Hjalmar Lindroth (språkvetare)
Hjalmar Axel Lindroth, född 6 februari 1878 i Jakob och Johannes församling, Stockholm, död 11 september 1947 i Essinge församling, Stockholm[1], var en svensk språkvetare och professor i nordiska språk vid Göteborgs högskola 1919-1945.
Familj
Hjalmar Lindroth var son till grosshandlare Carl Lindroth och dennes hustru Clara Höglund. 1904 gifte Lindroth med Stina Hildebrand (1882-1957), dotter till riksantikvarie Hans Hildebrand och Elin Martin. Hjalmar och Stina fick fem barn, bland dem entomolog Carl H. Lindroth (1905-1979), fiskeribiolog A. Arne Lindroth (1910-1985) och idéhistoriker Sten Lindroth (1914-1980).
Hjalmar Lindroth är begravd på Solna kyrkogård.[2]
Vetenskaplig karriär
Han tog studentexamen 1896 och inskrevs som student. Efter fil.kand. 1899 i Uppsala och fil.lic. 1904 disputerade Lindroth för doktorsgrad 1906 i Lund och blev samma år docent i svenska språket vid Lunds universitet. Han utsågs 1919 till professor i Göteborg. Lindroth var 1904-1917 ledamot av redaktionen av Svenska Akademiens ordbok. Lindroth ledde Institutionen för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs högskola. Lindroth stod för ett mycket mångsidigt författarskap. Han behandlade språkhistoria, språkpsykologi, folkmål, ortnamn, interpunktion, välläsning med mera. Han var också huvudförfattare till verket "Ortnamn i Göteborgs och Bohus län" som utkom i delarna I-III (1923, 1925-1929, 1932).
Lindroth var också knuten till Akademiska kören och var dess dirigent 1919-1923 och ordförande 1925-1939.
Nämnvärda verk
- Om adjektiviering af particip (1906)
- J. Th. Bureus, (1911-1912)
- Monografin Stiernhielms Hercules (1913)
- De nordiska ortnamnen på -rum (1916)
- Bohusläns härads- och sockennamn" (1918)
- Kust- och skärgårdsnamnen i Göteborgs och Bohus län (1922)
- Ortnamn i Göteborgs och Bohus län som utkom i delarna I-III (1923, 1925-1929, 1932) (som huvudförfattare)
- Våra ortnamn och vad de lära oss (1923)
- Grundvalarna för vår kommatering (1924)
- Ölands folkmål del I-II (1926-1945)
- Aktuella språkfrågor (1928)
- Island, motsatsernas ö, (1930)
- De reflexiva pronomina, (1941)
- Bohuslänska ortnamn och bohuslänsk bebyggelsehistoria (1945)
Referenser
Noter
- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ Åstrand, Göran; Aunver Kristjan (1999). Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide. Bromma: Ordalaget. sid. 155. Libris 7777883. ISBN 91-89086-02-3