Franz Liszt

Uppslagsordet Liszt leder hit. För andra betydelser, se Liszt (olika betydelser).

Denna artikel handlar om kompositören med namnet, För straffrättsteoretikern, hans kusin, se Franz von Liszt.

---

Franz Liszt
Franz Liszt (1811-1886)
Information
Födelsenamn	Ferenc Liszt
Född	22 oktober 1811 Doborján, Ungern
Död	31 juli 1886 (74 år) Bayreuth, Tyskland
Epok/stil	Romantik
Instrument	Piano

Franz Liszt, född som Franciscus (latinsk namnform då officiella språket i Ungern fram till 1814 var latin) 22 oktober 1811 i dåvarande Doborján (nuvarande Raiding) i dåvarande Kungariket Ungern i Österrike-Ungern (sedan 1920 i nuvarande delstaten Burgenland i Österrike), död 31 juli 1886 i Bayreuth, Bayern, var en ungersk kompositör och pianovirtuos. Liszt var far till Cosima Wagner och morfar till Siegfried Wagner. Ibland ser man också den delvis ungerska namnformen Liszt Ferencz.

Hans första pianolärare var Carl Czerny (Hummel, som hade varit Mozarts elev, hade begärt för högt honorar). Liszt skickades dock tidigt till Wien och lärde sig aldrig ungerska. I Wien fick han lektioner av Carl Czerny och Antonio Salieri.

Liszt gäller än idag för att vara en av historiens främsta pianister. Hans opuslista med pianoverk är mycket omfattande, oerhört tekniskt krävande och lika nyskapande. Här finns extremt svåra etyder, ungerska rapsodier, mängder av fantasier och parafraser, polonäser och ballader, här finns den stora b(h)-mollsonaten, här finns albumblad och czardasstycken. Bland pianokonserterna står otvivelaktigt hans Totentanz högst. Utöver alla hundratals pianoverk finns även ett fåtal men gigantiska orgelverk som anses som bland 1800-talets allra främsta. Liszt skrev även orkestrala symfoniska tondikter, operamusik och ett stort antal sakrala verk, bland annat oratorier och separata körverk.

Som 1800-talets främsta pianopedagog, finputsade han över 400 konsertpianisters teknik, hans beundran för vännen och kollegan Chopin resulterade i en bok om Chopin m.m.

Liszts roll i musikhistorien är troligen mycket större än man trott, eller som en engelsk musikhistoriker skrev vid Liszts död: Han har kastat sitt spjut långt in i framtiden. Vem kommer att finna detta spjut?

Han adlades von Liszt av österrikiske kejsaren, men överlät titeln till sin kusin, juristen Eduard Liszt. Han utnämndes också till hedersdoktor vid universitetet i Königsberg. Franz Liszt anses ha varit den musiker som befordrade den relativt okände operakompositören Richard Wagners musik genom att uruppföra den i Weimar där Liszt var hovkapellmästare. Liszt var också under flera år Wagners starka personliga (och också ekonomiska) stöd. Liszt var före 1945 en av de fyra mest spelade kompositörerna. Tyvärr utnyttjades hans emotionella heroiska musik av nazisterna i effektivt propaganda-syfte. Inget kunde ha varit mer felaktigt. Knappast någon annan kompositör har så osjälviskt hjälpt så många andra musiker av skiftande nationalitet som just Liszt. En av Liszts absoluta ungerska favoritpianister var ungersk-judiska István Thomán. Han blev pianopedagog och kom att bli den förmedlande pianistiska länken mellan Liszt till kommande ungerska topp-pianister såsom Ernö Dohnyányi och Béla Bartók.

