Identitet (beteendevetenskap)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Människans identitet är det som definierar den unika människan. Den kan vara självdefinierad (hur man upplever sig själv, vem man är och inte är) eller definierad av andra.

En människas identitet formas under hela livet eftersom den består av många olika egenskaper. Både sådana vi själva väljer och sådana vi inte kan påverka. Enligt en konstruktivistisk syn på identitet så skapas identitet kontinuerligt i samspel/samverkan med sin omgivning. En mycket extrem konstruktivistisk syn som ser allt som socialt konstruerat och inte ger utrymme för individuella val och uttryck, brukar kallas deterministisk.

En människas identitet utformas genom att hon får stimuli från olika saker hon ser, hör, eller känner. Dessa stimuli varseblir hon, och tack vare varseblivningen bildar hon egna inre modeller. Inre modeller är en sorts bild man har om någon viss sak, exempelvis att salmiak smakar illa. Dessa inre modeller kan dock ändras om denna person råkar äta en god sorts salmiak; då varseblir hon denna sak på nytt, och följaktligen ändras den inre modellen, till att salmiak är gott. Identitet är en mycket viktig del av individens jag-uppfattning.

Många menar att barndomen har stor betydelse för de värderingar vi bär med oss genom livet vilket är sannolikt eftersom yngre hjärnor är mer plastiska.

Identifikation[redigera | redigera wikitext]

Den relaterade termen identifikation inom psykoanalytisk terminologi, är en komplex, omedveten, psykologisk process där personen försöker vara någon annan person.

Identifikationen sker naturligt under den normala psykologiska utvecklingen och man skiljer härvid på primär respektive sekundär identifikation. Exempelvis är jagapparaten och självuppfattningen delvis följder av en räcka identifikationer. Därtill påtalar teorin att identifikationen kan ske med delar av någon annan person, som inte behöver vara verklig, och att endast delar av den egna personen kan vara inbegripna i processen.

Det empiriska stödet för fenomenet identifikation är stort, men de teoretiska utarbetningarna skiljer sig åt. Begreppet återfinns sålunda i skiftande betydelser i flera psykologiska teoribildningar.

Identiteten kan också förändras beroende på var och med vilka man är. Hemma kan man vara mamma, på jobbet kan man vara läkare. Ens identitet är hur man ser sig själv men också hur andra ser en. Kommer man till en ny arbetsplats så är man ofta främst "den nya killen" tills man har fått eller visat sin identitet.

Se även för identitet[redigera | redigera wikitext]

Se även för identifikation[redigera | redigera wikitext]