Jenny Velander
| Jenny Velander | |
 | |
| Född | 27 juni 1866[1] Färlövs församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 30 november 1938[1] (72 år) S:t Görans församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige[2][3][4] |
| Sysselsättning | Pedagog, rösträttsaktivist, seminarieadjunkt[4], flickskollärare |
| Befattning | |
| Ordförande, Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Skara (1904–1909)[5] Styrelseledamot, centralstyrelsen i landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt[4] Stadsfullmäktigeledamot, Skara stad (1914–1914)[6][7] | |
| Barn | Frans Velander (f. 1883) Edy Velander (f. 1894) |
| Redigera Wikidata | |
Jenny Maria Vilhelmina Velander, född Richter 27 juni 1866 i Färlöv, Kristianstads län,[8] död 30 november 1938 i Sankt Görans församling i Stockholm,[9] var en svensk pedagog, kommunalpolitiker och kvinnorättskämpe. Hon var mor till professor Edy Velander och styvmor till läkaren Frans Velander.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Velander, som var officersdotter, genomgick Högre lärarinneseminariet 1883–1886 och bedrev pedagogiska studier i Danmark och Frankrike. Hon var 1886–1894 verksam som lärarinna vid högre flickskolor i Karlskrona, Göteborg och Jönköping. Hon gifte sig med läkaren Edvard Velander 1893, men blev änka redan året därpå. Hon fick 1895 anställning som adjunkt och 1919 som lektor vid folkskollärarinneseminariet i Skara, där hon utövade en betydelsefull pedagogisk verksamhet. Särskilt inriktade hon sig på metodiken för undervisningen i modersmålet, ett ämne inom vilket hon publicerade flera mycket använda läroböcker. Hon var även verksam genom föredrag och tal i folkbildningssyfte, i nykterhetsfrågan och i politiska ämnen.
1902 bildade Velander i Bollnäs en lokalavdelning av Frisinnade landsföreningen, och var 1903–1908 sekreterare i Röda korsets lokalavdelning i Skara. Från 1914 var hon ledamot av stadsfullmäktige i Skara. Vid fredskongressen i Varberg 1915, var Velander den enda kvinnliga talaren.[10] Hennes tal var första programpunkten för kongressen.[10]
Velander var en av de ledande medlemmarna i den svenska organisationen Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) som ledamot av dess centralstyrelse från 1903.
Velander skrev om kvinnofrågor i tidskrifter som Idun, Tidevarvet och Rösträtt för kvinnor, men även under senare delen av sitt liv antisemitiska artiklar i Nya dagligt allehanda.[11]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Holland och holländarna (1904)
- Danmark och danskarna (1906)
- Det Sverige som växer (1907)
- Läroböcker under författarnamnet Jenny Richter
- Svensk rättskrivningslära (1891; 7:e uppl. 1910)
- Svensk rättskrivningslära för folkskolan (1907; 3:e uppl. 1919)
- Det svenska språkets byggnad (1915)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Velander, Jenny i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
- Velander, Jenny i Vem är det 1925
- Jenny Velander i Libris
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023, Velander f. Richter, Jenny Maria Vilhelmina.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www2.ub.gu.se .[källa från Wikidata]
- ^ Årsberättelser för landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1917, 1918, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, core.ac.uk .[källa från Wikidata]
- ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, läs online, läst: 27 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, gupea.ub.gu.se .[källa från Wikidata]
- ^ s. 345.[källa från Wikidata]
- ^ Färlövs födelsebok Riksarkivet
- ^ Sveriges dödbok 1901–2013
- ^ [a b] Ekström, Frida (2021). ”Kvinnlig kamp för fred. Att återskapa fredskongressen i Varberg 1915 – hundra år senare”. i Tomas Nilson & Pernilla Ottenfelt Eliasson. "Men här var det annorlunda" : Undersökningar av Hallands kultur och kulturarv. Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle vid Högskolan i Halmstad. sid. 155–166. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45728. Läst 20 oktober 2023
- ^ Flera artiklar under hösten 1934, bl.a. "Den judiska materialismens insats i världskulturen", 7 nov 1934.