Etnicitet

Frågan om Liszts etniska tillhörighet är omtvistad. Hans modersmål var enligt vissa tyska, enligt andra slovakiska. Liszt lär dock ha uppfattat sig själv som ungrare, trots små kunskaper i ungerska språket. Medborgarskapet var ungerskt livet ut. Han behärskade tyska väl, dels för att han växte upp i en västungersk landsdel (nuv. Burgenland i Österrike sedan 1920) som var mest tysktalande, dels för att hans mor Maria Lager till börden var halvösterrikiska. Han föredrog dock det franska språket som kom att bli hans första språk. Han behärskade det ungerska språket rudimentärt liksom många andra ungrare. Först sedan 1933 började man från tyskspråkigt håll tvista om Liszts ursprung och försöka göra honom till tysk. Själv höll Liszt på sin ungerska etnicitet. Han uppträdde ofta i ungersk nationaldräkt för att protestera mot österrikiskt förtryck. Liksom flertalet andra ungrare hade han också vissa germanska (tyska) och slaviska (slovakiska, farmoder född Slezak) förfäder. Liszt trodde själv att han på fädernet härstammade från den magyariska adeln och försökte hitta bevis på sin härstamning från den ungersk-transsylvanska grevliga familjen Listi (också Liszthy, Listius etc)som hade ett slott i Köpcsény (tysk. Kittsee)i just det området som Franz Liszt familj kom ifrån. Flera tidiga fotografiska porträtt visar också på Liszts blandade rastillhörighet. På ett av dem, Daguerrotyp från 1841, framstår Liszts europo-mongoloida drag tydligt och pekar delvis på en typ mest frekvent associerad med den ursprungliga magyariska militär-adeln.

Verk (urval)

Liszts mycket omfattande produktion katalogiserades av Humphrey Searle på 1960-talet och verken identifieras med ett S-nummer.

13 symfoniska dikter

• S.95 – Ce qu'on entend su la Montagne (1848–49, rev 1850 och 1854)
• S.96 – Tasso, Lamento e trionfo (1849–54)
• S.97 – Les Préludes (1848, rev 1854)
• S.98 – Orfheus (1853–54)
• S.99 – Prometeus (1850, rev 1855)
• S.100 – Mazeppa (1851, rev 1854)
• S.101 – Festklänge (1853)
• S.102 – Héroïde funebre (1848–50, rev 1854)
• S.103 – Hungaria (1854)
• S.104 – Hamlet (1858)
• S.105 – Hunnenschlacht (1856–57)
• S.106 – Die Ideale (1857)
• S.107 – Von der Weige bis zum Grabe (1881–82)

Orkesterverk

• S.108 – Eine Faust-Symphonie (1854, rev 1857)
• S.109 – Dante-Symphonie (1855–56)
• S.690 – Revolutions-Symphonie (1830, rev 1848), ofullbordad
• S.124 – Pianokonsert nr 1 i Ess-dur (1830–55)
• S.125 – Pianokonsert nr 2 i A-dur (1839, rev 1848–61)
• S.126 – Totentanz (1849, rev 1853 och 1859)

Pianomusik (mycket litet urval)

• Années de Pèlerinage
  • S.160 – Première Année: Suisse (1936–54)
  • S.161 – Deuxième Année: Italie; Venezia e napoli, S.162 (1838–49)
  • S.163 – Troisième Année (1867–77)
• S.139 – Études d'Exécution Transcendante (1851)
• S.178 – Pianosonat i h-moll (1852–53)
• S.244:1–19 – Ungerska rapsodier 1–19
• S.525 – Totentanz (1860–65)
• S.599 – Zwei Episoden aus Lenaus Faust (1861–62), fyrhändigt
• S.608 – Rákóczy-Marsch (1870), fyrhändigt
• S.652 – Totentanz (1859–65), för två pianon

