Hovkapellmästare
Hovkapellmästare var en hög musikalisk befattning vid kungliga och furstliga hov i Europa. Förutom att leda det musikaliska arbetet vid hovet var hovkapellmästaren ofta även kompositör. En berömd hovkapellmästare kunde även skänka extra glans åt furstehuset.
Några exempel på historiska hovkapellmästare är Georg Friedrich Händel i Venedig och London, Franz Liszt i Weimar, Felix Mendelssohn i Berlin, samt Johan Helmich Roman i Stockholm.
Sverige
I Sverige var hovkapellmästare tidigare yrkestiteln på den dirigent som hade Kungliga Teatern (numera Kungliga operan) till arbetsplats och ansvar för orkestern, Kungliga Hovkapellet. Från början var hovkapellmästaren och musikerna samt sångarna anställda vid hovet, direkt av den svenske kungen.[1]
Numera är hovkapellmästare – liksom hovsångare och hovdansare – en hederstitel som förlänas av konungen.[1]
Förste hovkapellmästare
- Johann Helmich Roman, 1727[2]
- Joseph Martin Kraus, 1788[2]
- Joseph Dente, 1879[2]
- Conrad Nordqvist, 1892[2]
- Sixten Ehrling, 1976[2]
Hovkapellmästare
- Nils Grevillius, 1930[3]
- Kurt Bendix, 1968[4]
- Berislav Klobučar, 1980[3]
- Kjell Ingebretsen, 1994[3]
- Leif Segerstam, 1999[3]
Referenser
- ^ [a b] Larsén, Carl-Håkan. ”hovkapellmästare”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hovkapellm%C3%A4stare. Läst 8 augusti 2015.
- ^ [a b c d e] Bo Löfvendahl (23 februari 2005). ”Sixten Ehrling”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/sixten-ehrling-var-inte-den-forste. Läst 8 augusti 2015.
- ^ [a b c d] Hovkalender : 2010. Riksmarskalksämbetet. sid. 14.
- ^ Hovkapellet
Se även
