1866

Från Wikipedia

1866 - MDCCCLXVI 143 år sedan
År 1863 | 1864 | 1865 1866 1867 | 1868 | 1869
Årtionde 1840-talet | 1850-talet 1860-talet 1870-talet | 1880-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1866
Epok: Äldre 1800-tal 1809-1866 Yngre 1800-tal 1866-1905	Regent: Karl XV kung 1859-1872
Ärkebiskop: Henrik Reuterdahl 1856-1870
Finland 1866
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Alexander II storfurste 1855-1881
Ärkebiskop: E. Bergenheim 1850-1884	Generalguvernör: P.I. Rokassovskij 1861-1866 Nikolaj Adlerberg 1866-1881
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	22 – 23
Buddhistisk kalender	2410
Judisk kalender	5626 – 5627
Muslimsk kalender	1282 – 1283
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1244 – 1245
Sakakalendern (Indien)	1788 – 1789
Thailändsk solkalender	2409

[redigera] Händelser

• 3 juli - I slaget vid Königgrätz avgörs det tyska enhetskriget, sedan preussiska styrkor besegrat österrikarna.
• 15 juni - Industriutställningen i Stockholm, den första skandinaviska, invigs av prinsessan Lovisa.
• 22 juni - Den sista svenska ståndsriksdagen upplöses och den nya riksdagsordningen utfärdas, där riksdagen består av Första och Andra kammaren. Andra kammarens ledamöter väljs efter principen "En man, en röst". Kvinnor har inte rösträtt. För att vara valbar måste man ha egendom värd minst 1000 riksdaler eller en årsinkomst på minst 800, vilket är mycket mer än vad vanliga arbetare har. Självägande bönder uppfyller ofta egendomskravet, varför Andra kammaren domineras av dem. Första kammaren skall vara en konservativ motvikt mot den "folkliga" Andra kammaren. Dess ledamöter väljs indirekt på grundval av den kommunala rösträtten, varför enskilda personer och företag kan ha flera röster till Första kammaren.
• En ny svensk riddarhusordning fastställs.
• Svenska utomäktenskapliga barn får rätt att ärva sin mor.
• Svenska judar tillåts delta i riksdagsvalen, men inte ställa upp i dem.
• Den första svenska sjuksköterskeskolan grundas.
• Svenska baptistsamfundet bildas.
• Nationalmuseums nya byggnad invigs i Stockholm.
• Dansen Can-can premiärvisas på Berns salonger och väcker skandal.
• Avloppsledningar med rör av gjutjärn börjar anläggas i Stockholm och Göteborg.
• Furusundslinjen, Sveriges viktigaste optiska telegraflinje, läggs ner.
• Sveriges tredje och sista koleraepidemi utbryter.
• Den svenske fotografen Pehr Vilhelm (Guillaume) Berggren anländer till Konstantinopel, där han börjar producera vykort av staden.
• Det svenska leksaksföretaget Gemla grundas och börjar producera träleksaker.
• Kockums mekaniska verkstads AB i Malmö grundas.
• Den brittiske doktorn John Langdon Down var den första med att beskriva utvecklingsstörningen Downs syndrom.

[redigera] Födda

• 10 januari - Ludwig Aschoff, tysk läkare och patolog.
• 15 januari - Nathan Söderblom, svensk ärkebiskop, nobelpristagare.
• 29 januari - Romain Rolland, fransk författare, nobelpristagare 1915.
• 12 februari - Nils Björk, svensk banvakt, småbrukare och politiker (socialdemokrat).
• 17 februari - Henry Hollis Horton, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1927-1933.
• 21 februari - August Paul von Wassermann, tysk bakteriolog.
• 17 mars - Augusta Lindberg, svensk skådespelare.
• 19 mars - Emilio De Bono, italiensk militär och politiker.
• 3 april - James Hertzog, sydafrikansk general, jurist och politiker.
• 13 april - Butch Cassidy, amerikansk tåg- och bankrånare, ledare för Wild Bunchgänget.
• 22 april - Hans von Seeckt, tysk militär; generalöverste.
• 25 april - Paul O. Husting, amerikansk demokratisk politiker, senator 1915-1917.
• 10 maj - Léon Bakst, rysk målare och scenograf.
• 17 maj - Erik Satie, fransk kompositör.
• 3 juli - Albert Gottschalk, dansk målare
• 14 juli - Ragnar Östberg, svensk arkitekt.
• 3 september - Hugh Ike Shott, amerikansk republikansk politiker och publicist.
• 10 september - Jeppe Aakjær, dansk författare.
• 21 september - H G Wells, brittisk science fiction-författare.
• 25 september - Thomas H. Morgan, amerikansk zoolog och genetiker. Han fick nobelpriset i medicin 1933.
• 12 oktober - Ramsay MacDonald, brittisk politiker, var premiärminister i Storbritannien 1924 och 1929-1935.
• 16 oktober - Karl Fazer, finsk bagare och företagsledare.
• 30 oktober - Emma Meissner, svensk operettsångerska (sopran) och skådespelare.
• 10 december - Karl Wiligut, tysk nazist.
• 12 december - Djurgårds-Kalle, svensk positivhalare.
• 22 december - Nils Erik Nilsson i Antnäs, svensk hemmansägare och högerpolitiker.

[redigera] Avlidna

• 22 mars - Christopher Jacob Boström, svensk filosof.
• 30 mars - John McDougall, amerikansk politiker.
• 7 juni - Chief Seattle, amerikansk indianhövding.
• 7 september - Clement Comer Clay, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1835-1837.
• 26 september - Carl Jonas Love Almqvist, svensk författare.
• 7 oktober - Robert F. Stockton, amerikansk militär och demokratisk politiker, senator 1851-1853.
• 18 oktober - Philipp Franz von Siebold, tysk naturforskare och forskningsresande.
• 1 december - George Everest, brittisk överste och geograf.