Hawthorneeffekt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En Hawthorneeffekt är vad som sker inom psykologiska experiment då ett subjekt omedvetet ändrar sitt beteende enbart eftersom de vet att de blir observerade, och därför agerar annorlunda än de skulle ha gjort om de inte blev observerade.[1][2] Hawthorneeffekten upptäcktes genom de så kallade Hawthorneexperimenten som genomfördes 1924-1932, då forskare undersökte hur bland annat ljusstyrka påverkade arbetares produktivitet. Subjektens omgivning förändrades och deras produktivitet undersöktes,[3] och slutsatsen som drogs var att bara det faktum att de undersöktes ökade produktiviteten, medan själva förändringarna inte var lika viktiga.[4]

Termerna Hawthorneeffekten och Hawthorneexperimenten syftar ofta bara på experimenten kring ljusstyrka, trots att dessa bara var de inledande faserna av experimenten.[5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Termen "Hawthorneeffekt" (eng: Hawthorne effect) användes första gången 1950 av Henry A. Landsberger,[källa behövs] som studerade äldre experiment från 1924-1932 vid Hawthorne Works, en Western Electric-fabrik utanför Chicago i USA. Hawthorne Works genomförde en studie för att undersöka om deras arbetare var mer produktiva i starkt eller svagt ljus, och anordnade en testgrupp och en kontrollgrupp, där ljusets styrka ökades för testgruppen men inte för kontrollgruppen. Som resultat ökade produktiviteten, men inte bara i testgruppen utan även i kontrollgruppen, trots att denna inte fått förstärkt ljus.[3]

För att förstå varför dessa resultat uppstod undersöktes arbetare på flera andra sätt. Bland annat togs arbetare vars produktivitet redan var känd, och undersöktes i ett isolerat utrymme. De upptäckte att då experimenten genomfördes ökade produktiviteten med så mycket som 25 procent jämfört med tidigare. Experiment gjordes då subjekten utsattes för flera olika typer av förändringar, bland annat mer välstädade arbetsbord och färre arbetstimmar, och forskarna kom fram till att förändringarna i sig inte verkade påverka, det var snarare att någon över huvud taget brydde sig om arbetarna och intresserade sig i dem, som gjorde att produktiviteten ökade.[4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ McCarney R, Warner J, Iliffe S, van Haselen R, Griffin M, Fisher P (2007). ”The Hawthorne Effect: a randomised, controlled trial” (på Engelska). BMC Med Res Methodol "7". doi:10.1186/1471-2288-7-30. 17608932. http://www.biomedcentral.com/1471-2288/7/30. Läst 2011-11-09. 
  2. ^ Fox NS, Brennan JS, Chasen ST (2008). ”Clinical estimation of fetal weight and the Hawthorne effect” (på Engelska). Eur. J. Obstet. Gynecol. Reprod. Biol. "141" (2): sid. 111-114. doi:10.1016/j.ejogrb.2008.07.023. 18771841. http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0301-2115(08)00300-X. Läst 2011-11-09. 
  3. ^ [a b] Austin Weber (1 augusti 2002). ”The Hawthorne Works”. Assembly Magazine. http://www.assemblymag.com/CDA/Archives/0cdaaa2e0d5c9010VgnVCM100000f932a8c0____. Läst 9 november 2011. 
  4. ^ [a b] Austin Weber (1 augusti 2002). ”The Hawthorne Works”. Assembly Magazine. http://www.assemblymag.com/CDA/Archives/0cdaaa2e0d5c9010VgnVCM100000f932a8c0____. Läst 9 november 2011. ”Output increased no matter how physical conditions were varied. In fact, even when conditions were returned to what they had been before, productivity remained 25 percent above its original value. Absenteeism was only a third of that in the main assembly room. Output averaged 3,000 relays a week per assembler. Physical changes appeared to have no effect on output rate.” 
  5. ^ Ryan Olson, Jessica Verley, Lindsey Santos, Coresta Salas (2004). ”What We Teach Students About the Hawthorne Studies: A Review of Content Within a Sample of Introductory I-O and OB Textbook” (på Engelska). The Industrial-Organizational Psychologis "41" (3): sid. 23-39. http://www.siop.org/tip/backissues/Jan%2004/pdf/413_023to039.pdf. Läst 2011-11-09. 

Mall:Psykologistubbe