betydligt vidare än psykiaterns. Läkarens verksamhet begränsas till det medicinska fältet.

Den kliniska psykologins vetenskapliga grund

Den akademiska psykologin baseras på olika teorier och modeller som prövas och korrigeras genom grundforskning inom olika psykologiska ämnesområden: utvecklingspsykologi, socialpsykologi, emotionspsykologi etc. En ökande del av den kliniska (patientrelaterade) psykologin vilar också på en vetenskaplig bas.Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) är den statliga myndighet som sammanställer och utvärderar forskning av såväl medicinsk som psykologisk behandling. I Sverige förekommer för närvarande en livlig diskussion mellan företrädare för skilda psykologiska behandlingstraditioner. Psykologer arbetar självständigt eller i team med andra yrkesgrupper som läkare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster m fl.

Psykologprogram i Sverige

Psykologutbildningen i Sverige ses traditionellt som en generalistutbildning. Det vill säga att den examinerade psykologen, oavsett studieort, studerat många olika psykologiska teorier och metoder inom flera områden och äger ett kunnande inom flera tillämpningsområden. En period, 1993-2001, efter statens minskade detaljreglering av utbildningarnas innehåll (i samband med övergången från linje till program), försökte utbildningsinstitutionerna en tid samordna sina respektive innehåll genom att dra upp gemensamma riktlinjer för vilken mängd tid som skulle ägnas åt olika löst definierade områden. Forskningskompetens och lokala förhållanden gör dock att psykologprogrammen i vissa avseenden skiljer sig något åt mellan de lärosäten som meddelar undervisning i psykologi. I takt med lärosätenas ökade självständighet ses också en något större variation i upplägg. Karolinska institutets psykologutbildning är den första i Sverige på en medicinsk fakultet. Linköping, Örebro, Umeå och Östersund redovisar vissa särskiljande drag avseende pedagogisk profil eller ämnesfokus - utan att någon utbildning avviker från ambitionen att vara en bred grundutbildning.

Psykologutbildning finns f n på nio lärosäten i Sverige fördelade på tio orter:

• Göteborgs universitet
• Linköpings universitet
• Lunds universitet
• Stockholms universitet
• Umeå universitet
• Uppsala universitet
• Örebro universitet
• Karolinska Institutet, Solna
• Mittuniversitetet, Östersund
• Linnéuniversitetet, Växjö

Legitimation

För att få kalla sig legitimerad psykolog i Sverige ska man ha först ha genomgått fem års utbildning på universitetets psykologprogram och därefter genomfört ett års praktisk tjänstgöring under kontinuerlig handledning (PTP). Personen som fullgör PTP kan kalla sig psykolog. Efter godkänd PTP beviljar Socialstyrelsen legitimation och personen kan titulera sig "legitimerad psykolog". Någon form av statligt, legitimeringsförfarande finns i de flesta länder. Legitimationen avser den kliniska tillämpningen, varvid en person som kallar sig enbart för "psykolog" kan vara teoretiskt bildad men sakna just klinisk psykologisk bildning.

En leg. psykolog har rätt att självständigt utföra psykologiska hälso- och sjukvårdsuppgifter, såsom att göra bedömningar av psykologisk (och psykiatrisk) natur, ställa diagnoser samt föreslå och genomföra psykologisk behandling. En del diagnoser (bedömningar) kan i praktiken endast psykologer göra. Exempelvis "Utvecklingsstörning" som förutom en bedömning av patientens förmåga att anpassa sig till vardagens skiftande krav också kräver flera mätningar med psykologiska testinstrument som endast legitimerad psykolog har tillgång till. Biologiska såväl som miljömässiga faktorer samverkar ofta vid uppkomsten av psykologiska problem.

Specialistutbildning

Sveriges psykologförbund har sanktionerat och organiserat specialistutbildningar inom tre områden, nämligen arbetslivets psykologi, klinisk psykologi och pedagogisk psykologi. Före 2007 meddelade förbundet specialistbevis också inom områdena handikappsykologi och neuropsykologi men de ingår numera i klinisk psykologi.

Psykoterapeut

En del psykologer har så småningom valt att vidareutbilda sig till legitimerade psykoterapeuter, men denna titel är inte reserverad för enbart psykologer. Både psykologer och psykiatrer har grundläggande behörighet för att söka till den fördjupningsutbildning i psykoterapi som leder till denna yrkestitel. Sökande med socionomutbildning, sjuksköterskeutbildning etc måste dock kvalificera sig först genom bl a en grundläggande psykoterapiutbildning (tidigare kallad "Steg-1"). Ingen statlig reglering finns f n som reglerar denna grundläggande psykoterapiutbildning. Yrkestiteln psykoterapeut utgör också en skyddad titel vilket innebär att endast legitimerade psykoterapeuter får kalla sig för detta.

Fackförbund

Psykologer organiserar sig fackligt i Sverige genom Sveriges psykologförbund, som tillhör SACO, men det finns också psykologer inom andra fackförbund.

Kända pionjärer inom psykologin

• Wilhelm Wundt (1832-1920)
• William James (1842)
• Sigmund Freud (1856-1939)

• Ivan Pavlov (1849-1936)
• Alfred Binet (1857)
• Karen Horney (1885-1952)
• Fritz Perls (1893-1970)
• Alfred Kinsey (1894-1956)
• Anna Freud (1895-1982)
• Jean Piaget (1896-1980)
• Wilhelm Reich (1897-1957)
• Jacques Lacan (1901-1981)
• Erik H. Erikson (1902-1994)
• Carl Rogers (1902-1987)
• B.F. Skinner (1904-1990)
• Abraham Maslow (1908-1970)
• Hans Eysenck (1916-1997)
• Michel Foucault (1926-1984)
• Irvin Yalom (1931-)
• Elizabeth Loftus (1944)

Ytterst få av dessa hade en grundskolning som psykolog - flera av pionjärerna inom den vetenskapliga psykologins område gjorde sina arbeten innan psykologin etablerades som akademisk disciplin (vilket är grunden för att kunna ta examen med psykologi som huvudämne). Sigmund Freud till exempel var inte psykolog utan var neurolog, alltså läkare. Han skapade psykoanalysen som under lång tid har haft ett stort inflytande på västerländsk kultur. Alfred Kinsey var biolog, men har haft stor betydelse för psykologisk kunskap inom det sexuella området.

Se även

• Psykiater
• Socialpsykolog