Improvisationsteater

Från Wikipedia
Improvisationsteater under Strindbergsårets sista dag, den 20 januari 2013 i Kulturhuset i Stockholm. Gerhard Hoberstorfer, Shima Niavarani och Leif Andrée.

Improvisationsteater är teater utan manuskript och är en utbredd konstform och humorform som finns över hela världen. Det finns flera olika former, till exempel teatersport, långform, kortform och improcomedy[1].

Keith Johnstone introducerade improvisationsteater i Sverige under 80-talet. I USA är det mest Del Close[2] folk refererar till konstformen.

I Sverige finns det en antal olika teatrar och humorgrupper som håller på med improvisationsteater; så som Stockholms improvisationsteater, Presensimpro, Improvisation​ & Co och Improvisationsstudion. Dessa teatrar sysslar enbart med improviserad teater.

I USA är Improvisationsteater mer känt som en humorform än teaterform. Där använder sig komiker ofta av formen för att ta fram humor i sketcharbete. Saturday Night Live (SNL)[3] är ett sketchprogram i USA där många av komikerna har uppkommit genom improvisationskomik. SNL i sin tur hämtar många av sina aktörer från Second City en närmast komikerfabrik i Chicago som utvecklats ur teatergruppen The Compass vilken startades av Paul Sills. Paul Sills var son till Viola Spolin som går under epitetet improvisationsteaterns urmoder i USA. http://www.violaspolin.org/bio/

I Europa är formen mer känd som ett sätt att jobba med teater. Men de teatrar som utövar formatet inför publik har ofta välbesökta läktare.

Helge Skoog och Suzanne Osten lanserade Teatersport på 80-talet. Teatersport spelades på Stockholms Stadsteater 1978 till 1982 och rönte stor framgång.[källa behövs] Teatrar utmanade varandra på lekfullt framförda improvisationer. Dramaten, Fria Proteatern, Turteatern med flera var teatrar som var med – i vilkas lag ingick skådespelare som Helge Skoog, Pia Johansson, Per Eggers, Ulla Skoog, Tomas Bolme, Peder Falk, Lennart R Svensson, Sven Wollter, Marvin Yxner, med flera.

Referenser