Fredrik IV av Danmark

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fredrik IV
Samtida porträtt av kung Fredrik
Kung av Danmark
Regeringstid 25 augusti 1699–12 oktober 1730
(&&&&&&&&&&&&&031.&&&&&031 år och &&&&&&&&&&&&&048.&&&&&048 dagar)
Kröning Välsignelse: 1700 i Frederiksborgs slottskyrka i Hillerød[a]
Företrädare Kristian V
Efterträdare Kristian VI
Valspråk Herren varde min räddare (latin: Dominus mihi adiutor)
Kung av Norge
Regeringstid 25 augusti 1699–12 oktober 1730
(&&&&&&&&&&&&&031.&&&&&031 år och &&&&&&&&&&&&&048.&&&&&048 dagar)
Företrädare Kristian V
Efterträdare Kristian VI
Gemåler Louise av Mecklenburg-Güstrow
Elisabeth Helene von Vieregg
Anna Sophie Reventlow
Barn Christian
Kristian VI
Fredrik Karl
Georg
Charlotte Amalie
Frederik Gyldenløve
En dotter med okänt namn
Frederica Sophia
Frederica Conradine
Dödfött barn
Christiane Amalie
Frederik Christian
Karl
Ätt Oldenburgska ätten
Far Kristian V
Mor Charlotta Amalia av Hessen-Kassel
Född 11 oktober 1671
Christiansborgs slott i Köpenhamn
Död 12 oktober 1730
(&&&&&&&&&&&&&059.&&&&&059 år och &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 dag)
Slottet i Odense på Fyn
Begravd Roskilde domkyrka

Fredrik IV, född 11 oktober 1671, död 12 oktober 1730, kung av Danmark och Norge 1699-1730.

Han var son till Kristian V och kusin till Karl XII och Ulrika Eleonora. Han blev 1695 gift med Louise av Mecklenburg-Güstrow, med vilken han hade sonen Kristian VI och dottern Charlotte Amalie. Redan före hennes död, 1712, gifte han sig med sin mätress Anna Sophie Reventlow och fick med henne tre barn.

Fredrik IV:s uppfostran försummades, några gedigna kuskaper förvärvade han inte, och han saknade på det stora hela taget intresse för utbildning, även om han senare som kung visade stort intresse för utbyggnaden av folkundervisningen. Den nödtvungna overksamheten som tronföljare utövade ett skadligt inflytande på Fredrik, som använde större delen av sin till nöjen, festande och kärleksäventyr, något som senare kom att hindra hans politiska agerande även som kung.[1]

Bland annat fördröjdes Danmarks återinträde i kriget mot Sverige efter förlusten vid Poltava av att Fredrik IV gjort sig otillgänglig genom en nöjesresa till Italien 1708-09. Ideliga fester vid hovet hindrade även under vintern 1709-10 kungen att ägna uppmärksamhet åt trupperna i Skåne. Av hans reformer märks främst upphävandet av Vornedskapet och inrättandet av landmilisen. För sin folklighet blev han dock mycket uppskattad av gemene man.[1]

Han anförde de danska trupperna i slaget vid Gadebusch 1712.

Fredrik IV hade ett stort antal älskarinnor, bl a Charlotte Helene von Schindel , av vilka han lät gifta sig till vänster med två; Elisabeth Helene von Vieregg 1703, och Anna Sophie Reventlow 1712. Den senare lät han 1721 upphöja till drottning, trots kungafamiljens motstånd.[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Under det danska enväldets tid (1660–1848) blev regenterna inte krönta, utan välsignade (danska: salvede) av kyrkan, eftersom de ansågs ha fått sin makt av Gud och ingen människa hade rätt att placera kronan på deras huvuden.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932