Svenska Akademiens ordbok
| Svenska Akademiens ordbok | |
.jpg)
|
|
| Information | |
|---|---|
| Land |  Sverige |
| Språk | Svenska |
| Genre | Ordbok |
| Utgiven | 1898- |
Svenska Akademiens ordbok (ursprunglig titel Ordbok öfver svenska språket[1]), förkortat SAOB, är ett etymologiskt uppslagsverk över det svenska språket som ges ut av Svenska Akademien. Det är det största uppslagsverk som har givits ut i Norden.
Svenska Akademiens ordbok bör ej förväxlas med Svenska Akademiens ordlista (SAOL), eller med den nyutkomna Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO).
Innehåll |
Historia [redigera]
I och med inrättandet av Svenska Akademien 1786, fastställdes i dess stadgar att en svensk ordbok skulle skrivas. Med vissa avbrott har arbetet pågått sedan dess. Anders Fredrik Dalin utarbetade på akademiens uppdrag ett förberedande utkast till en svensk ordbok, en så kallad ordboksstomme åren 1852–1867. Denna stomme kom sedan att ligga till grund för det första bandet, som var färdigt först 1898.
I juni 2011 hade akademien kommit till ordet "upphäva". Man räknade med att det sista bandet skulle utkomma 2017.[2]
SAOB finns sedan maj 1997 att tillgå gratis via Internet genom Göteborgs universitet och Institutionen för svenska språket, som genom projektet O.S.A. sedan 1983 har arbetat med att överföra de tryckta verken till digitalt format genom bildläsning och optisk teckenigenkänning.
Innehåll [redigera]
Verket omfattar svenska språket sedan 1521 (Gustav I:s registratur), alltså inte enbart de ord som tillhörde det levande språket vid tiden för ett häftes utgivning.
Eftersom artiklarna i SAOB har publicerats sedan 1898 innehåller många av dem ålderstigen information vad beträffar uppslagsordens användning och ordboken bör därför användas med försiktighet som referens till nutidsspråket, särskilt avseende ord som börjar på bokstäver i början av alfabetet. Ordens etymologi (ursprung) förändras emellertid inte med tiden om inte ny forskning kommit fram till annat sedan artikeln publicerades. Eftersom många helt nya ord kommit in i svenskan sedan slutet av 1800-talet kommer supplementband att ges ut.
Artiklarna är inte endast etymologiska utan ger också många exempel på hur ett ord eller stående uttryck har använts, och hur dess bruk eller stilnivå förändrats, genom citat, så kallade språkprover eller excerpter; Gudrun Schyman citeras till exempel under "taliban" för att visa på hur detta ord snabbt kom att användas metaforiskt.
En annan aspekt är att stavningen av förstaformen inte ens behöver avspegla vad som var vanligt när artikeln skrevs. Exempelvis stavas i vissa delar alla former av "verk" som "värk", oavsett betydelse.
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
- ^ Info på Libris (läst 7 november 2011)
- ^ Historik på SAOB.se. (läst 7 november 2011)
