Iver Rosenkrantz
Iver Rosenkrantz, född den 5 december 1674, död den 15 november 1745, var en dansk statsman, son till Erik Rosenkrantz.
Rosenkrantz avreste 1700 som dansk diplomat till Karl XII i Livland, men blev inte mottagen. 1702-05 var han danskt sändebud i England. Åren 1708-09 åtföljde han som hovmarskalk Fredrik IV på hans utländska resa och var 1710-14 ånyo sändebud i England. Han blev geheimeråd 1717 och president i kommerskollegiet, men avlägsnades 1723 till följd av kungens ovilja mot den gamla danska adeln.
Efter Kristian VI:s tronbestigning 1730 blev han återkallad och utnämnd till "oversekretær" både i danska och tyska kansliet samt hade som sådan stort inflytande, men undanträngdes 1735 och måste 1740 lämna även geheimekonseljen. Som universitetets patronus hade Rosenkrantz väsentlig del i dess nya stiftelseurkund 1732.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Rosenkrands, 10. Iver, 1904–1926.
Företrädare: Ulrik Adolf Holstein Danmarks storkansler |
Danmarks statsminister 1730–1735 |
Efterträdare: Johan Ludvig Holstein |