Identitet (beteendevetenskap)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Människans identitet är det som definierar den unika människan. Den kan vara självdefinierad (hur jag upplever mig själv, vem jag är och inte är) eller definierad av andra.

En människas identitet formas under hela livet eftersom den består av många olika egenskaper. Både sådana vi själva väljer och sådana vi inte kan påverka. Enligt en konstruktivistisk syn på identitet så skapas identitet kontinuerligt i samspel/samverkan med sin omgivning. En mycket extrem konstruktivistisk syn som ser allt som socialt konstruerat och inte ger utrymme för individuella val och uttryck, brukar kallas deterministisk.

En människas identitet utformas med att hon får stimuli från olika saker hon ser, hör, eller känner. Dessa stimuli varseblir hon, och tack vare varseblivningen bildar hon egna inre modeller. Inre modeller är en sorts bild man har om någon viss sak, exempelvis att salmiak smakar illa. Men, dessa inre modeller kan ändras om denna person råkar äta en god sorts salmiak, då varseblir hon denna sak på nytt, och följaktligen ändras den inre modellen, till att salmiak är gott. Identitet är en mycket viktig del av individens jag-uppfattning.

Många menar att barndomen har stor betydelse för de värderingar vi bär med oss genom livet vilket är sannolikt eftersom yngre hjärnor är mer plastiska.

Identifikation[redigera | redigera wikitext]

Den relaterade termen identifikation inom psykoanalytisk terminologi, är en komplex, omedveten, psykologisk process där personen försöker vara en annan person.

Identifikationen sker naturligt under den normala psykologiska utvecklingen och man skiljer härvid på primär respektive sekundär identifikation. Exempelvis är jagapparaten och självuppfattningen till delar en följd av en räcka identifikationer. Därtill påtalar teorin att identifikationen kan ske med delar av en annan person, som inte behöver vara verklig, och att endast delar av den egna personen kan vara inbegripna i processen.

Det empiriska stödet för fenomenet identifikation är stort, men de teoretiska utarbetningarna skiljer sig åt. Begreppet återfinns sålunda i skiftande betydelser i flera psykologiska teoribildningar.

Ens identitet kan också förändras beroende på var och med vilka du är. Hemma kan du vara mamma, på jobbet kan du vara läkare. Ens identitet är hur du ser dig själv men också hur andra ser dig. Kommer du till en ny arbetsplats så kan du främst vara den nya killen tills du har fått/visat din identitet.

Se även för identitet[redigera | redigera wikitext]

Se även för identifikation[redigera | redigera wikitext]