Kungliga Operan

Kungliga Operan AB
Kungliga Operan, fasad mot syd, februari 2011.
Org. nummer	556190-3294
Typ	Statligt aktiebolag
Huvudkontor	Stockholm, Sverige
Nyckelpersoner	E. Kristina Rennerstedt Styrelseordförande K. Birgitta Svendén Vd
Bransch	Balett Opera
Antal anställda	465 - December 2010
Historia
Grundat	18 januari 1773
Grundare	Gustav III
Ekonomi
Omsättning	▲  499,22 miljoner SEK Statsbidrag: ▲  432,206 miljoner SEK
Rörelseresultat	▲  8,408 miljoner SEK
Vinst efter skatt	▲  8,771 miljoner SEK
Tillgångar	▲  109,841 miljoner SEK
Eget kapital	▲  11,812 miljoner SEK
Struktur
Ägare	Svenska staten - 100%
Moderbolag	Regeringskansliet
Övrigt
Webbplats	Operan.se
Fotnoter	Siffror från 2010 års bokslut. Siffror för 2011 års statsbidrag.

Kungliga Operan (som tidigare hette Kungliga Teatern), Operan, i Stockholm är Sveriges nationalscen för opera och balett. Av föreställningarna på Kungliga Operans scen är 60 procent opera och 40 procent balett. Operabyggnaden är även hemvist för Kungliga Baletten och Kungliga Hovkapellet. Nuvarande chef för Operan är Birgitta Svendén. Kungliga Operan är belägen i kvarteret Norrström, mellan Gustav Adolfs torg och Kungsträdgården på Norrmalm i centrala Stockholm.

Operabyggnader

Bollhuset (1773–1782)

Svensk opera anses född med uppförandet på Stora Bollhuset den 18 januari 1773 i Stockholm av operan Thetis och Pelée av Francesco Antonio Uttini (med libretto av Johan Wellander) och Elisabeth Olin och Carl Stenborg i huvudrollerna efter plan av kung Gustav III. Kungen verkade starkt för dess utveckling och beställde 1775 ett nytt operahus vid Gustaf Adolfs torg.

Gustavianska operahuset (1782–1891)

Gustav III:s operahus, sektion 1775.

Uppdraget att rita det nya operahuset, i dag kallat det gustavianska efter kungen Gustav III, gick till arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz som tidigare ritat Drottningholms slottsteater. Byggnaden uppfördes vid Gustav Adolfs torgs östra sida och stod klar 1782. Salongen bestod ursprungligen av parkett samt fyra rader. En femte rad byggdes 1815. Scenens mått var 18 gånger 40 alnar.

Som en exakt pendang på andra sidan torget lät kung Gustav III:s syster, prinsessan Sofia Albertina, bygga Arvfurstens palats efter ritningar av stadsarkitekten Erik Palmstedt. Man kan alltså än idag se hur fasaden till det gustavianska operahuset såg ut innan det revs. I Arvfurstens palats huserar i dag utrikesdepartementet.

Den 16 mars 1792 mördades kungen vid en maskeradbal i detta operahus. Då huset revs bevarades det rum, det så kallade lilla kabinettet, dit kungen först fördes efter att han blivit skjuten. Detta rum kom att återskapas i nästkommande operahus. Efter mordet förbjöds offentliga maskeradbaler fram till 1821.

Efter drygt 110 års användning revs det Gustavianska operahuset 1892 eftersom byggnaden var sliten och den ansågs dessutom vara för liten och brandfarlig.

Oscarianska operahuset (1898– )

Axel Anderbergs planritning 1890-talet

Operahuset vy från Helgeandsholmen

Sniderier över en av huvudentréna 2009

Foajé och huvudtrappa 2009

Oscar II hade sin egen entré

Den 19 september 1898 kunde det nuvarande operahuset, ofta kallat det oscarianska efter kung Oscar II, tas i bruk. Huset är byggt på samma plats som sin föregångare. Under de sju år det tog att bygga huset höll Operasällskapet till på Svenska Teatern på Blasieholmen. Den nya byggnaden är ritad i nybarockstil av arkitekt Axel Anderberg, som hämtade mycket inspiration från Parisoperan. Scenen i det nya huset byggdes med samma mått som den gamla, så att samma dekor skulle kunna användas.

