Fredrik IV av Danmark

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fredrik IV
Samtida porträtt av kung Fredrik
Kung av Danmark
Regeringstid 25 augusti 1699–12 oktober 1730
(&&&&&&&&&&&&&031.&&&&&031 år och &&&&&&&&&&&&&048.&&&&&048 dagar)
Kröning Välsignelse: 1700 i Frederiksborgs slottskyrka i Hillerød[a]
Företrädare Kristian V
Efterträdare Kristian VI
Valspråk Herren varde min räddare (latin: Dominus mihi adiutor)
Kung av Norge
Regeringstid 25 augusti 1699–12 oktober 1730
(&&&&&&&&&&&&&031.&&&&&031 år och &&&&&&&&&&&&&048.&&&&&048 dagar)
Företrädare Kristian V
Efterträdare Kristian VI
Gemåler Louise av Mecklenburg-Güstrow
Elisabeth Helene von Vieregg
Anna Sophie Reventlow
Barn Christian
Kristian VI
Fredrik Karl
Georg
Charlotte Amalie
Frederik Gyldenløve
En dotter med okänt namn
Frederica Sophia
Frederica Conradine
Dödfött barn
Christiane Amalie
Frederik Christian
Karl
Ätt Oldenburgska ätten
Far Kristian V
Mor Charlotta Amalia av Hessen-Kassel
Född 11 oktober 1671
Christiansborgs slott i Köpenhamn
Död 12 oktober 1730
(&&&&&&&&&&&&&059.&&&&&059 år och &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 dag)
Slottet i Odense på Fyn
Begravd Roskilde domkyrka

Fredrik IV, född 11 oktober 1671 i Köpenhamn, död 12 oktober 1730 i Odense, var kung av Danmark och Norge 1699-1730. Han var son till Kristian V och dennes gemål Charlotta Amalia av Hessen-Kassel samt kusin till Karl XII av Sverige och dennes syster Ulrika Eleonora.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kronprinstiden[redigera | redigera wikitext]

Fredrik IV var kronprins från födseln. Hans uppfostran försummades, några gedigna kunskaper förvärvade han inte, och han saknade på det stora hela taget intresse för utbildning, även om han senare som kung visade stort intresse för utbyggnaden av folkundervisningen. Den nödtvungna overksamheten som tronföljare utövade ett skadligt inflytande på Fredrik, som använde större delen av sin tid till nöjen, festande och kärleksäventyr, något som senare kom att hindra hans politiska agerande även som kung.[1]

Som ung reste han dock runt i Europa och blev på denna resa särskilt intresserad av den italienska arkitekturen, varför han bad sin far om lov att bygga Frederiksbergs slott i Valby, som så småningom blev den danska kungafamiljens sommarresidens.

Äktenskap[redigera | redigera wikitext]

Fredrik fick välja en framtida hustru bland ett antal furstliga döttrar i norra Tyskland. Han besökte 1695 hovet i Güstrow, men hans tid där blev kortvarig, då han fick reda på att hans yngre bror Christian var illa sjuk, och Fredrik ville då vara sin bror till hands. Faktum var att Christian redan hade avlidit och Fredrik återvände snart till Güstrow, där han blev tvungen att äkta den älsta av de då ännu ogifta prinsessorna. Han blev 5 december gift med Louise av Mecklenburg-GüstrowKöpenhamns slott.

Fredrik hade ett stort antal mätresser, bland andra Charlotte Helene von Schindel. Han begick dessutom bigami två gånger, först med Elisabeth Helene von Vieregg, som han gifte sig med 1703. Denna dog i barnsäng året därpå. Andra gången med Anna Sophie Reventlow, 1712, som han fick flera barn med och 1721, efter Louises död, även lät upphöja till drottning, trots kungafamiljens motstånd.[1]

Regent[redigera | redigera wikitext]

Vid stora nordiska krigets utbrott 1700 slöt Fredrik IV anfallsförbund med August II av Sachsen-Polen och Peter I av Ryssland mot Sverige och Karl XII. Danmarks mål i kriget var krossa det med Sverige allierade hertigdömet Holstein-Gottorp och dess regent Fredrik IV samt att vinna tillbaka Skåne och en del andra tidigare danska provinser som gått förlorade efter freden i Roskilde 1658. Danmark med Fredrik IV gjorde dock inga större framgångar i kriget utan gick med på fred med Sverige i Traventhal i augusti 1700.

Fredriks stora nöjeslusta fördröjde Danmarks återinträde i kriget efter förlusten vid Poltava av att kungen gjort sig otillgänglig genom en nöjesresa till Italien 1708-1709. Ideliga fester vid hovet hindrade även under vintern 1709-1710 kungen att ägna uppmärksamhet åt trupperna i Skåne. Han anförde de danska trupperna i slaget vid Gadebusch 1712.

Av Fredriks reformer märks främst upphävandet av Vornedskabet och inrättandet av landmilisen. För sin folklighet blev han dock mycket uppskattad av gemene man.[1]

Barn[redigera | redigera wikitext]

Med Louise av Mecklenburg-Güstrow:

  1. Christian (1697-1698)
  2. Kristian VI (1699-1746), kung av Danmark och Norge 1730-1746, gift med Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach
    Fredrik IV, porträtterad av Benoît le Coffre.
  3. Frederik Karl (1701-1702)
  4. Georg (1703-1704)
  5. Charlotte Amalie (1706-1782)

Med Elisabeth Helene von Vieregg:

  1. Frederik Gyldenløve (1704-1705)

Med Charlotte Helene von Schindel:

  1. Dotter med okänt namn (1710-1711)

Med Anna Sophie Reventlow:

  1. Frederica Sofia
  2. Frederica Conradine
  3. Dödfött barn
  4. Christiane Amalie (1723-1724)
  5. Frederik Christian (1726-1727)
  6. Karl (1728-1729)

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kristian IV av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik III av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Anna Katarina av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
Kristian V av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Georg av Braunschweig-Lüneburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Anna Eleonora av Hessen-Darmstadt
 
 
 
Fredrik IV
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Wilhelm V av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Wilhelm VI av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Amalie Elisabeth av Hanau-Münzenberg
 
 
 
 
 
 
 
 
Charlotta Amalia av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Georg Vilhelm av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hedvig Sofia av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Elisabeth Charlotta av Pfalz
 
 
 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Under det danska enväldets tid (1660–1848) blev regenterna inte krönta, utan välsignade (danska: salvede) av kyrkan, eftersom de ansågs ha fått sin makt av Gud och ingen människa hade rätt att placera kronan på deras huvuden.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932