Sånger

• S.269 – Angiolin dal biondo crin till text av Marchese Cesare Bocella (1839, rev 1849?)
• S.270 – Tre Sonetti di Petrarca till text av Francesco Petrarca (1843–46, rev 1864–82)
  • Nr 1 – Pace non trovo
  • Nr 2 – Benedetto sia 'l giorno
  • Nr 3 – I vidi in terra angelici costumi
• S.271 – Il m'aimait tant (1840–42)
• S.272 – Im Rhein, im schönen Strome till text av Heinrich Heine (1840, rev 1855)
• S.273 – Die Loreley till text av Heinrich Heine (1841, rev 1854–56)
• S.274 – Die Zelle im Nonnenwerth (1841, rev 1858–60)
• S.275 – Mignons Lied till text av Johann Wolfgang von Goethe (1842, rev 1854 och 1860)
• S.276 – Comment, disaient-ils till text av Victor Hugo (1842, rev 1849–59)
• S.277 – Bist du till text av E Metschersky (1844, rev 1878)
• S.278 – Es war ein König in Thule till text av Johann Wolfgang von Goethe (1842, rev 1856)
• S.279 – Der du von dem Himmel bist till text av Johann Wolfgang von Goethe (1842, rev 1849, 1860 och 1870)
• S.280 – Freudvoll und leidvoll till text av Johann Wolfgang von Goethe (1844, rev 1849)
• S.281 – Die Vätergruft till text av Johann Ludwig Uhland (1844)
• S.282 – Oh! quand je dors till text av Victor Hugo (1842, rev 1849)
• S.283 – Enfant, si j'étais roi till text av Victor Hugo (1844, rev 1849)
• S.284 – S'il est un charmant gazon till text av Victor Hugo (1844, rev 1849–59)
• S.285 – La tombe et la rose till text av Victor Hugo (1844)
• S.286 – Gastibelza (Bolero) till text av Victor Hugo (1844)
• S.287 – Du bist wie eine Blume till text av Heinrich Heine (1843, rev 1849)
• S.288 – Was Liebe sei till text av C von Hagn (1842, rev 1854–55 och 1878–79)
• S.289 – Vergiftet sind meine Lieder till text av Heinrich Heine (1843, rev 1859)
• S.290 – Morgens steh ich auf und frage till text av Heinrich Heine (1843, rev 1849–59)
• S.291 – Die tote Nachtigall till text av Kaufmann (1843, rev 1870–79)
• S.292 – Sånger ur Wilhelm Tell till text av Friedrich Schiller (1845, rev 1855?)
  • Nr 1 – Der Fischerknabe (Es lächelt der See)
  • Nr 2 – Der Hirt (Ihr Matten lebt wohl)
  • Nr 3 – Der Alpenjäger (Es donnern die Höh'n)
• S.293 – Jeanne d'Arc au bûcher till text av Dumas (1845, rev 1874–75)
• S.294 – Es rauschen die Winde till text av Ludwig Rellstab (1845, rev 1849?)
• S.295 – Wo weilt er? till text av Ludwig Rellstab (1844)
• S.296 – Ich möchte hingehn till text av Georg Herwegh (1844–56?)
• S.297 – Wer nie sein Brot mit Tränen aß till text av Johann Wolfgang von Goethe (1845, rev 1849)
• S.298 – O lieb, so lang du lieben kannst till text av Ferdinand Freiligrath (1843, rev 1843)
• S.298a – Über die Aeolsharfe (1846)
• S.299 – Isten veled till text av Ádam Pálóczi Horváth (1847, rev 1979)
• S.300 – Le Juif errant till text av Pierre Jean de Béranger (1847)
• S.301 – Kling leise, mein Lied till text av Johannes Nordmann (1848, rev 1849–60)
• S.301a – Oh pourquoi donc till text av Mme Pavloff (1844?)
• S.301b – En ces lieux tout me parle d'elle (Élégie) till text av E Monnier (1844, rev 1845)
• S.302 – Die Macht der Musik till text av Hertiginnan av Orléans (1848)
• S:303 – Weimars Toten till text av Schober (1848)
• S:304 – Le vieux vagabond till text av Pierre Jean de Béranger (1848)
• S.305 – Schwebe, schwebe, blaues Auge till text av Franz Ferdinand von Dingelstedt (1845, rev 1849–60)
• S.306 – Über allen Gipfeln ist Ruh till text av Johann Wolfgang von Goethe (1848, rev 1859)
