Sjuksköterska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om sjuksköterskeyrket i olika delar av världen. Se även sjuksköterskor i Sverige.
Sjuksköterska.

En sjuksköterska (svensk förkortning SSK), historisk benämning sjuksyster, eller sjukskötare (Finland) är en person som arbetar med praktiskt-kliniskt inriktad hälso- och sjukvård. Huvudämnet i utbildningen är omvårdnad, vid somliga universitet och högskolor vårdvetenskap, (engelska nursing), vilket under de senaste decennierna etablerat sig som ett eget akademiskt ämne i många länder.

Sjuksköterskor tjänstgör bland annat på sjukhus, inom primärvård och äldreomsorg, men även i skolor, företagshälsovård och läkemedelsindustrin.

På sjukhus arbetar sjuksköterskan ofta i team med andra professioner - läkare, undersköterskor samt exempelvis sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist, biomedicinsk analytiker och kurator. Läkaren har det medicinska ansvaret vad gäller diagnos och behandlingsval samt det övergripande patientansvaret. Sjuksköterskan har omvårdnadsansvar, vilket bland annat innebär att den patienten ska bli så väl omhändertagen som möjligt under sjukdoms- och vårdtiden. Sjuksköterskan ansvarar även för den medicinska omvårdnaden, vilken innefattar läkemedelshantering och läkemedelsadministration till patienten. Ansvarsfördelningen inom teamen bygger i hög grad på god kännedom om de enskilda medlemmarnas specifika kompetens och yrkeserfarenhet. Inom omvårdnadsbegreppet skiljer man mellan allmän omvårdnad och specifik omvårdnad. Allmän omvårdnad är oberoende av sjukdom och utförs av alla professioner inom hälso- och sjukvården. Specifik omvårdnad däremot kräver kunskap om människans normala liv och funktioner samt kunskap om sjukdom och behandling, samt vilka konsekvenser en sjukdom kan ha på individens liv.[1] Inom sjuksköterskans professionella yrkesutövning används även begreppen beroende och oberoende omvårdnad. Beroende omvårdnad är omvårdnad som sjuksköterskan utför i samarbete med, eller på ordination av annan profession, exempelvis läkemedelsordination. Oberoende omvårdnad är omvårdnad som sjuksköterskan ordinerar, utför och utvärderar självständigt.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den första sjuksköterskeutbildningen startades av brittiska Florence Nightingale vid St Thomas' Hospital i London. Nightingale hade utbildat sig i Kaiserswerth. Tidigare var sjuksköterskeyrket ett av få som ansågs vara en acceptabel sysselsättning för kvinnor. Yrket sades då vara ett kall och en del av yrkesutbildningen bestod av religiös skolning. Sjuksköterskor förväntades då bland annat avstå från att bilda familj för att kunna viga sitt liv åt omvårdnaden av andra. [2] I Sverige infördes 1960 yrkeslegitimation och yrkestiteln blev då legitimerad sjuksköterska.[3]

Sjuksköterskor i olika länder[redigera | redigera wikitext]

Utbildningen för sjuksköterskor varierar. I Finland är sjuksköterskeutbildningen tre och ett halvt år, på Island och Irland fyra år. I och med Bologna-processen kan sjuksköterskeutbildningen i EU-länder komma att ytterligare harmonieras i framtiden, till att bygga på kandidat- och masternivå.[källa behövs]

Den engelskspråkiga beteckningen nurse är jämförelsevis bred och kan syfta på personalkategorier som närmast motsvarar en undersköterska i Sverige men även på högt kvalificerade sjuksköterskor (nurse practitioner) vilka självständigt behandlar patienter och förskriver läkemedel. I Tyskland kallas en sjuksköterska numera för Gesundsheits- och Krankenpfleger. I Tyskland finns även en särskild typ av sjuksköterska som kallas Medizinisch-Technischer Assistent (MTA, medicinteknisk assistent).

Se även sjuksköterskor i Sverige.

Utbildning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Sjuksköterskeutbildningen i Sverige sker vid universitet och högskolor. Den grundläggande utbildningen löper över sex terminer (180 hp) och avslutas med kandidatexamen. Många sjuksköterskor specialiserar sig inom olika områden, specialistutbildningen omfattar mellan 60-75 hp (2-2 1/2 terminer) och avslutas ofta med magisterexamen. Se vidare sjuksköterskor i Sverige.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/2/omvardnad_blodtryck_1998/SSF_blodtryck_bil4.pdf
  2. ^ Holmdahl, Barbro. Sjuksköterskans historia. Från siukwakterska till omvårdnadsdoktor (2. uppl.). Stockholm: Liber. ISBN 91-47-04887-5 
  3. ^ ”Vårdförbundet”. https://www.vardforbundet.se/Om-Vardforbundet/Historik/. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]