Sjuksköterska
Wikipedia
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Sjuksköterska (Sverige; förkortning SSK) eller sjukskötare (Finland) arbetar med människor avseende praktiskt-kliniskt inriktad hälso- och sjukvård. Huvudämnet i utbildningen är idag omvårdnad (engelska nursing), som under de senaste decennierna etablerat sig som ett eget akademiskt ämne i många länder.
Sjuksköterskor tjänstgör bland annat på sjukhus, inom primärvård och äldreomsorg, men även i skolor, företagshälsovård och läkemedelsindustrin.
På sjukhus arbetar sjuksköterskan ofta i team med annan vårdpersonal - läkare, undersköterskor samt exempelvis sjukgymnast, dietist och kurator. Läkaren har det medicinska ansvaret vad gäller diagnos och behandlingsval samt det övergripande patientansvaret. Sjuksköterskan har det omvårdnadsmässiga ansvaret, som bland annat innebär att den enskilde sjuke ska bli så väl omhändertagen som möjligt under sjukdoms- och vårdtiden. Sjuksköterskan ansvarar även för den medicinska omvårdnaden, vilken innefattar läkemedelshantering och läkemedelsadministration till patienten. Ansvarsfördelningen inom teamen bygger i hög grad på god kännedom om de enskilda medlemmarnas specifika kompetens och yrkeserfarenhet.
Innehåll |
[redigera] Sverige
| Legitimerade yrken i Sverige | |
| Yrke/Yrkestitel | Utbildning |
| Apotekare | Apotekarexamen |
| Arbetsterapeut | Arbetsterapeutexamen |
| Audionom | Audionomexamen |
| Barnmorska | Barnmorskeexamen |
| Biomedicinsk analytiker | Biomedicinsk analytikerexamen |
| Dietist | Dietistexamen |
| Kiropraktor | Enligt föreskrift* |
| Logoped | Logopedexamen |
| Läkare | Läkarexamen* |
| Naprapat | Enligt föreskrift* |
| Optiker | Optikerexamen |
| Ortopedingenjör | Ortopedingenjörsexamen |
| Psykolog | Psykologexamen* |
| Psykoterapeut | Psykoterapeutexamen |
| Receptarie | Receptarieexamen |
| Röntgensjuksköterska | Röntgensjuksköterskeexamen |
| Sjukgymnast | Sjukgymnastexamen |
| Sjukhusfysiker | Sjukhusfysikerexamen |
| Sjuksköterska | Sjuksköterskeexamen |
| Tandhygienist | Tandhygienistexamen |
| Tandläkare | Tandläkarexamen |
| Veterinär | Veterinärexamen |
| *Praktisk tjänstgöring enligt särskilda föreskrifter | |
I Sverige bedrivs sjuksköterskeutbildningen på högskolenivå sedan 1977 och är sedan 1993 en treårig yrkesexamen och kombineras ofta med en medicine eller filosofie kandidatexamen med huvudämnet omvårdnad, på somliga utbildningar vårdvetenskap. Utbildningen varvar teori med klinisk träning, och då den är fullbordad är det möjligt att ansöka om legitimation som sjuksköterska från socialstyrelsen. Därmed ansluter sig också den nyutbildade till yrkets etiska regelverk.
[redigera] Historiska förhållanden
Utbildningens längd har historiskt varierat från 1,5-3 år. Tidigare var sjuksköterskeyrket ett av få som ansågs vara en acceptabel sysselsättning för kvinnor. Yrket sades då vara ett kall och en del av yrkesutbildningen bestod av religiös skolning. Sjuksköterskor förväntades då bland annat avstå från att bilda familj för att kunna viga sitt liv åt omvårdnaden av andra.
[redigera] Könsperspektiv
Både kvinnor och män är sjuksköterskor. Sveriges första manliga sjuksköterska utexaminerades redan 1953. Åtta procent av de sjuksköterskor som är medlemmar i Vårdförbundet är män. Den feminina ändelsen i Sverige lever kvar från den tiden då det enbart var kvinnor som arbetade i yrket. På finlandssvenska heter yrket sjukskötare (i Sverige är skötare en yrkestitel inom mentalvården, medan titeln sjukskötare officiellt inte existerar). Numera kan man därför höra uttryck som "kvinnlig sjuksköterska", och även "manlig sjuksköterska". Ordet "syrra" är i folkmun en synonym till sjuksköterska, men förekommer ej i professionella sammanhang. De första männen som utbildade sig till sjuksköterskor hade ofta tidigare vårderfarenhet som mentalskötare inom den psykiatriska vården eller som ambulansförare inom räddningstjänsten, vilket idag är exempel på gymnasiala vårdutbildningar.
[redigera] Specialistinriktningar
För vissa tjänster krävs utöver den treåriga grundutbildningen också en specialistutbildning på mellan en och tre terminer. För tjänstgöring inom skolhälsovården krävs exempelvis en ettårig barnsjuksköterskeutbildning med inriktning mot öppen hälso- och sjukvård. Dessa utbildningar skaffar många grundutbildade sjuksköterskor efter några års praktiskt arbete. Ibland, som i fallet med utbildning till ögonsjuksköterska kan den utbildningen byggas på med ytterligare 1 års universitetsutbildning med inriktning till ortoptist.
Barnmorskorna i Sverige hade fram till 1952 en självständig yrkesutbildning, men är därefter en specialistutbildning på 1,5 år efter avlagd sjuksköterskeexamen. Barnmorskor kan därför också kallas syster.
Några specialistutbildade sjuksköterskor väljer också att komplettera med lärarutbildning. För att få undervisa på universiteten och högskolorna har man börjat kräva att de genomför en ordinarie forskarutbildning. Fortfarande finns det dock många högskoleadjunkter som undervisar blivande sjuksköterskor, alltså personer med lärarutbildning men utan forskarutbildning. I ökad utsträckning har forskare inom omvårdnad börjat anställas i landsting och ute på sjukhusklinikerna.
- Sjuksköterska inom akutsjukvård, med inriktning mot anestesi, intensivvård eller ambulanssjukvård
- Sjuksköterska inom internmedicin och kirurgi
- Sjuksköterska inom äldrevård
- Barnmorska
- Barnsjuksköterska
- Distriktssköterska
- Företagssköterska
- Onkologisjuksköterska
- Operationssjuksköterska
- Psykiatrisjuksköterska
- Ögonsjuksköterska
Röntgensjuksköterska är i Sverige en alternativ grundutbildning och ett eget legitimationsyrke. I vissa andra länder är det istället en specialistutbildning för sjuksköterskor.
[redigera] Internationella förhållanden
Utbildningen för sjuksköterskor varierar och det förekommer både längre och kortare utbildningar än den svenska. I Finland är sjuksköterskeutbildningen tre och ett halvt år. Den engelskspråkiga beteckningen nurse är jämförelsevis bred och kan syfta på personalkategorier som närmast motsvarar en undersköterska i Sverige men även på högt kvalificerade sjuksköterskor (nurse practitioner) som självständigt behandlar patienter och skriver recept. I Tyskland kallas en sjuksköterska numera för Gesundsheits- och Krankenpfleger. I Tyskland finns även en särskild typ specialistutbildad sjuksköterska som kallas Medizinisch-Technischer Assistent (MTA, medicinteknisk assistent).