• S.306a – Quand tu chantes bercée till text av Victor Hugo (1842)
• S.306b – Göttliche Gedanken, selige Gefühle (1848)
• S.307 – Hohe Liebe till text Johann Ludwig Uhland (1850)
• S.308 – Gestorben war ich till text Johann Ludwig Uhland (1845–46)
• S.309 – Ein Fichtenbaum steht einsam till text av Heinrich Heine (1845, rev 1860)
• S.310 – Nimm einen Strahl der Sonne (1843–49)
• S.311 – Anfangs wollt' ich fast verzagen till text av Heinrich Heine (1849, rev 1860?)
• S.312 – Wie singt die Lerche schön till text av August Heinrich Hoffmann von Fallersleben (1855)
• S.313 – Weimars Volkslied till text av Peter Cornelius (1857)
• S.314 – Es muss ein Wunderbares sein till text av Oskar von Redwitz (1852)
• S.315 – Ich liebe dich till text av Friedrich Rückert (1857)
• S.316 – Muttergottes-Sträusslein zum Mai-Monate till text av Müller (1857)
  • Nr 1 – Das Veilchen
  • Nr 2 – Das Schlüsselblumen
• S.317 – Lasst mich ruhen till text av August Heinrich Hoffmann von Fallersleben (1858)
• S.318 – In Liebeslust till text av August Heinrich Hoffmann von Fallersleben (1858)
• S:319 – Ich scheide till text av August Heinrich Hoffmann von Fallersleben (1860)
• S.320 – Die drei Zigeuner till text av Nikolaus Lenau (1860)
• S.321 – Die stille Wasserrose till text av Emanuel von Geibel (1860)
• S.322 – Wieder möcht ich dir begegnen till text av Peter Cornelius (1860)
• S.323 – Jugendglück till text av Pohl (1860)
• S.324 – Blume und Duft till text av Friedrich Hebbel (1854)
• S.325 – Die Fischerstochter till text av C Coronini (1871)
• S.326 – La perla till text av Therese von Hohenlohe (1872)
• S.327 – J'ai perdu ma force et ma vie till text av Louis Charles Alfred de Musset (1872)
• S.328 – Ihr Glocken von Marling till text av Emil Kuh (1874)
• S.329 – Und sprich till text av Biegeleben (1875–79)
• S.330 – Sei still till text av Henriette von Schorn (1877–79?)
• S.331 – Gebet till text av Friedrich Bodenstedt (1878)
• S.332 – Einst till text av Friedrich Bodenstedt (1878)
• S.333 – An Edlitam till text av Friedrich Bodenstedt (1878)
• S.334 – Der Glückliche till text av Friedrich Bodenstedt (1878)
• S.335 – Go Not, Happy Day till text av Alfred Tennyson (1879)
• S.336 – Verlassen till text av G Michell (1880)
• S.337 – Des Tages laute Stimmen schweigen till text av Ferdinand von Saar (1880)
• S.338 – Und wir dachten der Toten (1871?)
• S.339 – A magyarok Istene (manskör ad lib) (1881)
• S.340 – Magyar király-dal till text av Petófi (1883)
• S.340a – Ne brani menya, moy drug till text av Tolstoy (1866)

Litteratur

• Julius Kapp översättning i sammandrag av Adolf Hillman, Liszt, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1918.
• Walker, Alan, Franz Liszt, tre band, Cornell University Press (engelska)
• Demko Miroslav: Franz Liszt compositeur Slovaque, L´Age d´Homme, Suisse, 2003.
• Jan Ling: Franz Liszt och 1800-talets konstmusik (2009)

Filmer som innehåller Liszt-musik (urval)

• 1935 – Kapten Blod
• 1950 – Allt om Eva
• 1952 – Hans Christian Andersen
• 1952 – Flyg-Bom
• 1956 – Jätten
• 1971 – The Mephisto Waltz
• 1975 – Lisztomania
• 1976 – Den oskyldige
• 1982 – Creepshow
• 1984 – Överste Redl
• 1985 – Détective
• 1988 – Vem satte dit Roger Rabbit?
• 1991 – Liebestraum
• 1996 – Shine
• 1999 – Eyes Wide Shut
• 1999 – Dur och moll
• 2000 – Hamlet

Externa länkar

• Fria noter av Franz Liszt i International Music Score Library Project
• Franz Liszt i Libris