Peder Falk
| Peder Falk | |
 Peder Falk | |
| Född | Jan-Peder Falk[1] 20 september 1947[1] Hässleholms församling, Sverige[1] |
|---|---|
| Utbildad vid | Teaterhögskolan i Stockholm |
| Aktiva år | 1972 – |
| Betydande roller | |
| Carl Gripenhielm i Nya tider | |
| IMDb SFDb | |
Jan-Peder Falk, född 20 september 1947 i Hässleholm,[2] är en svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och underhållare.
Trots en lång teaterkarriär vid Stockholms stadsteater är han kanske mest känd för sina roller som Carl Gripenhielm i TV-serien Nya tider och kabinettssekreterare Peter Sorman i Fiendens fiende samt för improvisationsteaterformen teatersport.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Peder Falk föddes 1947 i Stockholm, men är folkbokförd som född i Hässleholm,[1] eftersom hans föräldrar var mantalsskrivna där vid tiden för födseln. Han studerade vid universitetet i Umeå under senare delen av 1960-talet. En period arbetade han som reporter vid Västerbottens Folkblad.[3] Efter att ha utbildat sig vid Scenskolan i Malmö 1969–1972 [4] spelade han barnteater i Norrköping. År 1973 kom han till Stockholms stadsteater, där hans första insats var i IK Kamraterna, en fotbollspjäs.[3] Sedan dess har Falk tillhört Stockholms stadsteaters fasta ensemble, med en lång rad roller inom drama, komedi och revy. Förutom Stadsteaterns stora scener har han också varit verksam vid dess sidoverksamheter som Klara Soppteater och Vetenskapsteatern. Han har sedan 1990-talet skrivit flera pjäser och regisserat såväl revyer som pjäser.
I mitten på 1980-talet var Falk med om (tillsammans med bland andra Helge Skoog) att föra in improvisationsteatern till Stockholms stadsteater, en teaterform som Falk sedan har fortsatt att arbeta med, även i andra medier, såsom när han deltar i panelen i Sveriges Radio P1:s På minuten.
I mitten av 1980-talet fick han allt fler roller i TV-serier och långfilmer. Långfilmen Svart gryning (om fallet Dagmar Hagelin) var en av de första. Tv-serierna Clark Kent, Stoft och skugga, Fiendens fiende och Goltuppen medverkade till att göra Falk till ett allmänt känt namn. År 1999 fick Falk rollen som den despotiske Carl Gripenhielm i TV-serien Nya tider och fortsatte att spela honom i sammanlagt 435 avsnitt.
År 2017 spelade Falk storspionen Stig Wennerström i dramadokumentärserien Stig Wennerström – Spion i kallt krig (Tv4/CMore).
Peder Falk är även uppläsare av ljudböcker och har läst in böcker av bland andra Raymond Khoury, Peter James, Leif GW Persson och Agneta Pleijel.[5]
Falk lämnade 2009 Stockholms stadsteater och är numera frilansare.
Filmografi[redigera | redigera wikitext]
- 1975 – Stumpen (TV-film)
- 1976 – Det löser sig (TV-film)
- 1977 – Möss och människor (TV-pjäs)
- 1978 – Slumrande toner fjärran ur tiden (långfilm)
- 1980 – Sinkadus (TV-serie)
- 1980 – Flygnivå 450 (långfilm)
- 1980 – Swedenhielms (TV-pjäs)
- 1981 – Sally och friheten (långfilm)
- 1985 – Vägen till Gyllenblå (TV-serie)
- 1986 – Vägg i vägg (TV-serie)
- 1986 – Kunglig toilette (TV-film)
- 1987 – Svart gryning (långfilm)
- 1987 – Om kärlek (långfilm)
- 1988 – Venus 90 (långfilm)
- 1988 – PS Sista sommaren (långfilm)
- 1988 – Råttornas vinter (långfilm)
- 1988 – Stoft och skugga (TV-serie)
- 1988 – Clark Kent (TV-serie)
- 1989 – Hassel – Säkra papper (TV-film)
- 1990 – Fiendens fiende (TV-serie)
- 1990 – S*M*A*S*H (TV-serie)
- 1990 – Rosenbaddarna (TV-serie)
- 1991 – Goltuppen (TV-serie)
- 1992–1994 – Speciellt (TV-programserie)
- 1993 – Rederiet (TV-serie, gästroll)
- 1994 – År av drömmar (TV-serie)
- 1995 – Snoken (TV-serie, gästroll)
- 1996 – Cluedo – en mordgåta (TV-serie)
- 1997 – Fångarna på fortet (TV-program)
- 1999–2002 – Nya tider (TV-serie)
- 2005 – Kommissionen (TV-serie)
- 2011 – Drottningoffret (TV-serie)
- 2017 – Stig Wennerström – Spion i kallt krig (TV-serie, dramadokumentär)
Teater[redigera | redigera wikitext]
Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]
Regi (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]
| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| 1976 | Ägare | Stockholms stadsteater | |
| 1988 | Dödsflotten | Stockholms stadsteater |
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Sveriges befolkning 1990: Falk, Jan-Peder
- ^ Sveriges befolkning 1980: Falk, Jan-Peder
- ^ [a b] ”Peder Falk”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=71835&iv=BIOGRAPHY. Läst 27 mars 2012.
- ^ ”Tidigare studenter, 1972”. Teaterhögskolan i Malmö. Arkiverad från originalet den 11 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170711174446/http://www.thm.lu.se/sites/thm.lu.se/files/sk_ut_1972.pdf. Läst 1 december 2017.
- ^ Norstedts – Peder Falk Arkiverad 31 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
Källor[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Peder Falk på Svensk Filmdatabas
- Peder Falk på Stockholms stadsteaters webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Peder Falk.
