Hitlerhälsning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Heil” leder hit. För andra betydelser, se Heil (olika betydelser).
Hitlerhälsning i riksdagshuset i Berlin 11 november 1941
Folk i Cheb som gör hitlerhälsning mot tyska soldater i oktober 1938

Hitlerhälsning eller nazisthälsning, ursprungligen Tyska hälsningen (tyska Hitlergruß eller Deutscher Gruß), var en hälsning i Nazityskland. Den innebar att högerarmen utsträcktes i en vinkel mitt emellan vågrätt och lodrätt, samtidigt som frasen Heil Hitler eller Sieg Heil uttalades. Då Adolf Hitler personligen hälsades, uttalades i stället frasen Heil mein Führer. Hälsningen var ett led i personkulten kring Führern Hitler.

Hitlerhälsningen är baserad på den romerska hälsningen som kombinerades med hälsningsordet ave (latin var hälsad) och som de italienska fascisterna hade återupptagit bruket av. Den användes troligen i Nazityskland emedan detta såg sig som en arvtagare till det Romerska riket. Det har också påståtts att man trodde sig veta att de gamla germanerna hälsade på ett sätt likt detta.

Frasen Sieg Heil betyder var hälsad seger eller med äldre svenska hell seger. Svenska nynazister, som i dag använder hälsningen, benämner den därför segerhälsning. På svenska kallas den annars även för heilning. Hitlerhälsningen är inte uttryckligen förbjuden i Sverige men kan utgöra ett led i brottet hets mot folkgrupp i landet.

Hitlerhälsning i lagen[redigera | redigera wikitext]

I många länder i Europa är det olagligt att göra hitlerhälsning offentligt. I Tyskland, Österrike, Nederländerna och Tjeckien är det brottsligt.

I Sverige har vissa då de åtalats för Hitlerhälsning hävdat att de ropat "simhall".[1]


Från SOU 2000:88[redigera | redigera wikitext]

I den svenska statliga utredningen SOU 2000:88 anges följande:

Utredningen anser att bärande av till exempel en nazistisk symbol eller utförande av så kallade Hitlerhälsning inte ensamt räcka för att någon skall kunna dömas för hets mot folkgrupp. Det måste för straffbarhet krävas att en sådan gärning, genom en bedömning av det sammanhang i vilket den förekommer, kan sägas ge uttryck för nedvärdering av andra befolkningsgruppers människovärde. Om så inte är fallet kan således inte dömas för hets mot folkgrupp. Däremot kan gärningar av detta slag ofta vara att bedöma som grovt förargelseväckande beteende.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Expo”. 17 januari 2012. http://expo.se/2012/gjorde-hitlerhalsningar-pa-hockeymatch_4679.html. Läst 17 januari 2012.