Den nya byggnaden lär ha varit en nagel i ögat för somliga. Journalister lär ha beklagat sig över att symmetrin vid Gustaf Adolfs torg blivit förstörd. En journalist lär ha kallat det oscarianska operahuset för "en trave uppstaplade cigarrlådor". Nybyggnaden väckte emellertid inte lika stort missnöje som Riksdagshuset, som kom att byggas några år senare.

Vid invigningen uppfördes Adolf Fredrik Lindblads opera Frondörerna, scener ur Franz Berwalds Estrella di Soria och en helt nykomponerad invigningskantat av Ivar Hallström.

Operasalongen har 1 100 platser. I salongens tak finns en plafond, som är målad av Vicke Andrén, på vilken man bland annat kan se två keruber hålla i husets ritningar, samt en mäktig, två ton tung, ljuskrona. Av husets övriga över 1 000 rum märks framför allt den pampiga Guldfoajén, en lokal som mäter 28 gånger 8 meter och vars väggar är förgyllda och klädda med speglar. Guldfoajén ligger i direkt anslutning till den stora balkongen ut mot Gustav Adolf torg. Att huset har totalt 13 våningar syns inte utåt. I operahusets del mot öst ligger också den förnäma restaurangen Operakällaren.

Huset har genomgått vissa smärre förändringar, exteriört framför allt genom den 1955–1961 uppförda rotundaliknande tillbyggnaden på byggnadens östra sida. Arkitekter för denna var Peter Celsing och Nils Tesch. Lokalen används i dag som biscen, repetitionslokal samt diskotek. Interiört har de flesta större förändringar gällt scenutrymmet. Under 1970-talet installerades ett hydrauliskt undermaskineri och ett övermaskineri. Det senare kom att bytas ut mot ett modernare under slutet av 1980-talet. Under scenen skapades ett repetitionsrum för orkestern och ett av sidotrapphusen byggdes om till publika hissar.

Framtida operahus

Då det nuvarande operahuset har stora brister framför allt vad gäller biutrymmen bakom scenen, men också ur andra scentekniska aspekter, har det under början av 2000-talet höjts flera röster för att ett Stockholm bör få ett nytt modernt operahus. Detta inte minst efter att Göteborg, Köpenhamn och Oslo utrustats med sådana. Ännu 2010 är dock inget beslut fattat.

Några föreslagna platser för ett nytt operahus är Slussen, Värtahamnen och Danviksklippan.

Bilder

Några bilder från Operans insida tagna av Holger Ellgaard 1978. I första bildens vy från Guldfoajén syns i förgrunden en byst föreställande Birgit Nilsson. Denna står numera på andra radens promenoar. I bakgrunden syns även en halvbyst föreställande Christina Nilsson, vilken idag står i Operakaféet, en trappa ner från foajén.

• 

  Operans Guldfoajé

• 

  Operans stora takkrona

• 

  Operans stora takkrona

• 

  Blick från scenen

Kungliga Operans namn

Kungliga Operans officiella namn, sedan starten 1773

Gustavianska operahuset

• 1773–1782 Kongl. Svenska Operan
• 1782–1806 Kongl. Operan
• 1806–1812 Operett-Theatern
• 1812–1813 Kongl. Operan
• 1813–1818 Kongl. Theatern Stockholms Theater
• 1818–1825 Kongl. Stora Theatern
• 1825–1863 Kongl. Theatern
• 1863–1888 Kongl. Stora Theatern
• 1888–1898 Kongl. Operan

Oscarianska operahuset

• 1898–1908 Kongl. Teatern
• 1908–1997 Kungliga Teatern
• Från 1997 Kungliga Operan

Operachefer

Se: Lista över svenska operachefer

Se även

• Dramaten
• Svensk Scenkonst
• Kategori:Operor
• Lista över operor
• Bollhuset vid Slottsbacken

Källor

• Historik och verksamhet Kungliga Operans webbplats
• Arenateaterinstitutets lista över svenska teaterlokaler
• Ingvar Andersson, Gustavianskt.
• Klas Ralf, Prisma, Operan 200 år. Jubelboken

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Kungliga Operan.
  Bilder & media
• Kungliga Operans webbplats
• Statens Fastighetsverk Sök på ordet "Operan"!
• Ett genomarbetat förslag för ett nytt operahus i Stockholm
• Maskeradliv i mellankrigstid Essä om operamaskerader vid Kungliga Operan