High-five

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Hi-Five.
Två personer som gör en High-five

High-five är en handgest för att uttrycka framgång genom att två personer slår ihop sina handflator med fingrarna uppåt. Uttrycket syftar på att gesten utförs högt uppe och på handens fem fingrar. Det först kända tillfället då gesten uppstod i USA under det specifika namnet High-five var mellan baseball-spelarna Dusty Baker och Glenn Burke i Los Angeles DodgersDodger Stadium den 2 oktober 1977. Gesten började användas mer utbrett i Sverige under slutet av 1980-talet. Gesten framkommer ofta i exempelvis tävlingar när några vinner.

Se även[redigera | redigera wikitext]